Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksarkivet (Rigsarkivet), Danska - Riksarkivet, Norska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rigsarkivet, Danska, är sedan 1 april 1889 namn på
de två äldre, sedan jan. 1883 förenade statsarkiven,
Geheimearkivet och Kongerigets arkiv. Det förstnämnda,
numera danska riksarkivets första afdelning, var dels
ett arkiv för konungahuset, dels förvaringsstället
för de äldsta och viktigaste diplomatiska källorna
till Danmarks allmänna historia. Kort efter 1500
bildades ett kungligt arkiv på Köpenhamns slott, dit
småningom fördes flera af de samlingar, som förvarats
på de andra kungliga slotten, särskildt Vordingborg
(Valdemar Atterdags arkiv) och Kalundborg (drottning
Margaretas), det sistnämnda 1582. Andra landsortsarkiv
bibehöllos dock länge, hvarjämte både det danska och
det tyska kansliet hade sina egna arkiv. Fredrik
III flyttade i okt. 1660 äfven riksrådets arkiv
till slottet. Samtidigt upprättades ett särskildt
räntekammararkiv, hvilket skulle omfatta allt, som
angick landets inkomster och utgifter (grundstommen
i det senare Kongerigets arkiv). K. arkivets förste
arkivarie blef 1663 P. Schumacher (Griffenfeld),
som 1676 efterträddes af sin forne sekreterare
Fr. Wolff (d. 1677). Th. Bartholin d. y. var 1684-90
arkivsekreterare, hvarefter arkivet flyttades till
Rosenborg slott och i 7 år saknade styrelse. 1697-1730
var Arne Magnusson arkivsekreterare, och 1700-25
var Fr. Rostgaard geheimearkivarie, hvarjämte
arkivet 1720 flyttades från Rosenborg till en ny,
för ändamålet särskildt uppförd byggnad, som låg
bredvid det nya kanslihuset. 1730 blef H. Gram
geheimearkivarie; han införlifvade med arkivet
flera privata samlingar och de viktiga gottorpska
arkiven (1733) samt lade grunden till det stora
handskrifna diplomatariet. Arbetet härpå utfördes
dock hufvudsakligen af hans efterträdare J. Langebek
(1748-75), hvars namn diplomatariet också bär. Efter
honom följde G. Schöning (d. 1780) och K. E. Voss
(d. 1791), hvars omfattande arbeten öfver arkivets
samlingar ännu äro till stor nytta, vidare Thorkelin
(d. 1829), Finn Magnusen (d. 1847) och K. F. Wegener
(1848-82). 1848 lades geheimearkivet under
Kirke- og undervisningsministeriet, med undantag af
konungahusets arkiv, som fortfarande kom att
lyda omedelbart under konungen. Från denna tid
blef geheimearkivet lättare tillgängligt för
historieforskare och betydligt tillökadt därigenom,
att alla kansliregistraturen och "uppteckningar"
1571-1750 införlifvats därmed (de äldre från
tiden till 1570 hade redan 1832 öfverflyttats
dit), liksom de flesta ministeriella arkivalierna
till 1750, de gamla herredagsarkivens handlingar
(domstolsprotokoll) samt flera kommunala och privata
samlingar. I följd af öfverenskommelse med Norge
1851 afstod geheimearkivet en del norska arkivalier
till detta land (stora delar hade af skilts redan
1819 ff.). Norska riksarkivet har sedan 1881 haft
egen assistent i Köpenhamn för att verkställa
afskrifter af norska arkivalier. Efter förlusten af
Slesvig och Holstein utlämnades 1873 ff. ett stort
antal handlingar, som dock till större delen voro
af mindre vikt. Å andra sidan innehåller arkivet
många viktiga rent svenska aktstycken, t. ex. det
s. k. Sturearkivet (se ofvan, sp. 304). Jämte
geheimearkivet existerade Rentekammerarkivet eller,
som det sedan 1861 kallades,
Kongerigets arkiv, i det att därmed förenades
justitie- och inrikesministeriets samt sedan
1870 Kirke- og undervisningsministeriets arkiv
(alltifrån 1750). Liksom det sedan 1852 utkom en
årsberättelse om geheimearkivets verksamhet och
utvidgningar ("Aarsberetninger"), inalles till
1883 7 bd, hvari meddelades många viktiga bidrag
till Danmarks historia, så utsändes äfven 1871-78
5 bd "Meddelelser fra Rentekammeret", i synnerhet
behandlande finansförvaltningen i äldre tider. 1883
förenades bägge de nämnda arkiven under gemensam
ledning af A. D. Jörgensen, och först därmed började
danskt arkivväsen riktigt organiseras. Genomgripande
omdaningar egde rum inom de två arkiven därigenom,
att 1660 fixerades som tidsgräns för geheimearkivet
(den nya första afd.) rörande hela inre styrelsen,
medan därjämte handlingar till utrikespolitiken och
försvarsväsendet helt förlades dit samt slutligen
konungahusets särskilda arkiv. Betydliga tillökningar
skedde, ty ett stort antal handskrifter från
k. biblioteket och universitetsbiblioteket lämnades
dit, hvarjämte de ministeriella arkivalierna i stor
mängd och långt ned i tiden öfverflyttades (redan
1889-94 från de militära ministerierna till 1848).
Under riksarkivets styrelse ställdes tre nya
provinsarkiv, sedan 1907 kallade landsarkiv, som
bildades genom äldre handlingar från ämbetsarkiven,
kyrkböcker m. m. och för hvilka nya byggnader
uppfördes 1890-93 i Viborg för Jylland, i Odense för
Fyn och i Köpenhamn för Själland, Lolland, Falster
och Bornholm. Efter A. D. Jörgensens död 1897 blef
K. F. Bricka riksarkivarie, och denne efterträddes
1903 af juris d:r V. A. Secher. 1910 överflyttades
största delen af riksarkivet till k. bibliotekets
äldre byggnad, som blifvit alldeles ombyggd för sitt
nya syfte.
Från danska riksarkivet ha efter hand utgetts flera
publikationer: "Kancelliets brevböger, vedrörende
Danmarks indre styrelse 1551-1602" (11 bd, 1886-1913),
"Regeringsskiftet 1784" (1888), "Kronens sköder
paa afhændet og erhvervet jordegods 1585-1688" (2
bd, 1892-1908), "Statskollegiets historie 1661-76"
(2 bd, 1904-10) samt 6 bd "Meddelelser", som förutom
vägledande arkivregistratur 1660-1848 upptagit listor
öfver "Den civile centraladministrations embedsmsend
1660-1847 og 1848-93" (1889, 1894), "Stiftamtmænd
og amtmænd i Danmark og Island 1660-1848" (1894) och
"Civile direktioner og kommissioner under enevælden"
(1899) m. m. - Se A. D. Jörgensen, "Udsigt over de
danske rigsarkivers historie" (1884).
E. Ebg.
Riksarkivet, Norska, organiserades först 1875
som ett själfständigt verk under en
riksarkivar efter att förut ha lydt som en byrå,
dels under finansdepartementet, dels under
kirkedepartementet. Konungarna i Norge hade före
1300 arkiv på Bergens kungsgård, på Akershus och
i Oslo. Men de danske konungarna togo med sig ned
till Köpenhamn äfven äldre handlingar, hvarför det
därstädes uppstod stora norska arkivsamlingar. På
grund af en bestämmelse i Kielfreden lämnades
1820-22 en mängd arkivhandlingar till Norge från
regeringsbyråerna och Geheimearkivet i Köpenhamn,
och ytterligare en sändning aflämnades 1851, men
allt fortfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
