- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
153-154

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ribe, svensk släkt - Ribeaa l. Nibsaa - Ribe amt - Ribeauvillé. Se Rappoltsweiler - Ribeira. 1. R. Grande, stad på Azorerna - Ribeira. 2. Stad på ön São Thiago på Kap Verde-öarna - Ribeira. 3. Stad på ön São Antão på Kap Verde-öarna - Ribeira. 4. R. Brava, stad på ön São Nicolão på Kap Verde-öarna - Ribeiro. 1. Bernardim R. Se Portugisiska Litteraturen, sp. 1468 - Ribeiro. 2. Thomas Antonio R. Ferreira - Ribera, stad - Ribera, Jusepe de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bernhard R</sp>., f. 1625 i Mecklenburg, d. 1696, kirurg
hos konung Karl XI och direktör vid kirurgiska
societeten 1693. - Dennes äldre son, Evald R., f. 9
nov. 1667 i Stockholm, d. där 2 mars 1753, var k.
hofkirurg och 1715-41 ordförande och öfverdirektör i
kirurgiska societeten. - M. B. R:s yngre son, Mattias
R
., f. 28 maj 1675 i Stockholm, d. där 15 dec. 1723,
var lifmedikus hos änkedrottning Hedvig Eleonora och
(sedan 1705) hos Karl XII samt utnämndes 1719 till
preses i Collegium medicum. 1713 adlades han med
namnet Riben. - Den ofvannämnde Evalds äldre
son, Evald R., f. 25 juli 1701 i Stockholm, d. där
8 okt. 1752, blef 1726 hof- och 1731 lifmedikus samt
1740 arkiater och preses i Collegium medicum. R. blef
1739 led. af Vet. akad. och 1746 adlad (hans barn
antogo namnet Ribben). - Hans yngre broder, Karl
Fredrik R
., f. 29 maj 1708 i Stockholm, d. där 20
sept. 1764, efterträdde 1741 sin fader som lifkirurg
hos Fredrik I och fick 1750 titeln assessor. R.,
hvilken utmärkte sig i synnerhet som starroperatör,
invaldes 1745 i Vet. akad. Vid nedläggandet af
presidiet i Vet. akad. 1748 höll han ett tal Om
ögonen
. R. var på sin tid Sveriges främste ögonläkare.
Ln.

Ribeaa l. Nibsaa uppstår genom två mindre
åars förening 10 km. ö. om Ribe och blir helt nära
staden betydligt bred, rinner genom denna i flera
förgreningar, bildande små öar, och utfaller slutligen
i Nordsjön, 5 km. v. om staden.
E. Ebg.

Ribe amt upptar sydvästra delen af Jylland (i
ö. når det nästan ut till Koldingfjorden) samt öarna
Fanö och Manö i Nordsjön. Areal 3,060 kvkm. 113,000
inv. (1911), hvaraf 27,095 i de tre städerna Esbjerg,
Varde och Ribe. Amtet hör till de minst fruktbara
och befolkade delarna af Danmark. Hälften upptages
af flacka hedar, och utmed västkusten sträcka sig
stora flygsandsfält. Ängsmarker ligga utmed åsarna,
och mot hafvet vidtager marskland; däremot lider
amtet nästan total brist på skog. Från Blaavandshuk
utskjuter i s. halfön Skallingen, och innanför
denna ligger Hjertings (l. Ho-)bukten; mellan Fanö
och fastlandet sträcker sig Fanöbukten. Vattendrag
äro Vardeaa, Kongeaa och Ribeaa. Af hela arealen
användes 1912 till sädesodling (hafre och råg)
66,100 har, till rotfrukter 21,500 har, till
ängar och betesmarker 106,400 har och till skog
och plantager 26,600 har; resten upptogs af hedar,
mossar och flygsandsfält. 1909 hade amtet 25,700
hästar, 138,200 nötkreatur, 59,000 får och getter,
70,200 svin och 409,400 höns. Inom amtet finnas få
större gårdar och intet fästegods. Amtet delas i 8
härad och 4 prosterier. – Ribe stift omfattar Ribe
och Ringkjöbing amt samt större delen af Vejle amt.
E. Ebg.

