Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 459-460 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ripon, earl och markis af - Riponfallen - Riporre. Se Ripsläktet - Riposo - Riposte - Riposto - Riperda, Johan Willem - Rippmann, Walter - Rippoldsau - Ripresa - Rips

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ripon [ri;pn], earl och markis af, adelstitlar inom
engelska släkten Robinson (se d. o.).

Riponfallen [ri’pn-], af Speke 1862 först besökta
fall i Victoria-Nilen (jfr Nilen).

Riporre,
zool. Se Ripsläktet.

Riposo [ripåså], it. (fr. repos,
hvila), framställning af den heliga familjen: Maria
med Jesusbarnet och Josef, hvilande under flykten
till Egypten, vanligen i ett idylliskt eller heroiskt,
med antika ruiner och byggnader prydt landskap. Ofta
omges de heliga personerna af tjänande änglar. Ämnet
har otaliga gånger behandlats i konsten. Därigenom att
efter hand hufvudsaklig vikt lades vid framställningen
af landskapet, i hvilket personerna slutligen uppträda
som ett mindre väsentligt staffage, fingo dessa bilder
betydelse för utvecklingen af landskapsmåleriet
som själfständig konstart. Jfr pl. till art.
Cranach. (G-g N.)

Riposte [-på’st],
fr. (it. risposta, af lat. respondere, svara),
hastigt funnet och kvickt svar; efterstöt efter
ett pareradt anfall under fäktning (se Fäktkonst,
sp. 216). — Ripostera, svara fyndigt och snabbt;
parera med efterstöt.

Riposto [ripå’stå], stad i italienska prov. Catania
(Sicilien), vid Joniska hafvet och Etnabanan. 9,314
inv. i hela kommunen (1911). R. är sammanbyggdt med
Giarre (se d. o.) och har en navigationsskola samt en
ganska besökt hamn. J. F. N.


Ripperda, Johan Willem,
hertig, politisk äfventyrare af holländsk börd,
f. 7 mars 1682 i Oldehove, d. i nov. 1737 i Tetuan,
tillhörde en ansedd familj i Groningen, hvilken
skänkt Nederländerna flera krigare och diplomater
under 1500- och 1600-talen; en af honom i Spanien
spridd uppgift, att släkten urspr. skulle härstamma
från Kastilien, anses numera föga trovärdig. R.,
hvars föräldrar voro katoliker, torde ha uppfostrats
af jesuiter i Köln, men öfvergick före 1705 till
protestantismen och blef 1711 en bland provinsen
Groningens delegerade i Generalstaterna. Genom
Heinsius’ inflytande blef han 1715 nederländsk
ambassadör i Madrid, där han till växande missnöje
för sitt hemlands regering lät sig alltför mycket
påverkas af Alberoni. Han återkallades 1718 och slog
sig s. å., efter ett kort besök i hemlandet, ned i
Spanien samt afsvor sin protestantiska tro. Alberoni
använde honom för ekonomiska uppdrag och utnämnde
honom till superintendent för klädesfabrikerna
i Guadalajara. Snart kom dock R. i tvist med
Alberoni och miste till följd däraf sin befattning,
som han emellertid återfick efter Alberonis fall
(dec. 1719). Under de närmast följande åren sökte
han med växlande framgång innästla sig i spanska
drottningens (Elisabets af Parma) gunst, och 1724
lyckades han omsider få åt sig anförtrodt att
hemligen vid hofvet i Wien förhandla om allians och
giftermålsförbindelser
mellan de båda furstehusen. Till en början mottogos
hans vidtgående projekt rätt kyligt, men omsider
lyckades R. få den s. k. Wienska alliansen (se
d. o.) till stånd (genom fördrag af 30 april
och l maj 1725). Han återvände nu skyndsamt till
Spanien och lyckades där vinna tilltro för sitt
djärfva påstående, att kejsaren ifrigt önskade
hans utnämning till Spaniens premiärminister. Han
erhöll i nov. s. å. denna höga post, upphöjdes till
hertig och grand af Spanien samt fick sin unge son
utnämnd till spansk ambassadör i Wien. Nu inlät han
sig äfven på äfventyrliga planer om huset Stuarts
återuppsättande på Englands tron. Snart började R:s
stora alliansverk visa sig ganska illusoriskt. Den
till Madrid affärdade kejserlige ambassadören
Königsegg uppdagade, att R. i Madrid öfverdrifvit
de löften kejsaren gett och i Wien ställt i utsikt
spanska subsidiebidrag, som det ruinerade landet var
ur stånd att prestera. Äfven tyckes R. ha gjort sig
skyldig till penningförsnillningar. Han erhöll nu
(maj 1726) afsked — med löfte om pension för skandals
undvikande — och tog af rädsla för efterräkningar sin
tillflykt till engelska ambassaden, där han röjde
många af spanska regeringens hemligheter. Därifrån
aflägsnades han med våld och insattes i fängelse
i Segovia, lyckades i sept. 1728 rymma och begaf
sig då till England, vistades från hösten 1730 någon
tid i Holland och reste i sept. 1731 till Marokko,
där han tillbragte sin återstående lefnad. Om hans
öden därstädes finnes en mycket romantisk skildring,
hvilken moderna forskare emellertid frånkänt
trovärdighet. — En anonym lefnadsskildring, "Vie du
duc de R." (Amsterdam, 2 bd, 1739; äfven i engelsk,
spansk och tysk öfv.) är ytterst otillförlitlig. Bland
nyare arbeten om R. märkas V. A. van Verschuur,
"Het staatkundig bedrijf van Johan Willem R." (1861),
C. P. L. Rutgers, "Johan Willem hertog van R." (i
"Groningsche volksalmanak", 1894), G. Syveton,
"Une cour et un aventurier au 18:e siècle: le baron de
R." (1896), A. Rodriguez Villa, "La embajada del baron
de R. en Viena" (i "Bol. de la R. Acad. de 1. hist.",
XXX), och Th. Bussemaker, "Nog eens J. W. R." (i
"Groningsche volksalmanak", 1911). V. S—g.

Rippmann [ri’pmon], Walter, engelsk språkman och
lärare, f. 22 jan. 1869 i London, är verksam som
"senior lecturer" vid Queens’s college, London,
ordförande i flera examenskommittéer och ledare af
den språkpedagogiska afdelningen i förlaget Dent &
Sons. Han har gett ut ett stort antal läroböcker
för den tidigare undervisningen i engelska, tyska,
franska och latin, af hvilka ett par utkommit i
svensk bearbetning.

Rippoldsau [-ao], hälsobrunn och luftkuranstalt
i Baden, i en af Schwarzwalds dalar, 570
m. ö. h. Här finnas flera järnkällor, som utom
järn hålla glaubersalt och fri kolsyra. Säsong
15 maj—1 okt. Frekvens omkr. 1,200 patienter.

Ln.

Ripresa, it. (eg. återupprepning), mus., omkväde i
den italienska medeltidsballaden (jfr äfven
Frottola); repris, repristecken; ett slags variationsdel
i 1500-talets sviter för luta.
E. F—t.

Rips (af ty. rippe, refben), ett till väfnadssättet
tvåskaftadt, vanligen enfärgadt tyg med upphöjda
ränder. Alltefter rändernas riktning skiljer man
mellan långrips och tvärrips. I långrips

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>