Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka valkorporationer ega viktiga uppgifter utom
dessa val, men själfva tillsättas genom folkval,
ehuru enligt en i någon mån begränsad och graderad
rösträtt (se Landsting, sp. 1058, och Kommunal
röstskala). För hvarje landstingsområde och
hvarje stad af ofvannämnda slag väljas så många
representanter, som valkretsen har befolkningstal
motsvarande 1/150 af rikets folkmängd. Skulle
en valkrets ej ega så stor folkmängd, väljer den
dock en representant, och om så behöfves för att
ledamotsantalet i kammaren må bli fullt, få de
valkretsar, som ha den största folkmängden, utöfver
den, som skulle bestämma dess representantantal, för
detta öfverskott välja, hvar och en, ytterligare en
riksdagsman. Antalet riksdagsmän, som hvarje valkrets
enligt dessa grunder eger utse, bestämmes hvart
tionde år af konungen. Valsättet är proportionellt
(se Riksdagsmannaval), när mer än en riksdagsman
skall väljas.
Som särskilda villkor för att kunna tillhöra
Första kammaren fordras uppnådd 35 års ålder
samt att man eger och i minst 3 år egt fastighet
till minst 50,000 kr. taxeringsvärde eller
skattar och i 3 år har skattat för minst 3,000
kr. inkomst. Valbarheten är ej bunden vid bostad
inom valkretsen. Förloras valbarheten efter valet,
frånträdes riksdagsmansuppdraget. Tiden för uppdraget
är 6 år, med omval för 1/6 af kammarens ledamöter
hvart år. Till följd häraf äro genom vallagen,
som stiftas af konung och riksdag gemensamt,
valkretsarna indelade i 6 grupper, hvilka, en hvart
år, enligt i vallagen föreskrifven ordning välja
sina riksdagsmän. Den, som valts till ledamot af
Första kammaren, har rätt att afsäga sig uppdraget,
utom under pågående riksdag. Blir härigenom eller på
annat sätt plats ledig före sexårsperiodens slut,
gäller den nya innehafvarens uppdrag endast för
den återstående delen af perioden. Huru han utses
(utom vid kammarupplösning, då det sker genom
nytt val) se Riksdagsmannaval. Ledamot af Första
kammaren åtnjuter af statsmedel ersättning för resa
till och från riksdag och för två resor till och
från hemmet under lagtima riksdag samt arfvode af
1,200 kr. för lagtima riksdag. Vid urtima riksdag,
vid riksdagsupplösning i förening med nya val,
och när eljest kammarledamot afgår under riksdag,
innan denna varat fyra månader, utgår emellertid
arfvodet efter 10 kr. för dag, dock så, att det ej
får öfverstiga sammanlagdt 1,200 kr. - Andra kammaren
består af 230 ledamöter, som alla enligt regeln
väljas proportionellt (se Riksdagsmannaval). Valet
gäller för tre år och förrättas i september året före
treårsperiodens början, utom vid kammarupplösning,
då det sker genast. Huru andrakammarledamot,
som på annat sätt afgått i förtid, ersättes,
se Riksdagsmannaval. Ledamotskap af kammaren,
som erhållits under en treårsperiod, gäller blott
till dennas slut. Hvarje län samt Stockholms stad
utgör en eller flera valkretsar. Med hänsyn till
det proportionella valsättet utser hvar valkrets
minst 3 representanter. En sådan väljes för hvarje
fullt befolkningstal, motsvarande 1/230 af rikets
befolkning. Hvarje valkrets’ befolkning borde då uppgå
till minst 3/230 af denna, men tremansvalkretsar med
mindre invånartal få dock bildas, ty annars skulle
mindre län ej kunna utgöra sådana, och en rättvis
fördelning af riksdagsmannaskap
skulle mellan de stora länen försvåras, ehuru
också här samma möjlighet finnes som vid valen
till Första kammaren, att stora öfverskottstal
kunna berättiga till, att valkretsen erhåller en
representant utöfver det normala antalet. Inom
länen välja städer och landsbygd tillsammans,
så vida icke en stads befolkning uppgår till
eller öfverstiger 3/230 af rikets, då staden
skall utgöra egen valkrets (möjligen flera,
om dess befolkning är minst 6/230 af rikets),
eller såvida icke flera mindre städer sammanförts
till en gemensam valkrets. Valkretsindelningen
bestämmes genom vallagen, men antalet riksdagsmän i
hvarje valkrets fastställes af konungen för hvarje
treårsperiod. Valrätt tillkommer året efter uppnådd
24 års ålder hvarje myndig, ej under konkurs ställd
välfrejdad svensk man inom valkretsen, hvilken
ej häftar för fattigunderstöd från löpande eller
näst förflutna kalenderåret, som erlagt sina under
de tre sistförflutna kalenderåren till betalning
förfallna utskylder till stat och kommun och som
fullgjort sina t. o. m. utgången af nästförflutna
kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar. Valrätten
till Andra kammaren är sålunda icke inskränkt genom
någon förmögenhetscensus (är s. k. allmän). Den
utöfvas omedelbart genom personlig inställelse,
och hvarje valman har blott en röst (lika
valrätt). Valbarhetsvillkoren äro desamma som för
valrätt, och valbarheten till Andra kammaren är
sålunda inskränkt till dem, som ha valrätt inom
valkretsen, dock i stad med flera valkretsar inom
någon af dessa. Förändrade bostadsförhållanden
medföra likväl ej förlust af riksdagsmannauppdraget
under pågående period. Ledamot af Andra kammaren
har samma rätt till reseersättning och arfvode
som medkammarens (se ofvan), men får ej afsäga
sig riksdagsmannauppdraget, såvida han icke har
förfall, hvars giltighet godkännes af konungens
befallningshafvande.
I afseende på kamrarnas inbördes ställning utgår
svenska riksdagens kammarsystem från grundsatsen om
båda kamrarnas likställighet. Alla k. propositioner
skola samtidigt delges båda kamrarna. De flesta
viktiga riksdagsärenden och alla, som anses fordra
skyndsammare afgörande, beredas genom för båda
kamrarna gemensamma utskott och behandlas samtidigt
af båda kamrarna. Den ena kammaren som sådan behöfver
således ej, utom i mindre angelägna frågor, hvilka
undergå den successiva behandlingen, invänta den
andras beslut och har ej något öfvervägande inflytande
på besluten, hvilket däremot ofta är fallet i andra
länder med tvåkammarsystem. Stanna kamrarna i olika
meningar, har vederbörande gemensamma utskott att
söka sammanjämka dessa. Lyckas ej detta och frågan
är af beskaffenhet att ej böra eller kunna förfalla
såsom stadgats vissa i R. O. § 65 uppräknade frågor,
begagnas samfälld omröstning af båda kamrarna
(se nedan).
Riksdagen är antingen lagtima eller urtima. På den
senare få endast ärenden förekomma, som föranledt
dess sammankallande eller af konungen eljest den
föreläggas, och grundlagsfrågors behandling är
förbehållen lagtima riksdag. Riksdagen sammanträder
i hufvudstaden, såvida ej på grund af särskilda
hinder konungen i samråd med riksbanks- och
riksgäldsfullmäktige förordnar om annan
riksdagsort. Lagtima riksdag sammanträder utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
