Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhodos - Rhodymenia - Rhoeadales - Rhoeadineæ. Se Rhoeadales - Rhoikos - Rhomb och Rhomboid. Se Romb - Rhombus. 1. Mat. Se Romb - Rhombus. 2. Zool. Se Varsläktet - Rhonchus - Rhondda - Rhône
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alster (i synnerhet de s. k. Lindos-tallrikarna) nu
äro eftersökta museipjäser. Invånarnas antal uppges
till 46,500 (enligt andra blott 30,000), hvaraf
ungefär 3/4 äro greker, de öfrige mestadels turkar
och spanska judar. De båda sistnämnda klasserna
bo till största delen i den egentliga, af fästningsmurar
omgifna staden R., där inga kristna få
bosätta sig. Hela ön företer en bild af djupt förfall,
delvis till följd af de svåra jordbäfningar, hvaraf
den gång på gång hemsökts. – Den svenske läkaren
J. Hedenborg (se d. o.) har gjort sorgfälliga
studier rörande öns naturbeskaffenhet och historia.
Omfattande arkeologiska utgräfningar, hufvudsakligen
begränsade till staden Lindos (se d. o.), ha
på bekostnad af Carlsbergfonden utförts af de
danske arkeologerna Kinch och Blinkenberg 1902-07.
Redogörelse för deras resultat har tills
vidare lämnats i "Oversigt over det kgl. danske
videnskabernes selskabs forhandlinger" medelst 6
"Rapports" under titeln "Exploration archéologique
de R." (1903-12). Den 5:e af dessa,
"Timbres amphoriques de Lindos" (1909), är
författad af professor M. P:son Nilsson, som under
åren 1905 och 1907 deltagit i utgräfningarna.
Dessutom har Kinch, likaledes på Carlsbergfondens
bekostnad, 1907 och 1908 vid Vrulia på
sydspetsen af ön R. företagit utgräfningar, som
bragt i dagen intressanta lämningar af en liten till
namnet obekant forngrekisk stad från tiden
650-550 f. Kr. Resultaten af dessa gräfningar äro
publicerade i ett fristående arbete, "Fouilles de
Vroulia" (1914). Af öfrig litteratur märkas:
Berg, "Die insel R." (1861), Guérin, "L’île de
R." (1881), Biliotti och Cottret, "L’île de
R." (s. å.), Torr, "R. in ancient times" (1885)
och "R. in modern times" (1887), van Gelder,
"Geschichte der alten rhodier" (1900), och de
Balabre, "R. of the knights" (1909).
A. M. A.
Rhodymenia, bot., algsläkte bland floridéerna.
Bålen är bladlik, dikotomt eller handlikt delad,
till färgen vanligen mörkröd. Rhodymenia-arter
höra till de alger, som åtminstone förr voro
allmänt använda näringsmedel. Särskildt gäller detta
om R. palmata, som förekommer ymnigt i norra
Atlanten och Norra Ishafvet. På Island, där den
kallas söl, insamlas den i stor mängd till föda;
på 1860-talet hade därstädes 40 kg. söl samma
värde som 7,5 m. vadmal, 6 kg. smör eller 35
l. mjöl. I Egils saga berättas om Egil Skallagrimsons
dotter Torgerde, som genom att locka sin
fader att äta söl, då denne ville svälta sig ihjäl
af sorg, fick honom att komma på bättre tankar.
Äfven på Irland och i Skottland, där den kallas
dillisk och dulse, ätes den allmänt; innan tobaken
var känd, tuggade man där den sammanrullade
algen. På de grekiska öarna användes allmänt
R. palmetta som tillsats till olika maträtter. Förr
brändes mycket R. palmata till aska för att däraf
bereda soda. Vid Norges västkust, där R.
palmata förekommer rikligt, ätes den så begärligt af
får och getter, som själfva söka upp den under
ebbtiden, att Gunnerus gaf denna alg namnet
Fucus ovinus. Den förekommer äfven vid Sveriges
västkust.
