Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 263-264 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rienzi l. Rienzo, Niccolo di, kallad Cola di R. - Rienzo, Niccolo di. Se Rienzi - Riepenhausen, tyska konstnärer - Riera y Bertrán, Joaquin - Ries, slätt i Bajern - Ries, Ferdinand - Riesa - Riesco, Feman - Riesener, Jean Henri - Riesengebirge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lord Byron. - Jfr Du Cerveau, "Histoire de R." (1875),
Auriac, "Étude historique sur N. R." (1885),
E. Rodocanachi, "Cola di R." (1889), och Kühn,
"Die entwickelung der bündnisspläne Cola di Rienzos
im jahre 1347" (1905). Jfr äfven A. von Reumont,
"Geschichte der stadt Rom" (3 bd, 1867-70),
och F. Gregorovius, "Geschichte der stadt Rom im
mittelalter" (bd VI).

Kj.*

Rienzo [rie’ntså], Niccolo di. Se Rienzi.

Riepenhausen [rip-], tyska konstnärer. Ernst Ludwig
R., f. 1765, d. 1840, var kopparstickare. Hans söner,
Franz R., f. 1786, d. 1831, och Johannes R., f. 1789,
d. 1860, arbetade ofta gemensamt, voro påverkade
af nasarenerna i Rom, utförde historiemålningar
(bl. a. Henrik Lejonet och Fredrik I i Welferordens
sal i Hannover 1825), spredo kännedom om italienska
medeltidsmålningar genom konturteckningar i den
historik öfver måleriet i Italien, de utgåfvo 1810-20,
samt rekonstruerade Polygnotos’ målningar i Lesche i
Delfi efter Pausanias’ beskrifning. Efter den äldre
broderns död utgaf Johannes R. teckningar till Rafaels
lif (1834). Bland hans målningar märkas Madonna med
Jesus och Johannes (Nya pinakoteket i München)
samt Venus och Adonis, Rafael och Julius II, En
bokhandlare på gatan i Rom m. fl. i Thorvaldsens
museum i Köpenhamn. Han återgaf i radering flera af
Thorvaldsens teckningar.

G-g N.

Riera y Bertrán [rie’ra i bertra’n], Joaquin,
katalansk författare, f. 1846 i Gerona, deputerad och
president i Katalanska vetenskapsakademien. R. har
utöfvat en omfattande skriftställarverksamhet på
olika områden. Af hans till ett 20-tal uppgående
arbeten för scenen må nämnas Cantat (1871), L’avi,
De mort á vida (1879), La hostalera de la vall
(1883), Gent de mar (1888), Lo promés (1892) och
Lo núvol nigra (1893), alla dramer, samt komedierna
Bernat pescaire (1875), Lo testament del oncle (1876),
La majordona (1877), La nena (1879), Reina absoluta
(1883) och La padrina. För öfrigt har han skrifvit
romanerna och berättelserna Lo comediant del segón
pis (1874), Deu narraciones (1875), Escenas de la
vida pagesa (1878), Rey cavaller (1880), Lo vicari
nou (1888) och Escenas de ciutat och dessutom poesi,
vetenskapliga afhandlingar och det litterärbiografiska
arbetet Balmes, su vida y sus obras, m. m.

Ad. H-n.

Ries [ris], en af Wörnitz genomfluten slätt i Bajern
mellan frankiska och schwabiska Jura, en ungtertiär
inbrottsdal, hufvudsakligen betäckt med lössaflagringar
och därför mycket bördig. Hufvudort är Nördlingen.


Ferdinand Ries.