Ribeauvillé [-båville]. Se Rappoltsweiler.

Ribeira [ribei’rə]. 1. R. Grande [-grö’də]
Stad på norra kusten af ön São Miguel bland
Azorerna. 8,490 inv. (1900). Varma bad. – 2. Stad
på ön São Thiago bland Kap Verde-öarna, är
biskopssäte och har en föga besökt hamn. Till 1780
var den säte för portugisiske generalguvernören
öfver ögruppen. – 3. Hufvudort på ön São Antão
bland Kap Verde-öarna. 6,000 inv. (1911). – 4.
(R. Brava) Hufvudort på ön São Nicolão bland
Kap Verde-öarna. 4,000 inv. (1900). Lyceum för
hela ögruppen. Handel med majs, maniok och
socker.
1–4. (J. F. N.)

Ribeiro [-béYro], portugisiska skalder. 1. Bernardim
R
. Se Portugisiska litteraturen, sp. 1468. - 2. Thomas
Antonio R. Ferreira
, f 1831, d. 1900 eller 1901,
blef advokat och medlem af cortes, fick höga ämbeten
och kallades 1878, efter en vistelse i Portugals
indiska besittningar, till kolonialminister. R. vann
skalderykte bl. a. genom den lyriska diktsamlingen
Vesperas (1858), det fosterländska eposet Jayme (1861;
6:e uppl. 1880) och den berättande dikten A delfina
do mal
(1868; 2:a uppl. 1881). På prosa skref han
lifliga reseskildringar m. m.

Ribera, stad i italienska prov. Girgenti
(Sicilien). 11,141 inv. (1911) i hela kommunen. Vin-
och olivodling. Statsmannen Crispis födelseort.
J. F. N.

illustration placeholder

J. de Ribera. Efter ett själfporträtt i Florens.

Ribera [rive’ra], Jusepe de, spansk-italiensk målare,
i Italien kallad lo Spagnoletto (den lille spanjoren),
f. 1588 i Játiva nära Valencia, d. 1656 i Neapel,
studerade i Valencia för Ribalta, hos hvilken det
spanska måleriets egenart redan skarpt framträder,
rymde, 16-18 år gammal, till Italien, där han tyckes
ha frestat en äfventyrlig tillvaro. Hans öden under
en följd af år äro okända ; han tyckes ha vistats i
norra Italien, och att han tagit intryck af Caravaggio
är uppenbart, fastän hans påstådda lärjungeskap af
denne ej är bevisadt. 1626 bor han i Neapel, ocn få
år därefter är han en ryktbar målare, lefver på stor
fot, är vicekonungens gunstling, umgås med de högste
i samhället, är en medelpunkt inom konstnärsvärlden,
den neapolitanska målarskolans chef och blir af stor
betydelse äfven för det spanska måleriet. Den lysande
ställning han vunnit behåller han till sin död. -
Hans stil med dess förkärlek för mörka skuggor kan
förklaras af hans spanska ursprung, hvarjämte han,
såsom redan är antydt, sett och studerat Caravaggios
verk utan att dock efterlikna dem. Ty i stället för
dennes "glatta, plastiska skärpa" sätter han en
glödande kolorit, och han var mästare icke blott
i att måla de blodiga skräckscener, som tidens
smak fordrade, utan äfven det religiösa svärmeriet,
hänryckningen och saligheten såväl hos sköna ynglingar
och kvinnor som hos fromma eremitgubbar. - Af R:s
arbeten förekomma få i kyrkor. Bland dem må nämnas
S. Gennaro oskadd i den brinnande ugnen (domkyrkan
i Neapel), Nedtagningen från korset, ett af hans
förnämsta verk, och Apostlarnas kommunion, en af
hans mest storartade bilder (1651), bägge i kyrkan
S. Martino, Neapel, samt en storslagen och själfull
Concepcion (i Augustinkyrkan i Salamanca 1635) och
Petrus’ förnekelse (i Sevillas katedral). - Bland
Europas museer har Madrids de flesta målningarna af R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free