G. L-m.
Rhœadales, Rhœadineæ, Vallmoordningen,
bot., serie inom Archichlamydeæ
bland dikotyledonerna. Blommorna äro oftast
cykliska, oftast heteroklamydeiska, hypogyna,
aktinomorfa eller zygomorfa, fruktbladen många.
Frukten är vanligen en enrummig kapsel, stundom
med falska skiljeväggar. Hithörande växter äro till
allra största delen örter med spiralställda blad
utan stipler och med blommorna ofta sittande i
klasar. Serien indelas i följande underserier:
Rhœadineæ med heteroklamydeiska blommor, som
oftast ha endast 2 foderblad (fam. Papaveraceæ),
Capparidaceæ med heteroklamydeiska blommor, som
ha 4 eller flera foderblad (fam. Capparidaceæ,
Cruciferæ), Resedineæ med spirocykliska,
heteroklamydeiska blommor (fam. Resedaceæ) och
Moringineæ med homoioklamydeiska blommor (fam.
Moringaceæ).
G. L-m.
Rhœadineæ, bot. Se Rhœadales.
Rhoikos, grekisk arkitekt och bildhuggare från
Samos, lefde på 600- och 500-talen f. Kr. och
arbetade tillsammans med Theodoros, också från
Samos. De byggde tillsammans Heratemplet på
fäderneön, i jonisk stil, af hvilket numera endast
få fragment finnas i behåll. De båda konstnärerna
omtalas som uppfinnare af bronsgjutningen.
Pausanias såg i Efesos en kvinnostaty, kallad Nyx
(natten), som tillskrefs R., men betecknas som rå
och ofullkomlig i utförandet.
C. R. N.*
Rhomb och Rhomboid, mat. Se Romb.
Rhombus. 1. Mat. Se Romb. – 2. Zool.
Se Varsläktet.
Rhonchus (af grek. rhonchos, snarkning), med.,
termen för det ljud, som respirationsluftens passage
frambringar öfver sega slemtanor i de finare och
gröfre luftrören eller i struphufvudet. Rhonchi
kallas sonori (stora brummande) eller sibilantes
(pipande) alltefter sin storlek. Jfr Rasse1.
I. H.
Rhondda [rå’nde], stadsliknande samhälle
(urban district) i grefsk. Glamorgan (södra Wales),
ligger i de båda trånga floddalarna R. Fawr och
R. Fach, hvilka förena sig vid Porth och nedanför
Pontypridd i s. ö. uppgå i Taff. Samhället har
en längd af 19 km. och en bredd af omkr. 7,5
km. samt en areal af 96,64 kvkm., men den
bebyggda delen är merendels endast en smal remsa
på ömse sidor om hvardera floden. 1877 blef den
gamla kommunen Ystradyjodwg ett urban district
(ungefär motsvarande ett municipalsamhälle),
tillökades 1879 och fick 1897 namnet R. Det består
af 9 församlingar med ett 20-tal kyrkor och öfver
150 nonkonformistiska kapell och missionshus.
Samhället ligger nästan i midten af södra Wales’
östra kolfält, och dess kol, hvarpå befolkningens
existens nästan uteslutande hvilar, äro
oöfverträffade som ångkol, men de upptäcktes och
började brytas senare än de vid Aberdare och
Merthyr, nämligen först på 1860-talet, hvarför
befolkningen först var ganska fåtalig; den har sedan vuxit
med mer än amerikansk fart, nämligen från 3,035
pers. 1861 till 113,735 pers. 1901 och 152,781
pers. 1911. Af 1901 års befolkning öfver 3 år
talade 35,4 proc. endast engelska, 11,4 proc. endast
walesiska, resten båda språken.
Rhône [rån], fr. Le Rhône, lat. Rhodanus, flod
i Schweiz och Frankrike, uppstår i nordöstligaste
delen af schweiziska kantonen Valais på 1,753 m.
höjd vid foten af Rhôneglaciären (se d. o.
med fig.), som under istiden fyllde hela nuv. öfre
Rhônedalen ända till Jura. I västsydvästlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
