Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rochester. 2. Stad i staten New York - Rochester. 3. Stad i Minnesota - Rochester. 4. Stad i New Hampshire - Rochester. 5. Köping (borough) i Pennsylvania - Rochester, earler af. Se Hyde 4 och Wilmot - Roche-sur-Yon. Se La Roche-sur-Yon - Rochette, Désiré Raoul - Rochetus. Se Biskopsskrud - Rochholz, Ernst Ludwig - Rochleder, Friedrich - Rochlitz. 1. Stad i sachsiska kretsen Leipzig - Rochlitz. 2. Köping i Böhmen - Rochlitz, Johann Friedrich - Rocholl, Theodor - Rochon, Alexis Marie - Rochus, Sankt - Rochussen, Karel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sacred heart samt Athenæum and mechanics’
institute. Genesee bildar inom stadens område tre
fall af resp. 29, 8 och 25 m. höjd, hvilka lämna
drifkraft till R:s industriella verk. Dessa voro
förr mest kvarnar, men nu är kvarnindustrien ej
längre förhärskande. Sammanlagdt hade den 1909
1,203 industriella företag med 46,617 i dem sysselsatta
pers. och ett tillverkningsvärde af 112,67
mill. doll. Främst stå skofabrikerna (13,45
mill. doll.), skrädderier och syateljéer (19 mill.),
gjuterier och maskinverkstäder (nära 6 mill.). I
tillverkning af fotografiapparater och -materiel samt
optiska artiklar, linser, teleskop, kikare har det
två världsfirmor (Eastman kodak co. samt Bausch
& Lomb optical co.). Stadens trädskolor, blomster- och
fröodlingar äro bland de största på jorden.
– Nybyggen började anläggas vid R. på
1790-talet. R. blef stad 1834 och hade 1850 36,403
inv. – 3. Stad i nordamerikanska staten Minnesota,
vid Mississippis biflod Zumbro. 7,844 inv.
(1910). Ryktbar för det där belägna S:t Mary’s
surgical hospital, som besökes från hela unionen.
– 4. Stad i staten New Hampshire, vid Piscataqua.
8,868 inv. (1910). Ylle- och skofabriker.
– 5. Köping (borough) i staten Pennsylvania,
vid föreningen af Ohio och Beaver river. 5,903
inv. (1910). – 6. Stad i staten Indiana,
vid Eriebanan. 3,364 inv. (1910).
1–6. (J. F. N.)
Rochester [rå´tʃestə], earler af. Se Hyde 4
och Wilmot.
Roche-sur-Yon[råʃ syr jå′n]. Se La Roche-sur-Yon.
Rochette [råʃä′tt], Désiré Raoul, vanligen
kallad Raoul-R., fransk arkeolog, f. 1790
i Saint-Amand, d. 1854 i Paris, prisbelöntes 1813
för en afhandling om de grekiska kolonierna,
som 1815 utgafs i 4 bd under titeln Histoire
des colonies grecques, vardt 1818 konservator vid
antik- och medaljkabinettet och 1826 professor i
arkeologi. 1828 deltog han i en vetenskaplig
expedition till Grekland. 1838 invaldes han i Académie
des beaux-arts, som året därefter tog honom till sin
ständige sekreterare. R. gjorde sig på den
klassiska arkeologiens område ett stort namn
genom en mängd arbeten, bland hvilka märkas
Monuments inédits d’antiquité figurée grecque,
étrusque et romaine (1828), Pompéi, choix
d’édifices inédits (1828-30), Peintures antiques
inédites (1836).
Rochetus, mlat. Se Biskopsskrud.
Rochholz [rå′chhålts], Ernst Ludwig, tysk
skriftställare, f. 1809 i Ansbach, d. 1892 i Aarau,
blef 1836 lärare vid kantonskolan i Aarau och 1866
konservator för kantonen Aargaus fornsakssamling.
Han var en framstående forskare i Schweiz’
fornsägner och utgaf bl. a. Eidgenössische
liederchronik (1835), Schweizersagen aus dem Aargau
(2 bd, 1856), Naturmythen; neue schweizersagen
(1862) och Tell und Gessler in sage und geschichte
(1876). Se biogr. af Hunziker (1893).
