Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Revision. 2. Jur. - Revisionism - Revisionist. Se Revisionism - Revisionsansökning - Revisionsbetjänte. Se Betjänte - Revisionsdepartementet - Revisionsdomstol. Se Instans och Kassationsdomstol - Revisionsexpeditionen. Se Kansli, sp. 808 ff - Revisionsinlaga - Revisionskammaren - Revisionskansliet. Se Nedre justitierevisionen - Revisionskommissarie. Se Kammarrätten - Revisionsrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättsmedlen), tillhöra två väsentligen skilda typer:
appelltypen och den typ, hvars representanter äro
revision och kassation. Medan vid appell den högre
instansen kan ingå i bedömande af det öfverklagade
beslutets både faktiska och rättsliga förutsättningar,
af både "bevisfrågan" och "rättsfrågan", hänskjuta
däremot rättsmedlen revision och kassation till den
högre instansens pröfning - förutom frågan, om laga
former iakttagits - allenast rättsfrågan. Skillnaden
emellan revision och kassation är den, att vid
revision rättsmedelsinstansen eger befogenhet att
döma i själfva saken och ersätta en oriktig dom med
ett riktigt afgörande, under det att vid kassation
rättsmedelsinstansens uppgift är begränsad till
att undanröja den oriktiga domen och återförvisa
målet till lägre rätt för nytt afgörande. Den nu
gifna bestämningen på begreppet revision är grundad
på modern processrätt. Svensk processrätt, hvars
hufvudkälla ju allt fortfarande är rättegångsbalken
i 1734 års lag, känner ej det moderna rättsmedlet
revision. Alla de ordinära rättsmedlen, alltså
äfven rättsmedlet revisionsansökning, tillhöra
appelltypen. Jfr Revisionsdomstol. - 3. Statsr., en
af därtill genom lagen befogade myndigheter vidtagen
ändring i ett fördrag eller en författningsurkund. I
denna bemärkelse brukas ordet särskildt om
författningsändringar i den franska republiken.
2. E. K.
Revisionism (ty. revisionismus, af revision,
se d. o., en riktning inom socialdemokratien. I
här ifrågavarande betydelse torde ordet närmast gå
tillbaka till Nossig, "Die revision des sozialismus"
1901, men blef gängse genom strider under åren
1896-1903 mellan socialdemokraterna Bernstein och
Kautsky) betecknar en riktning inom den moderna
socialdemokratien, som eftersträfvar en revision af
rörelsens teoretiska principer, särskildt de ortodoxt
marxistiska, och en förändring af dess praktiska
sträfvanden, vare sig i reformvänlig (reformistisk
revisionism) eller i revolutionär anda (revolutionär
revisionism). - Den reformistiska revisionismen,
som vanligen afses med beteckningarna revisionism
och revisionist, anknyter sig till Eduard Bernsteins
(se d. o.) kritik af hufvudpunkterna i marxismen
(se Marx H. K., och Socialism) och hans
i samband därmed framställda yrkanden, att den tyska
socialdemokratien skulle uppgifva den revolutionära
fraseologien och göra till hufvudsak i lära som i
praxis radikala reformer inom det bestående samhällets
ram till förmån för arbetarklassen och småfolket
("soziale umgestaltung", motsatt "revolution";
folkparti i stället för klassparti). Detta
revisionistiska program hade redan tidigare sina
anhängare bland de tyska socialdemokraterna, i
synnerhet bland sydtyskarna under G. v. Yollmars
ledning, och har i verkligheten allt bestämdare följts
af partiledningen, ehuru partikongresserna med stora
majoriteter uttalat sig mot en kursförändring,
som innebure socialdemokratiens förvandling
från ett revolutionärt omstörtningsparti till ett
socialradikalt reformparti. Den tyska reformistiska
revisionismen motsvaras i Frankrike af possibilismen,
som framträdde efter en analog brytning mellan
marxisten Jules Guesde och doktor Paul Brousse omkring
år 1880, i England af de s. k. fabiernas socialism,
hvilka påverkat Bernstein
och som själfva i sin ordning erkänna sin
skepticism mot marxismen grundlagd af de
vetenskapliga gränsnytteteoretikerna, hvadan
alltså revisionismen ytterst torde vara en form
för den moderna nationalekonomiens återverkningar
inom socialdemokratien (se f. ö.
Socialdemokrati). I de skandinaviska länderna,
i synnerhet Danmark och Sverige, har revisionismen
varit den ledande riktningen, bestämdt markerad mot
revolutionära minoriteter och ytterst hänförlig till
den fackliga rörelsens moderation, såväl som till
påverkan af engelsk tradesunionism och fabianism. -
Revolutionär revisionism kallar sig och kallas stundom
syndikalismen (se d. o.). - Litt.: Bernstein,
"Socialismens förutsättningar och socialdemokratins
uppgifter" (1907) samt referat af striden mellan
B. och Kautsky hos Branting, "Socialdemokratiens
århundrade", II, sid. 350 ff. (1906). E. F K. S-n.
Revisionist. Se Revisionism.
Revisionsansökning, jur., är ett ordinärt rättsmedel
för fullföljd af talan från hofrätt till högsta
instansen. I mål, som inkommit till hofrätt genom
vad, äfvensom i tvistemål, som instämts till hofrätt,
fullföljes, med några undantag, talan mot hofrättens
slutliga utslag genom revisionsansökning. Dessutom
kommer detta rättsmedel till användning mot ett
af hofrätt meddeladt beslut under rättegången,
nämligen mot beslut, hvarigenom hofrätt, utan att
skilja målet från sig, dömt till värjemålsed; i fråga
om fullföljd af talan skall sådant beslut anses som
slutligt utslag. Beträffande mål, som fullföljts till
hofrätt genom vad, har principen varit, att part
haft rätt att genom revisionsansökning öfverklaga
hofrättens slutliga utslag; härifrån har gällt
undantag allenast för återförvisningsutslag. Genom
1915 års fullföljdslagstiftning har emellertid denna
princip underkastats vidtgående modifikationer,
hufvudsakligast genom den i vår rätt upptagna
grundsatsen om summa revisibilis. Angående förfarandet
i revisionsmål se 30 kap. Rättegångsbalken. Se
för öfrigt Revision och Summa revisibilis.
E. K.
Revisionsbetjänte. Se Betjänte.
Revisionsdepartementet, ett 1822 inrättadt
norskt regeringsdepartement, som granskar de
flesta af statens och andra offentliga kassors
räkenskaper. Ombildning af revisionsväsendet har
stått på dagordningen ända sedan 1872.
Revisiönsdomstol, jur. Se Instans och
Kassationsdomstol.
Revisionsexpeditionen. Se Kansli, sp. 808 ff.
Revisionsinlaga, jur. Part, som vill genom
revisionsansökning fullfölja talan i högsta
instansen, skall inom viss tid inställa sig i Nedre
justitierevisionen och dit inge revisionsinlaga,
30 kap. Rättegångsbalken. Se för öfrigt Inlaga.
E. K.
Revisionskammaren, kam., var 1635-87 benämningen
på en afdelning i Kammarkollegium, där granskning
af allmänna redogörelser verkställdes. Namnet
ändrades sedermera till Kammarrevisionen (se d. o.).
Kbg.
Revisionskansliet. Se Nedre justitierevisionen.
Revisionskommissarie. Se Kammarrätten.
Revisionsrätten, Allmänna, i Finland har till uppgift
att af döma de anmärkningar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
