Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ring. 2. Kulturhist. - Ring. 3. Nationalek. Se Kartell och Trust - Ring. 4. Skolv. - Ring, namn på konungar och jarlar - Ring, tom (zum), tysk konstnärsfamilj - Ring, Max - Ring, Ferdinand Edvard - Ring, norsk familj. 1. Ole R. - Ring. 2. Barbra R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gestaltung des ringes" (1878), och W. Jones,
"Finger-ring lore" (3:e uppl. 1898). –
Fig. 1. Fornegyptisk glaserad lerring.
Fig. 2. Guldring från Mykene. (12:e-15:e årh. f. Kr.)
Fig. 3. Grekisk bronsring. (8:e årh. f. Kr.)
Fig. 4. Grekisk ring. (4:e årh. f. Kr.)
Fig. 5. Grekisk guldring (från antikens bästa tid).
Fig. 6. Etruskisk guldring. (5:e-6:e årh f. Kr.)
Fig. 7. Romersk ring med 2 gemmer.
Fig. 8. Svensk guldring från 1400-talet, med Kristushufvud.
Fig. 9 o. 10. Martin Luthers och Katarina v. Boras vigselringar.
Fig. 11-15. Moderna guldringar med diamanter och andra ädelstenar samt
pärlor.
Fingerringar från olika tidehvarf.
[Till art. Ring 2.]
3. Nationalek. Se Kartell och Trust. –
4. Skolv. Benämning på de olika årsklasserna
inom gymnasiet för att vid numrering skilja
dessa från årsklasserna inom realskolan, hvilka
benämnas klasser; ordet är en öfversättning
af den i den äldre skolorganisationen
använda benämningen circulus (cirkel).
4. P. E. L-m.
Ring är ett namn, som burits af flera konungar, jarlar
och andra män, hvilka omtalas i de fornnordiska
sagorna. För vår tid mest bekant torde den från
Fritiofssagan kände konung Ring i Ringerike i Norge
vara (se Fritiofs saga). Ring Dagsson var en
norsk småkonung i Hedemarken, som fördrefs af Olof
Haraldsson 1017 och då fick ett län i Värmland. Om
hans son se Dag Ringsson.
Ring, tom (zum), tysk konstnärsfamilj i Münster på
1500-talet. Ludger tom R. d. ä., f. 1496, d. 1547,
var målare, bildhuggare och arkitekt. Hans söner
Hermann, f. 1521, d. 1597, och Ludger d. y.,
f. 1522, d. 1583 eller 1584, ha liksom fadern lämnat duktiga
porträtt. Af Hermann finnas många religiösa målningar,
påverkade såväl af Michelangelo som af Dürer,
bland dem Korsfästelsen och Lasarus’ uppväckelse
(1594, i domkyrkan i Münster), Sibyllor och lärde
(museet i Augsburg), Yttersta domen (i Utrecht). Af
Ludger d. y. finns bl. a. Bröllopet i Kana (1562,
Kaiser-Friedrich-museet i Berlin – här liksom i
flera framställningar af detta ämne upptas målningen
hufvudsakligen af köket med matvarorna, festmåltiden
ses som en bisak i bakgrunden).
G-g N.
Ring, Max, tysk romanförfattare, f. 1817 i Schlesien,
d. 1901 i Berlin, var af judisk börd, afbröt sin
praktik som läkare för att idka skriftställeri
och bosatte sig 1850 i Berlin. Bland hans större
berättelser märkas Berlin und Breslau (1849,
sv. öfv. 1850; med ämne från marsupproren), John
Milton und seine zeit (1857), Rosenkreuzer und
illuminaten (1861), Der grosse krach (1875) och
Streber und kämpfer (1888), bland hans novellsamlingar
Stadtgeschichten (4 saml., 1852-76) och Berliner leben
(1882).
Ring, Ferdinand Edvard, dansk skulptör, f. 28
april 1829 i Köpenhamn, d. 28 maj 1886, studerade
vid konstakademien, uppehöll sig i Sverige
1856-69 som ornamentsbildhuggare vid Höganäs,
fick sedan tillfälle att utföra större arbeten,
såsom figurer till rådhuset i Malmö och Neptunus
till navigationsskolan i Göteborg. I Köpenhamn
utförde han sedan frontongruppen till k. teatern
(1874-76), Polycarpus till Marmorkyrkan och Viktoria
till Huitfeldt-monumentet; Niels Ebbesöns staty
(i Randers) torde vara hans mest lyckade arbete.
Ph. W.*
Ring, norsk familj.
1. Ole R., norsk jurist, politiker, f. 1842,
d. 1910, juris kandidat 1863, assessor
i Bergens öfverrätt 1891, stod på 1880-talet
Joh. Sverdrup nära och förde bl. a. våren
1883 med statsministern C. A. Selmer politiska
underhandlingar (å Sverdrups vägnar), åsyftande att
hindra riksrättsaktionen mot Selmerska ministären.
2. Barbra R., den föregåendes dotter, norsk
författarinna, f. 4 juli 1870 i Drammen, bar som gift
till sin skilsmässa 1901 namnet Kirsebom, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