Rochleder [rå′ch-], Friedrich, österrikisk
kemist, f. 15 maj 1819 i Wien, d. där 5 nov. 1874,
blef 1845 professor i kemisk teknologi i Lemberg,
1848 professor i kemi i Prag och 1870 professor i
kemi vid Wiens universitet. R. förvärfvade sig stor
förtjänst om växtkemien genom undersökningar
öfver fettsyror, koffein, glykosider, garfsyror m. fl.
växtämnen samt genom sina växtanalyser. Därjämte
skref han öfver detta område flera viktiga
handböcker, Lehrbuch der phytochemie (1854),
Anleitung zur analyse von pflanzen und pflanzentheilen
(1858), Chemie und physiologie der pflanzen
(s. å.) m. fl.
K. A. V–g.
Rochlitz [rårch-]. 1. Stad i sachsiska
kretsen Leipzig vid Zwickauer Mulde. 6,363
inv. (1910). Lärarseminarium, realskola med
progymnasium, landtbruksskola. Kamgarnsväfveri
o. a. industri. S. om staden på vänstra stranden
af Mulde ligger isoleradt det 350 m. höga
Rochlitzberget med stora porfyrstensbrott, som
bearbetats i 5 århundraden. - 2. (Tjech. Roketnice)
Köping i nordöstra Böhmen, på södra sluttningen
af Riesengebirge. 6,466 inv. (1910). Bomulls-
och linneindustri, träsliperi och pappfabrik.
1. (J. F. N.)
Rochlitz [rå’ch-], Johann Friedrich, tysk
musikskriftställare, f. 1769 i Leipzig, d. där
1842, vann inflytande som redaktör (1798-1818)
af "Allgemeine musikalische zeitung", hvari
han sedan medarbetade till 1835. Han var från
1805 medlem af Gewandhauskonserternas råd och
utnämndes till weimarskt hofråd. Han verkade
banbrytande för en rätt uppskattning af Beethovens
konst. Mest har R. blifvit känd genom sitt verk
Für freunde der tonkunst (4 bd, 1824-32; 3:e
uppl. 1868). Han skref äfven noveller, oratorie- och
operatexter m. m. samt komponerade manskörer
o. a. Hans brefväxling med Goethe utgafs 1887.
E. F-t.
Rocholl [rå’chåll], Theodor, tysk målare, f. 1854 i
Sachsenberg (Waldeck), studerade i Dresden, München
(för Piloty) och Düsseldorf (för W. Sohn) samt
blef soldat- och krigsmålare. Han har utfört många
målningar med motiv från tysk-franska kriget 1870-71
(finnas i tyska museer), från turkisk-grekiska kriget
1897 (åt sultanen målade han Slaget vid Domokos)
och från expeditionen till Kina 1900-01 (Waldersees
intåg i Peking, m. fl. i Tyghuset i Berlin). Han
utgaf efter denna expedition praktverket Deutschland
in Kina. Bland hans målningar märkas för öfrigt
Kejsar Vilhelm I:s sista mönstring (1889, museet i
Stettin), Bismarck och de tyske järnverksarbetarna,
väggmålningen Tyska folkets ungdom (i Godesberg 1905)
och åtskilliga genretaflor såsom I fiendeland,
Rast i skogen m. fl. R. är bosatt i Düsseldorf.
G-g N.
Rochon [rå J å7], Alexis Marie, fransk
astronom och fysiker, f. 1741 i Brest, d. 1817,
ledamot af Institutet 1795, sedan 1796 direktor
för observatoriet i Brest, författade en mängd
arbeten i astronomi och optik samt konstruerade
Rochonsmikrometer (se Dubbelbildsmikrometer).
(B-d.)
Rochus, Sankt, helgon, f. omkr. 1295 i Montpellier,
d. 1327, känd för sin uppoffrande vård om pestsjuka,
äras som skyddshelgon mot smittsamma sjukdomar. Hans
dag är 16 aug.
Rochussen, Karel, holländsk målare,
f. 1814 i Rotterdam, d. 1894, var en mångsidig
konstnär, bataljmålare, raderare och förträfflig
illustratör. Målningar af R. ses i museer i Amsterdam,
Rotterdam och flerstädes i Holland. Hans fader och
äldre broder, Hendrik R. d. ä. och d. y., voro
båda målare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
