Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rivoli, hertig af. Se Massena, A. - Rivtind - Rivularia. Se Myxophyceæ - Rixa. Se Rikardis - Rixdorf - Rixens, Jean André - Riza Kull - Rizal, José - Rizanesander, Hans Larsson - Riza pascha, Hassan - Rizzio l. Riccio, Davide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rivoli [rivåli], hertig af. Se Masséna, A.
Rivtind, 1,458 m. hög fjälltopp på en vild
fjällsträcka med samma namn kring det inre af
Ofotfjorden på gränsen mellan Nordlands och Tromsö
amt.
K. V. H.
Rivularia, bot. Se Myxophyceæ.
Rixa. Se Rikardis.
Rixdorf, stad tätt invid Berlin. Se Neukölln.
Rixens, Jean André<sp>, fransk målare, f. 1846
i S:t-Gaudens, studerade vid École des beaux-arts
för Gérôme, har utfört porträtt och stora
historiska kompositioner: Kleopatras död (1874), Cæsars
lik (1876), Agrippinas död (1881, m. fl. i franska
museer). En energisk belysningsstudie är
Stålvalsverk (1887) i Hôtel de Ville i Paris.
G-g N.
Riza Kuli, modern persisk historieskrifvare. Se
Persiska litteraturen, sp. 572.
Rizal [ritha’l], José, filippinsk författare af
tagalsk börd, läkare, pedagog och patriot, f. 1861
i Calamba (Luzón), skjuten 1896 i Manila. Efter att
vid universitetet i Madrid ha aflagt lysande examina
inom medicinska och filosofiska fakulteterna återvände
R. till Filippinerna 1887, men reste redan 1888 åter
öfver till Europa för att idka studier i Tyskland,
Frankrike och England. Då han 1892 vände tillbaka
till fosterjorden, blef han landsförvist. Genom
sina skrifter sökte R. verka för folkupplysning
och filippinarnas representation i cortes och
mot jesuiternas stora makt. R. var hvarken någon
konspiratör eller separatist, han var en ärlig och
ädel fosterlandsvän, hvars korta lif var en vacker
strid för Filippinernas frihet och lycka. Samtidigt
med att R. 1896 stod i begrepp att från Spanien
afresa till Cuba, utbröt upproret och general Blanco
försåg honom till hans säkerhet med ett pass, som
intygade, att R:s uppförande under landsflykten
varit exemplariskt, och att han icke på något sätt
deltagit i några politiska stämplingar. Det oaktadt
blef R. vid ankomsten till Manila dömd till döden
och afrättad. "Det var icke Spanien, som afrättade
Rizal på Filippinerna", säger R:s biograf Retana,
"det var det svarta partiet, som dödade Spanien
på Filippinerna". Uti otaliga tidskriftsartiklar
och broschyrer arbetade R. för sitt ädla mål att
från jesuiternas fördärfbringande välde befria sina
landsmän och skaffa dem den frihet och rättvisa, som
moderlandets söner åtnjöto, och för samma ändamål
skref han under bedrifvandet af oftalmologiska
studier i Paris och Heidelberg Noli me tangere,
"novela tagala" (utg. i Berlin 1887). Det är en af
lidelse mättad visionär teckning af det filippinska
lifvet, särskildt dess socialpolitiska sida. Boken
förbjöds på Filippinerna, och författaren stämplades
som en "filibustero". Romanen väckte genast stor
uppmärksamhet, öfversattes till många språk och
utkom i många upplagor. I London påbörjade R. sin
andra och sista stora roman El filibusterismo
(utg. i Gent 1891), en sann och gripande skildring
af filippinarnas historia och lidanden. Se Retana,
"Vida y escritos de J. R." och "Internationales
archiv für ethnographie" (1897) samt en
uppsats af Hj. Stolpe i "Nord. tidskr." 1899.
Ad. H-n.
Rizanesander, Hans Larsson, läroboksförfattare,
var underlagman i Gästrikland under förra
hälften af 1600-talet (enligt Stiernman omkr. 1628,
enligt Hülphers ända till 1646). R. författade
den första svenska läroboken i räknekonsten,
hvilken också är den första af svensk man författade
skrift, som speciellt behandlar aritmetiken. Denna
lärobok, fullbordad 1601 och dedicerad till
hertig Johan af Östergötland, blef dock af brist
på medel aldrig tryckt; manuskriptet, som på
1700-talet tillhörde Stiernman, finnes nu i Uppsala
universitetsbibliotek. - R:s räknebok ansluter sig
i allmänhet mycket nära till samtida arbeten af
Ramus, Clavius och Salignac. Efter en redogörelse
för tals beteckning och utnämning behandlas
de fyra räknesätten i hela tal dels på linjer
(d. v. s. på räknebräde), dels med siffror. Sedan
följa läran om största gemensamma divisorn och
minsta gemensamma dividenden, bråk, aritmetiska
och geometriska progressioner, regula de tri med
dithörando räknesätt, samt läran om kvadrat-, kubik-
och 5:e rots-utdragning. Af de eljest vid denna tid
brukliga räknesätten saknas dock alligationsräkning
och "regula falsi" med två antaganden; däremot finnas
i stället införda ett par magiska kvadrater, lösning
af det deliska problemet och S:t Peders lek samt andra
gissgåtor. En utförlig redogörelse för R:s räknebok
finnes hos E. M. Dahlin, "Bidrag till de matematiska
vetenskapernas historia i Sverige före 1679" (1875).
(l. F.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
