1385 Renhållning 1386 såväl vinter som sommar. Inom eller i närheten af bostaden bör finnas ett förvaringsställe för mat, som erhåller frisk luft direkt utifrån. Golf vet i diskskåpet under slasktratten får icke vara murket och stinkande, bör helst vara af asfalt. Diskblecket måste vara helt. Ett lämpligt aflopp för spillvatten bör finnas, likaså ett väl ventileradt och i öfrigt tillfredsställande afträde. - Lider någon af invånarna af kronisk bröstsjukdom, bör lämplig spottkopp finnas för upphostningarnas tillvaratagande. Tillfälliga upphostningar placeras lämpligen i nattkärlet, i afträdestunnan eller uppbrännas. För rengöring af knifvar, gafflar, skedar, porslin o. s. v. räcker den vanliga diskningsmeto-den, om den utföres noggrant, för vanliga förhållanden. Gäller det att skydda sig mot öfver-förande af smitta, bör rengöringen göras effektivare genom upphettning vid minst 60° af de nämnda föremålen i 3-procentig sodalösning omkr. 10 min. Om föremålen kokas, kunna smittämnena beräknas vara dödade inom l minut. Dammet inomhus uppsamlas genom våtsopning eller genom torkning med fuktiga dukar, såvida man icke har till sitt förfogande dammsugare (vacuum cleaner). Med elektriska sugfläktar, som drifvas med belysningsströmmen, utsuges damm ur mattan och andra dammgömmen genom med särskilda munstycken försedda slangar och uppsamlas i vatten eller dammtäta säckar för att brännas upp. Äfven genom vissa slags sopapparater kan olägenheten af torrsopning minskas. För fuktig rengöring af golf måste dessa vara oljade, oljemålade, belagda med linoleummatta eller utförda med stålslipad cement (kalla). I skolor, arbetslokaler o. s. v. kunna trägolf behandlas med s. k. dammbindande olja (mineralolja, närmast lik symaskinsolja), hvarigenom dammet fäster vid golf-vet eller bakar sig tillsammans, så att det utan att upphvirflas i luften kan sopas bort med hårda borstar. För renhållning i bostaden är viktigt, att denna icke belamras med alltför mycket skräp i form af pappersblommor, gipshundar eller trasmattor. För att kunna väl rengöras böra alla föremål i bostaden ha så hela och jämna ytor som möjligt. Lukter fästa sig intensivt vid bostadens väggar och föremålen däri, icke minst vid sängkläder. Ett oeftergifligt villkor för att erhålla ren luft i bostaden är därför, att denna rikligt luftas; sängkläderna skola någon timme dagligen ligga blottade vid öppna fönster. Andra orsaker till dålig luft i bostaden bekämpas: mögel aftorkas noggrant, fukten motverkas genom rationell uppvärmning och luftväxling. Afträdet hålles rent och snyggt, "budning" bör om möjligt ske ett par gånger i månaden. Viktigt är, att smutsiga, luktande kläder icke förvaras så, att lukten därifrån sprider sig till bostaden. Orena tvättkläder nedläggas i säckar, förvaras på vinden; smutsiga skodon, våta arbetskläder förvaras för sig. Sura disk- och skurtrasor tvättas och få torka, innan de inhängas i något skåp inom bostaden. Smutsiga skodon böra aftagas strax innanför dörren och tofflor påtagas, eller också bör bruket att inomhus gå i strumplästen komma till användning. Matos bör hindras komma ut i bostaden därigenom, att köket under matlagningen hålles afstängdt från den öfriga delen af bostaden och under och efter arbetet på lämpligt sätt luftas genom öppet fönster och impipa. Galler framför imventilen bör emellanåt rengöras från damm, för att ventilationen icke skall hindras däraf. För att förekomma osund luft i bostaden böra fotogenlampor noggrant rengöras och skötas. Den viktigaste åtgärden är att efter tandningen skrufva ned lågan och först småningom låta denna taga sig. Af vikt för dagertillförseln - och därmed indirekt för renhållningen - är, att fönstren hållas rena. Orena glasrutor kunna borttaga 50 proc. af dagern. Sopor, svinmat och annat affall från hushållet uppsamlas i särskilda kärl och fördelas noggrant efter de bestämmelser, som äro utfärdade för hvarje särskild ort, i princip hvarje slag af affall för sig. Om kroppens renhållning är redan taladt i artiklarna Bad, Badanstalt, Badstuga och Folkbad. Se äfven Bostad 2, sp. 1274, Klädedräkt och Sko l bad. Genom hudens renhållning aflägsnas svett- och talgkörtlarnas sekret, afstötta epitelceller samt damm och bakterier från luften, som i massor fästa sig i sekreten på hudens yta och kunna föröka sig däri, hvarvid bildas illaluktande ämnen: ammoniak, baldrian-, ka-pron- och kaprylsyra o. s. v. Någon tilltäppning af talg- eller svettkörtlarna på grund af orenlig-het sker endast undantagsvis med enstaka körtlar. Försummad renlighet behöfver icke nödvändigt medföra någon större skada; en orenlig person kan ibland nå en mycket hög ålder. Orenliga folkklasser och folkslag hemsökas dock i regel mer än andra af smittsamma sjukdomar. Dödligheten är bland dem större än bland de i renlig-hetsafseende högre ställda. - Från oren hud och orena kläder komma sjukdomsfrön i sår och göra dem mångdubbelt farliga. Ohyra kan hos en oren kropp och i orena kläder finna gynnsam jordmån. Handens renlighet är af stor vikt, för att man skall skydda sig själf och andra mot smitta. Med handen komma vi ofta i beröring med den yttre världen, den utsattes lätt för förorening och upptagande af smitta. Med en smittad hand ha smittämnen kunnat öfverföras från en person till en annan, från hand i hand till tio personer efter hvarandra. För några årtionden sedan var fulslag mycket vanligt i tyska hären. Genom att införa obligatoriska handtvagningar lyckades man få sjukdomens frekvens att sjunka. Ätning med förorenade händer har förorsakat många sjukdomar. Viktigt är att göra händerna rena efter besök på afträdet. - Vid tal och ännu mer vid hosta uppstå mikroskopiska droppar, som vid vissa sjukdomar kunna innehålla smittämnen; på grund af sin litenhet bli dropparna lätt inandade, hvarvid sjukdomsgiftet inympas. Vid hosta bör handen eller näsduken hållas för munnen och hufvudet bortvändas från andra personer; man bör icke tala nära inpå andra. - Gemensamma kammar och borstar böra lika litet som gemensamma glas användas. Största aktsamhet bör iakttagas med alla utsöndringar, upphostningar o. d., så att de icke deponeras på något sådant ställe, där de kunna bli till skada för andra. Hos personer i omgif-ningen af smittsamt sjuka äfvensom hos den sjuke själf under konvalescensen kan smittämnet förekomma lång tid, vid en sjukdom i näs- och hals-