(1833--36). Långt senare upptog han samma ämneskrets (16 kartonger i Nationalgalleriet, 1854--56, därpå 16 andra i Leipzigs museum, fullbordade 1861, kompositionerna slutligen 1863--64 utförda i målning i Weimars museum). I slottet i Weimar finns en cykel Thüringerlandskap med historiskt staffage och i Wielandsrummet i slottet scener ur Oberon, allt från senare delen af 1830-talet. Nationalgalleriet eger af P. Norskt kustlandskap (1853), Schackgalleriet i München Leukotea uppenbarar sig för Odysseus i stormen (1863) och Kalypsos afsked från Odysseus (1864). P. utförde därjämte raderingar, äfven porträtt. Hans kompositioner spredos i radering, träsnitt och stentryck, Odyssélandskapen skildrades af E. Schöne (1863) och M. Jordan (1873). Jfr monografi af J. Gensel (1904). -- Hans son, Friedrich P., f. 1838 i Weimar, d. 1901, lärjunge till sin fader, professor i Dresden 1880, målade mest italienska landskap, utförde väggbilder i Dresden och Leipzig. Hans sista arbete, Moses graf, eges af Dresdengalleriet. Hans dagböcker utgåfvos 1904 och hans bref från Grekland 1906. ^{G--g N.} Preller, Ludwig, tysk mytolog och fornforskare, f. 1809 i Hamburg, d. 1861, vardt 1838 professor i klassisk filologi vid universitetet i Dorpat och 1847 överbibliotekarie i Weimar. Hans mest betydande arbeten äro Griechische mythologie (1854; 4:e uppl. 1837) och Römische mythologie (1858; 3:e uppl. 1881). Preludium (af lat. præ, före, och ludere, leka, spela), mus., förspel, särskildt till koraler och fugor; fri fantasi. Jfr Förspel 2. -- Preludiera, fantisera på orgel eller piano, luta o. s. v., i synnerhet som inledning till ett tonstycke. ^{A. L.}* Premaggioregruppen [premadj<over>å</over>re-], namn på norra delen af Venezianska alperna. Se Friulialperna. Premeditation (lat. præmeditatio), föregående öfverläggning med sig själf. Premie (lat. præmium), belöning, pris; försäkringsafgift, som på bestämda terminer erlägges; bivinst i lotterispel; statsbelöning för utförsel af någon viss vara (exportpremie). Se Bodmeri, Börs, sp. 908, och Lifförsäkring, sp. 429. Jfr Premium. -- Premielån och Premieobligation. Se Lotteri, sp. 1151. -- Premielärft. Se Linneindustri, sp. 713. -- Premiering, utdelning af pris eller annan belöning; husdjurssk., bestämmande af pris för utställda föremål (boskap o. s. v.). Jfr Hästafvel, sp. 167, Nötboskapspremiering och Svinpremiering. Premielön. Se Vinstandelssystem. Premier [prəmi<over>e</over>], fr., förste, främste. -- Jeune premier [ʃönn-], fr. (eg. "ung främste"), skådespelare, som utför förste älskarrollerna. -- Première [prəmiär]. Se Premiär. -- Jeune première, skådespelerska, som utför första älskarinnerollerna. Premiering. Se Premie. Premiss (af lat. præmissum, förutskickadt), hvart och ett af de i en slutledning ingående omdömen, ur hvilka slutsatsen följer; förutsättning. Se Slutledning. Premium (lat. præmium), belöning, utmärkelse, vid terminsafslutning i skola utdelad gåfva (af böcker e. d.) till belöning for flit och välförhållande. Jfr Premie. Premiär (fr. première, fem. af premier, förste), det första uppförandet af en (ny eller återupptagen) teaterpjäs på någon viss scen. Premiäraktör och Premiäraktris, vid de kungl. teatrarna i Stockholm anställd skådespelare eller skådespelerska, hvilken uppbär så hög lön, som berättigar till högsta pensionsklassen. Titeln premiäraktör tillades f. g. skådespelaren N. V. Almlöf (se d. o. 1). Från 1850-talet blef den allmännare brukad, men upphörde att tilldelas i början af 1900-talet. Premiärlöjtnant, en numera till namnet ändrad grad inom flottans officerskår. På 1820-talet motsvarade premiärlöjtnant arméns kapten, men detta ändrades 1841, då en ny grad, kaptenlöjtnants, tillkom. Denna senare grad blef då likställd med kaptens, hvaremot premiärlöjtnant fick löjtnants rang. Titeln bibehölls till 1866, då flottan delades och premiärlöjtnantstiteln öfvergick till löjtnants (jfr d. o.). ^{L. H.}* Premiärminister, förste minister. Se Minister, sp. 596. Premolarer. Se Tänder. Premonstratenser. Se Premonstratensorden. Premonstratensorden, romersk-katolsk orden för regulära kaniker (korherrar), stiftad 1121 af dåvarande kanonikus i Xanten (i Kölns biskopsstift), sedermera ärkebiskopen i Magdeburg Norbert (d. 1134, kanoniserad 1582), bredvid den helige Bernhard 1100-talets inflytelserikaste religiöse man. <img l>Fig. 1. Regulär kanik af premonstratensorden, i kordräkt.

<img r>Fig. 2. Premonstratensnunna.

kärfvare och mera aristokratisk än denne, men gripen af Imitatio-Christi-idealet. Det första klostret anlades i närheten af staden Laon i Frankrike och kallades Prémontré (lat. Præmonstratum, d. v. s. "förutsägelse"). Det redan förut existerande namnet gaf upphof till legenden, att Norbert där i en vision i förväg skådat sin stiftelse. Orden stadfästes 1126. Då orden tillkom i striden mellan