Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksomedelbar - Riksort. Se Mynt, sp. 56, och jfr Ort - Rikspark. Se Nationalpark - Riksregalier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och, om också med viss autonomi, lyder under
myndigheter, som handla å själfva förbundsstatens
vägnar. Så är fallet med nordamerikanska unionens
territorier och Tyska rikets kolonier samt med
Elsass-Lothringen i viss mån äfven efter 1911,
ehuru detta land då erhöll den representationsrätt i
förbundsrådet, som är utmärkande för de förbundsstaten
bildande särstaterna (se Tyskland. Författning).
S. B.
Riksort. Se Mynt, sp. 56, och jfr Ort.
Rikspark. Se Nationalpark.
Riksregalier (af lat. regalis, kunglig),
lat. insignia imperii, de staten tillhöriga yttre
tecknen l. sinnebilderna af den kungliga makten,
som komma till användning vid vissa högtidliga
tillfällen. Dessa yttre tecken på den kungliga
makten, de s. k. egentliga riksregalierna, äro i Sverige
kronan, äpplet (jfr Riksäpple), spiran,
svärdet och nyckeln. Därvid åsyftas i främsta rummet de för
konungens bruk afsedda sinnebilderna, men äfven
motsvarande, afsedda för drottningen och andra
medlemmar af det kungliga huset. Den nuvarande
samlingen regalier omfattar två konungskronor, en
drottning-, en kronprins- och en kronprinsesskrona,
fyra prins- och två prinsesskronor, två konungsspiror,
en drottningspira, tre riksäpplen, två nycklar,
ett smörjhorn, två riks-, ett konungs- och ett
kronprinssvärd, hvarjämte till regalierna äro hänförda
ytterligare en värja och en för begrafningsbruk
afsedd konungskrona. Till de äldsta bland regalierna
räknas båda konungskronorna, ett af äpplena, ena
konungsspiran och de båda rikssvärden. Ehuru de
upplysningar rörande dessa regaliers tillkomst,
som finnas antecknade i de från äldre tider öfver regalierna förda
s. k. skattkammarinventarierna, förefalla icke fullt
tillförlitliga och vid verkställda undersökningar icke
kunnat bekräftas, är dock sannolikt, att sist sagda
regalier likasom smörjehornet förskrifva sig från Erik
XIV:s tid. Enligt inventarierna skulle kronor, äpple
och spira vara införskaffade från Antwerpen, men den
möjligheten är icke utesluten, att de äro tillverkade
inom landet af stockholmska guldsmeder, hvilkas namn
dock tyda på nederländsk börd. Nu nämnda föremål,
särskildt den ena konungskronan (i inventariet
betecknad med n:r 1), utgöra sällsynt framstående prof
af fulländad guldsmeds- och emaljeringskonst. Kronan
beskrifves som bestående af guld med 4 byglar och
4 spiror, därtill en röd sammetsmössa broderad med
guld, samt är rikt besatt med briljanter och andra
ädla stenar samt pärlor. Ofvan kronans krans äro
anbragta åtta "sirater", bestående af plattor
af drifvet guld med synnerligen fint utförda
ornament och snirklar af emalj. Ornamenten utgöras
af s. k. tugenden (bilder, afsedda att symbolisera
skilda slag af dygder m. m.), som borttogos på konung
Karl XIV Johans befallning 1818 och ersattes med
åtta dyrbara juvelrosetter, men återinsattes 1909 på
befallning af konung Gustaf V. Kronan är nu, frånsedt
en del under tidernas lopp vidtagna mindre viktiga
förändringar, i sitt ursprungliga skick, utom att det
icke stilenliga äpplet med tillhörande kors, som Karl
XIV Johan lät insätta öfverst i kronan i stället för
det ursprungliga, fortfarande kvarsitter. Den andra
konungskronan (fig. 1), som i likhet med öfriga kronor
med undantag af drottningkronan är
Fig. 1. Den ena konungskronan (n:r 2).
Fig. 2. Den äldre spiran.
Fig. 3. Det ena riksäpplet.
Fig. 4. Smörjhornet.
Fig. 5. Den ena nyckeln.
Svenska riksregalier (från 1500- och 1600-talen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