Ries [ris], Ferdinand, tysk musiker, f. 1784 i Bonn,
d. 1838 i Frankfurt a. M., elev af Beethoven i Wien
1801-05, gjorde sig känd som pianist, tonsättare och
utgifvare (jämte Wegeler) af Biographische notizen
über L. van Beethoven (1838; ny uppl. 1906). Som
pianovirtuos väckte han uppseende under resor i
Frankrike, Skandinavien (i Stockholm uppträdde han
1813 tillsammans med J. F. Berwald) samt Ryssland
och England. Han lefde 1813-24 i London som firad
pianolärare, därefter på ett landtgods vid Rhen, var
1834-36 stadsmusikdirektor i Aachen och under sitt
sista år dirigent för Ceciliaföreningen i Frankfurt
a. M. Som kompositör var han en på sin tid ansedd,
mycket fruktsam imitatör af Beethoven. Hans verk
uppgå till öfver 200, däribland operor, oratorier,
symfonier, uvertyrer, mycken kammarmusik samt
violin- och pianosaker. Han blef 1813 led. af
Mus. akad. i Stockholm. - R:s broder Hubert R.,
f. 1802, d. 1886 i Berlin, elev af Spohr, gjorde sig
känd som violinist och utgifvare af violinöfningar,
och dennes son Franz R., f. 1846, elev af Kiel och
Massart, är talangfull tonsättare (stråkkvartetter,
violinsviter m. m.) och delegare i musikhandelsfirman
Ries & Erler i Berlin.

A. L.*

Riesa [risa], stad i konungariket Sachsen, kretsen
Dresden, vid vänstra stranden af Elbe, 18 km. n. v. om
Meissen. 15,287 inv. (1910). Gammalt slott (nu
rådhus), realprogymnasium med realskola, handels- och
sjömansskola, teknisk läroanstalt. Zinkhytta,
kvarn- och sågverk, tillverkning af olja, tändstickor,
lin m. m.

J. F. N.

Riesco [rie’skå], Fernan, president. Se Chile, sp. 198.

Riesener [ty. uttal: ris-; fr. uttal: risnär], Jean
Henri, fransk möbelkonstnär, f. 1734 i Gladbach nära
Köln, d. 1806, lärde hos Oëben i Paris, samarbetade
med denne bl. a. på Ludvig XV:s skrifbord (1769,
Louvre) och blef en af tidens yppersta ebenister. Hans
möbler beteckna öfvergången till Ludvig XVI:s stil
(byråar i Louvre och i Lilla Trianon m. fl.). I
genomförd harmoni, i marketeriarbetets elegans och
i bronsornamentikens fulländning måste dessa verk
tillfredsställa äfven den mest förfinade smak. -
R:s son Henri François R., f. 1767 i Paris, d. 1828,
var porträttmålare (representerad i Louvre af ett
gemytligt porträtt af en fetlagd fabrikant). Äfven
dennes son, Louis Antoine Leon R., f. 1818 i
Paris, d. 1878, var målare (Backanal, i Louvre).

G-g N.

Riesengebirge [rīṡenge-], tjech. Krkonoše
l. Krkonošské hory, "jättebergen", berggrupp
på gränsen mellan Schlesien och Böhmen, mellan
Elbes och Oders öfre lopp, utgöra högsta delen af
Sudeternas bergssystem. Gränsande till Isergebirge
och Lausitzergebirge i v. samt till Eulengebirge och
Adlergebirge i ö. och s. ö., utbreda sig de egentliga
R. i s. ö.–n. v. mellan Queiss’ och Bobers källor
med en längd af 37 km. och en bredd af 25 km. Af
arealen, omkr. 1,110 kvkm., tillhöra 3/4 Böhmen,
återstoden Schlesien. Gränsen följer bergets hufvudkam
(Riesenkamm), med de högsta topparna, hvilka ligga
längs norra sidan af berggruppen: Hohes rad (1,509
m.), Grosse Sturmhaube (1,424 m.), Kleine Sturmhaube
(1,436 m.) samt Schnee- l. Riesenkoppe (1,603 m.),
mellersta Tysklands högsta berg. Parallellt med denna
ås och skild ifrån densamma genom en lång, smal dal,
Siebengründe, sträcker sig i Böhmen en sydligare, lägre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>