Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riddarhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
introduceras på riddarhuset, d. v. s. upptagas
som medlem af adeln). Före 1866 i Sverige och
1906 i Finland, då ridderskapet och adeln var
ett särskildt riksstånd, hade detta stånd under
riksdagarna i Sverige och under landtdagarna i Finland
sina sammanträden å respektive riddarhus. Genom
Riddarhusordningen af 1626 gaf Gustaf II Adolf sitt
bifall till adelns föresats att uppbygga ett riddarhus
för handlingars förvarande, sammankomster, fester
och en "schola eller collegium"; han hade förut som
gåfva öfverlämnat en tomt, belägen söder om Tyska
kyrkan mellan Prästgatan och Svartmangatan. Adeln
hade emellertid då redan inköpt en angränsande tomt
i samma kvarter och där påbörjat uppförandet af
en byggnad (omkr. 9,2 m. bred och 25,5 m. lång),
som med sin gafvel vette mot Prästgatan och befann
sig på ett afstånd från Tyska kyrkan af omkr. 21,4
m. I detta jämförelsevis oansenliga första svenska
riddarhus, som säkerligen från början afsetts till ett
provisorium, samlades dock adeln under mer än 30 år
(1627-60) hufvudsakligen på grund af svårigheten
att ena viljorna om, hvar det nya riddarhuset
skulle uppföras: på den af konungen skänkta tomten
eller vid nuvarande Gustaf Adolfs torg eller på en
af rikskansleren Axel Oxenstierna erbjuden tomt på
udden mellan Norrström och Riddarholmskanalen. Först
1641 blef man färdig med valet och stannade vid
den sistnämnda tomten. De första skisserna till
det nuvarande Riddarhuset uppgjordes af den till
Sverige i slutet af 1630-talet inflyttade fransmannen
Simon De la Vallée. Handlingarna förmäla, huruledes
riddarhusföreståndaren Klas Fleming, riksrådet och
överståthållaren, 11 febr. 1642 "lätt bähra med
sig tvenne afritningar på sielfwa Ridderhusett,
som den Fransosen Simon Lavelet hade förfärdigett"
samt uppmanade adeln att besluta sig för endera
schamplunen "efter den ena war kosteligare änn
den andra". Ehuru byggnaden icke kom att utföras
efter någotdera af dessa förslag, hvilka ännu
förvaras i Riddarhusets arkiv, äro de dock af stort
arkitektoniskt intresse (fig. 1 o. 2; jfr fig. 31
i art. Fönster). De visa en hufvudbyggnad på den
nuvarande byggnadens plats med en helt kringbyggd
kvadratisk gård på framsidan och en något mindre
likaledes kringbyggd gård på baksidan. Tomten
sträckte sig då liksom ända till 1911 öfver större
delen af Riddarhustorget intill 11,5 m. från
det s. k. Bergstrahlska huset. Hufvudbyggnaden
var tre våningar hög, flyglarna två våningar och
sammanbindningsbyggnaderna vid flyglarnas ändpartier
endast en våning. Byggnadsarbetena påbörjades 1642
under S. De la Vallées ledning. Han dödades vid ett
tumult på Stortorget 1643. Ledningen öfverlämnades
då åt den från Tyskland inkallade mäster Heinrich
Wilhelm. Denne utarbetade helt nya ritningar, hvilka
äfven till stor del finnas i behåll och visa en
formgifningskonst, som ur arkitektonisk synpunkt måste
betraktas såsom betänkligt svagare och mindre skolad
än Simon De la Vallées. Under de 10 år byggnadsarbetet
stod under Wilhelms ledning, torde vissa partier af
hufvudbyggnaden ha rest sig åtskilliga meter öfver
sockeln. Han dog 1652 och efterträddes i juni 1653
af holländaren Joest Vingboons. Ehuru
dennes befattning med Riddarhusbyggnaden endast blef helt
kort - han afskedades nämligen redan i juni 1656 - och
ehuru hans tjänster tydligen icke mycket värderades af
hans höga byggherrar, torde han dock kunna sägas vara
den, som gett själfva byggnadskroppen, om man undantar
takresningen, dess slutliga karaktär. I Riddarhusets
arkiv förvaras planer och fasader (fig. 5) af
hans hand. De visa pilastrar, fönsteromfattningar,
girlander och taklist, alltså det, som, utom rytmen,
konstituerar fasaden, i hufvudsak sådana de nu äro
(jfr fig. 32 i art. Fönster). Endast de öfversta runda
mezzaninfönstren ha på Vingboons ritningar rektangulär
form, utom fönstret i midtaxeln, som är rundt. Måhända
är det Vingboons, som gjort vederbörande uppmärksamma
på det af de båda företrädarna begångna felet att
anordna endast två fönster med en pilaster midt
på hvar gafvel samt att icke ha gjort tillräckligt
språng på särskildt gaflarnas pilastrar; alltnog,
man beslutar 1655 att i och för rättelse i dessa
afseenden nedrifna gaflarna. Under den tid han ledde
byggnadsarbetena, beslöt man sig också för att,
"såsom man dubiterade om fundamentet", inskränka
våningsantalet till två "höga och reala till anseendet
och sådan prydnat, att näst Rikzsalen i staden
inthet funnes dess like". Äfven detta förhållande
måste ha inverkat på pilastrarnas dimensioner och
föranledt ändringar i redan utfördt arbete. Vingboons
tillhörde en framstående holländsk arkitektfamilj
och återvände, sedan han afskedats från befattningen
med Riddarhusbygget, till Amsterdam, där hans namn
är förknippadt med flera beaktansvärda byggnader,
bl. a. det s. k. Trippenhuys. Vingboons efterträddes
1656 af Jean De la Vallée, den förut nämnde Simon De
la Vallées son. Det för Riddarhuset så karakteristiska
taket med dess allegoriska figurer och anordningar
liksom den inre stora monumentala trappuppgången
jämte inredningen af Riddarhussalen är Jean De la
Vallées verk.
Tre statyer af sandsten stå på hvardera af de
långfasadernas midtfrontoner. Den norra frontonen
prydes af en antik krigargestalt med riddarkedja,
antagligen en personifikation af Ridderskapet
(Ordo equester), mellan Prudentia med spegeln och
Herkules med klubban och lejonhuden som representant
för Virtus heroica, hjältemodet. Å södra sidan se
vi en kvinnlig gestalt, Nobilitas, adeln, mellan en
kvinnlig och en manlig, hvilka måhända kunna tydas
som det civila och militära studiet. De äro liksom
relieferna i frontonerna utförda af bildhuggaren
Henrik Lichtenberg. På hvar sin ända af takåsen
resa sig personifikationerna af Riddarhusets bekanta
devis "Arte et Marte", den förra under Minervas
gestalt, men ej blott med boken i sin hand, utan
äfven korset. De äro utförda i bly af bildhuggaren
Johan Baptista Dusart. De fyra obeliskerna, som resa
sig i den öfre takafsatsens hörn, tjänstgöra som
skorstenar. Den för byggnadens dekorativa habitus
omistliga inskriptionen rundt om i frisen är 1661
"excogiterad" af presidenten Israel Lagerfelt efter
samråd med "Gripenhjelm och några andre flere under
den kunglige regerings korrektion".
Inredningsarbetena pågingo under hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
