Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhodesia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Indiska oceanen, blef färdigbyggd
1899. Kolonisationsarbetet hade påbörjats i
Mashonaland, hvars befolkning länge förtryckts af
matabelestammen och därför mottog nybyggarna med
lifliga förhoppningar. Lobengula harmades emellertid
öfver krafven på, att han skulle af hålla sina
unga krigare från de sedvanliga plundringstågen
till Mashonaland. Dessa utsträcktes ända till
nybyggarstaden Victoria, och hösten 1893 hade
Lobengulas tvister med kompaniet mognat till väpnad
konflikt, första Matabelekriget. Jameson tågade raskt
mot Lobengulas residens Bulawayo, matabelekrigarna
blefvo slagna i två drabbningar ( vid Shangani och
Imbambesi), och 3 nov. intågade kompaniets trupper i
Bulawayo. Lobengula hade flytt uppåt Sambesi och afled
i jan. 1894, osäkert om af feber eller af ett under
striderna erhållet sår. Matabelehöfdingarna skyndade
nu att underkasta sig segraren, och det oberoende
Matabeleriket var till ända. Staden Bulawayo
grundlades på den plats, där Mosilikatse och Lobengula
residerat. - Samtidigt gick kolonisationen äfven n. om
Sambesi framåt med raska steg. Den mäktige och under
protestantiska missionärers påverkan för civilisation
och humant styrelsesätt vunne barotsehöfdingen
Lewanika hade 27 juni 1890 ingått fördrag med
kompaniet och därvid erkänt dess öfverhöghet samt
medgifvit det åtskilliga grufkoncessioner mot löfte
om, att kompaniet ej skulle inblanda sig i hans inre
styrelse. Grufdrift påbörjades därefter med framgång,
och en kompaniets administratör tog sitt säte i
Kalomo. - Hela kompaniets område erhöll (3 maj 1895)
efter Rhodes namnet R. (sedan styrelsen förkastat de
förut föreslagna namnen "Rhodesland" och "Cecilia"). -
I samband med utsträckningen af järnvägslinjen från
Kapkolonien norrut förvandlades södra Betsjuanaland
till en brittisk kronkoloni, och kompaniet
lyckades samtidigt (1895) få åt sig öfverlåten
förvaltningen af norra Betsjuanaland (Bechuanaland
protectorate). Det var förberedelserna till denna
öfverenskommelses ikraftträdande och samlandet
i samband därmed af en stor del af kompaniets
polisstyrka ett stycke n. om Mafeking, som Jameson
begagnade sig af för sitt beryktade infall i Transvaal
(dec. 1895). Denna ödesdigra episod vållade Jamesons
afgång från administratorsposten i R. (jan. 1896) samt
Rhodes’ och Beits ur kompaniets styrelse, hvarjämte
förvaltningsöfverlåtelsen i Betsjuanaland omedelbart
upphäfdes. Kreaturspest härjade s. å. i hela R., och
öfvergrepp mot infödingarna (konfiskering af deras
kreatur efter första Matabelekriget, tvångsarbete på
farmer och i grufvor mot af kompaniet godtyckligt
bestämd aflöning m. m.) vållade ett farligt uppror
först i Matabeleland (andra Matabelekriget) och
snart äfven i Mashonaland. Rhodes’ modiga personliga
ingripande vid ett möte med matabelehöfdingarna
(sept. s. å.; se Rhodes, sp. 113) afvärjde faran
för allmän massaker på de fåtaliga nybyggarna; i
Mashonaland undertrycktes upproret först påföljande
höst. I förvaltningen vidtogos nu (genom order in
council af 20 okt. 1898) rätt vidtgående ändringar,
afsedda att i infödingarnas intresse stärka brittiska
regeringens kontroll, genom en resident commissioner,
öfver kompaniets förvaltningstjänstemän och därjämte
äfven att bereda
nybyggarbefolkningen något inflytande på landets
styrelse (i ett lagstiftande råd, som till en
början erhöll 5 af kompaniet utsedda och 4 folkvalda
ledamöter). Under boerkriget (1899-1902) förskonades
R. från invasion och kunde t. o. m. lämna brittiska
hären en kontingent på 15,000 man; några nämnvärda
försök till infödingsuppror förekommo icke. Efter
boerkrigets slut och Rhodes’ död (1902) uppstod
bland kolonisterna en snabbt växande rörelse för
landets förvandling till en själfständig koloni,
men det befanns vid närmare undersökning ännu
vara ekonomiskt för svagt att stå på egna fötter,
och man fann sig därför i ett fortsättande af
kompaniförvaltningen, allrahelst som kompaniet
började tillämpa en mot nybyggare mera tillmötesgående
jordpolitik och mer än förr lade sig vinn om åtgärder
för jordbrukets höjande. Vid förhandlingarna om
federativ förening af de sydafrikanska kolonierna var
äfven R. representeradt för sina specialintressens
bevakande, och i föreningsakten (af 31 maj 1910)
stadgades, att brittiska regeringen skulle kunna
efter adresser från sydafrikanska unionsparlamentets
båda hus, på de villkor adresserna föresloge,
i unionen upptaga de af kompaniet administrerade
områdena. Frågan om en dylik anslutning har
emellertid lämnats att mogna, och under tiden har
R:s ekonomiska utveckling gjort raska framsteg i
samband med järnvägsnätets utsträckning och införande
af nya förvärfsgrenar, bl. a. bomullsodling. 1911
sammanslogos förvaltningsområdena Barotse-land
1. North-Western R. och North-Eastern R. till
provinsen Northern R., och i lagstiftande rådet ha
de folkvalde ledamöternas antal ökats, så att de
utgöra majoriteten (se ofvan, sp. 114). Kompaniets
styrelsepresident blef 1913 sir L. S. Jameson, som då,
gent emot krafven på anslutning till Sydafrikanska
unionen och projektet om dess förvandling till
kronkoloni, såsom kompaniets program angaf landets
småningom fortgående utveckling till af unionen
oberoende själfstyrande koloni. Valen 1914 till
lagstiftande rådet gåfvo fullständig seger åt
kompaniets kandidater, och 8 okt. s. å. förnyades
kompaniets charter på 10 år, hvarvid ett supplerande
charter ställdes i utsikt, om lagstiftande rådet
under loppet af dessa tio år begärde införande af
ansvarig själfstyrelse och brittiska regeringen,
efter pröfning af landets styrka i ekonomiskt
och annat afseende, fann skäl därtill föreligga,
i hvilket fall kompaniet på förhand försäkrat,
att från dess sida inga hinder skulle möta. Därmed
gafs en provisorisk lösning på R:s under de senare
åren lifligt där och inom Sydafrikanska unionen
omdebatterade författningsfråga.
Litt.: K. Mauch, "Reisen im inneren von Süd-Afrika,
1865-72" (1874), F. C. Selous, "A hunter’s
wanderings in Africa" (1881), "Travel and adventure in
South-East Africa" (1893) och "Sunshine and storm in
R." (1896), D. Carnegie, "Among the Matabele" (1894),
J. C. Chadwick, "Three years with Lobengula" (s. å.),
A. R. Colquhoun, "Matabeleland" (s. å.), Knight-Bruce,
"Memories of Mashonaland" (1895), lord R. Churchill,
"Men, mines and minerals in South Africa" (s. å.),
A. G. Leonard, "How we made R." (1896), A. Wilmot,
"Monomotapa" (s. å.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
