Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rheine, R. links der Ems - Rheineck - Rheinfelden - Rheinfels - Rheingau - Rheingraf. Se Wildgraf - Rheinhausen - Rheinhessen. Se Rhen-Hessen - Rheinisch-Westfälische zeitung - Rheinland. Se Rhenprovinsen - Rheinländer - Rheinpfalz. Se Rhen-Pfalz - Rheinpreussen. Se Rhenprovinsen - Rheinprovinz. Se Rhenprovinsen - Rheinsberg - Rheinsbergkanalen - Rheinstein - Rheinwalddalen l. Val Rhin. Se Rhen - Rheinwaldhorn - Rheita, Anton Maria Schyrlseus de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är hufvudort i förra "standesherrschaft", numera
furstendömet Rheina-Wolbeck (Rheine-Wolbeck),
som omfattar 556 kvkm. och omkr. 25,000 inv., dels
i prov. Westfalen, dels i Hannover. Sedan R.-W. till
1803 tillhört biskopsstiftet Münster, kom det genom
riksdeputationshufvudbeslutet som godtgörelse till
huset Looz-Corswarem och tillföll, då detta utgick på
manssidan, 1839 grefve Lannoy-Clervaux, hvilken 1840
upphöjdes till furste af Rheina-Wolbeck. - Utanför
staden ligger landskommunen R. (2,408 inv.) och på
andra sidan Ems landskommunen R. rechts der Ems,
7,321 inv. (1910).
Rheineck [ra’jn-], borg i preussiska reg.-omr. Koblenz
(Rhenprovinsen), på vänstra Rhenstranden, 10
km. nedanför Andernach. Borgen ödelades 1785 genom
eldsvåda, så att endast ett högt fyrkantigt torn (från
1100-talet) kvarstår. Ett nytt slott i rundbågsstil
uppfördes 1832 af M. A. von Bethmann-Hollweg.
Rheinfelden [ra’jn-], stad i schweiziska kantonen
Aargau, 15 km. ö. om Basel, på vänstra stranden af
Rhen, som där bildar forsar (Höllenhaken). 3,500
inv. (1910). Staden var fordom starkt befäst,
och dess gamla murar och torn äro ännu delvis
bibehållna. 1632 och 1634 intogs den af svenskarna. 5
febr. 1638 började R. belägras af Bernhard af Weimar,
och bräsch var redan skjuten, då Johann von Werth
öfver det snöhöljda Schwarzwald kom till undsättning
och 28 s. m. lyckades tränga sig mellan R. och hertig
Bernhard, som då samlade sina trupper i Laufenburg och
på högra flodstranden återigen framgick mot R. samt
3 mars öfverraskade och fullständigt slog von Werth,
hvarefter R. 22 s. m. kapitulerade. 1744 eröfrades
och raserades fästningsverken af fransmännen. Sedan
1803 har staden tillhört Schweiz. Nära staden finnas
stora saliner samt flera soolbad. J. F. N. L.W:son M.
Rheinfels [ra’jn-], fordom fästning på vänstra
Rhenstranden, 115 m. öfver vattenspegeln, strax
nedanför S:t Goar i preussiska reg.-omr. Koblenz
(Rhenprovinsen). Fästningen anlades 1245. 1692
försvarades den framgångsrikt af hessiske generalen
von Görz mot en stor fransk armé under Tallard, men
1758 och 1794 intogs den af fransmännen och afträddes
till dem genom freden i Basel 1795. 1797 slopades
fästningen, som nu utgör en af de vackraste ruinerna
vid floden. Ruinen köptes 1843 af prins Vilhelm
(sedermera kejsar Vilhelm I). _
(L. W:son M.)
Rheingau [ra;jngao], en omkr. 22 km. lång och 10
km. bred landsträcka längs högra Rhenstranden
från Biebrich till Lorch, till 1803 tillhörig
ärkestiftet Mainz, nu en del af preussiska
reg.-omr. Wiesbaden. R. omslutes af Rhen samt, i
n. och ö., af Rheingaubergen, hvilka lämna skydd
mot nordliga och östliga vindar. R. är särskildt
ryktbart för sina förträffliga renska viner. Jämte
vin erhålles äfven mycket frukt. Jfr Richter,
"Geschichte des Rheingaues" (i tidskriften "Der
rheingaukreis", 1902).
Rheingraf [ra’jn-]. Se Wildgraf.
Rheinhausen [ra’jn-], del af kommunen Hochemmerich
i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen),
vid vänstra Rhenstranden snedtemot Duisburg, har ett
firman Krupp tillhörigt järnverk med masugn samt stål-
och valsverk, det största i
Tyskland (årlig tillverkning öfver 800,000 ton
tackjärn och 500,000 ton stål, 4,000 arb.).
Rheinhessen [ra’jn-]. Se Rhen-Hessen.
Rheinisch-Westfälische zeitung [ra’jnij- -tsa’j-tonj,
en 1738 grundlagd tidning i Essen, som 1883 erhöll
sitt nuvarande namn. Den är mycket spridd; alltyskt
nationell, protektionistisk, organ för närings- och
industriidkare. Den utkommer med 18 nummer i veckan.
Rheinland [ra^nlant]. Se Rhenprovinsen.
Rheinländer [ra’jn-], Rhenländare, dansk., en
omkr. midten af 1800-talet uppkommen pardans af
polkakaraktär, men långsammare och med andra turer;
den dansades af allmogen i Sverige på 1870- och
1880-talen delvis under namnet reel (sed. o.).
Rheinpfalz [ra’jn-]. Se Rhen-Pfalz.
Rheinpreussen [ra’jn-]. Se Rhenprovinsen.
Rheinprovinz [ra’jn-]. Se Rhenprovinsen.
Rheinsberg [ra’jns-], stad i preussiska
reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), vid Rheinsbergsjön
och vid Havels biflod Rhin, 9 km. från Mecklenburgs
gräns. 2,869 inv. (1910). Fredrik II, hvilken
som kronprins residerade i R., ombyggde
slottet fullständigt, anlade park och växthus
m. m. samt en länge berömd porslinsfabrik.
(J. F. N.)
Rheinsbergkanalen [ra’jns-] förenar Havel i
Mecklenburg-Strelitz med Rheinsbergsjön, d. v. s. Rhin
vid Rheinsberg, är 13 km. lång och i medeltal 1,5
m. djup.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
