Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Roddidrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan ros med 2, 4, 6 eller 8 åror (10–12- samt ända
till 24-årad båt lär ha förekommit i England) och med
en man vid hvarje åra. Därjämte kan den flerårade
båten ros med eller utan styrman. Vid enmansrodd
förekommer däremot aldrig styrman. 4- och 8-årade
båtar äro de vanligaste. Roddsättet är helt olika i
de skilda båt-typerna. Helt annat roddsätt och takt
måste naturligtvis hållas i en inriggad båt än i en
utriggad, men äfven rodden i flerårad utriggad båt
är ganska skiljaktig från enmansrodden.
Fig. 6. Årtaget vid kapprodd.
Fig. 7. Årbladets kurva vid korrekt återföring öfver vattenytan.
Fig. 8. Årbladets kurva vid felaktig återföring öfver vattenytan.
Vid rodden påverkas båtens fart af fyra faktorer:
1) Roddarnas arbetsprestation. 2) Förändringen
af tyngdpunkten i båten (roddarnas rörelser). 3)
Friktionen mot vattnet. 4) Tillfälliga störningar
genom vind, ström, felaktig konstruktion af båten
o. d. – Om årtagets teori har skrifvits ofantligt
mycket, ty roddidrotten är icke blott en bland
de äldsta och ädlaste idrotterna, utan äfven
en bland dem, som mest inbjuda till teoretiska
spekulationer. Åran är en enarmad häfstång, som har
sin stödjepunkt i vattnet, men denna stödjepunkt
är icke fast, utan ger vika. Detta gör sig mest
märkbart, om man från en stillaliggande båt utför
ett långsamt årtag. Båten rör sig härvid obetydligt,
vattnet däremot mera, och sedan vattnet en gång
kommit i rörelse, bjuder det nästan intet motstånd
mot årbladet. Vid en hastig ryckning med åran
mot vattnet hinner detta däremot ej vika undan,
utan häfstången erhåller en fastare stödjepunkt,
och med årtullen som angreppspunkt drifves båten
kraftigare framåt. Roddarens arbete påverkar sålunda
dels båten, dels vattnet, i det att båda sättas i en
till hvarandra motsatt rörelse. Arbetsprestationen
fördelar sig därför i det effektiva arbetet för båtens
framdrifvande samt i det tillspillogifna arbetet att
sätta vattnet i rörelse. Det gäller att utföra årtaget
så, att vattnet utgör så fast stödjepunkt som möjligt
för häfstången. Detta sker därigenom, att årtaget
utföres så snabbt som möjligt, så att vattnet ej
hinner antaga någon större hastighet i sin rörelse
undan årbladet. En gynnsam omständighet är härvid,
att åran efter hvarje årtag fångar nytt vatten,
som är stillastående (eller åtminstone relativt
stillastående) och därför strax bjuder största möjliga
motstånd. Det är också på denna grund ofördelaktigt
att ro i en annan båts årvatten, som redan satts i
rörelse i årtagets riktning. Af det sagda framgår,
att årans längd på ömse sidor om årtullen måste vara
noga afvägd. Det skall vara en lång utombordshäfstång
på en åra för en kapproddbåt, ty en åra med lång inombords-
och kort utombordshäfstång ger endast obetydlig
hastighet. Båtens fart är bestämmande för årtagets
verkan. Om nämligen häfstången påverkar båten vid
årtullen med en hastighet, som är lika med båtens,
blir den utan verkan; är den mindre än båtens fart,
släpar båten åran med sig, och först när den är
större än båtens fart, drifver den båten framåt,
d. v. s. ökar dess fart. Därför användas för 8-årade
båtar, som kunna göra bättre fart än 4-årade,
åror med längre inombordshäfstång än för 4-årade
båtar. Skillnaden är dock rätt obetydlig. Årbladets
rörelse i vattnet framgår af fig. 6. I början af årtaget aflägsnar sig
årbladet från båten, vid slutet närmar det sig
återigen denna. Under första hälften af årtaget,
intill dess åran står vinkelrätt ut från båten,
fångar den nytt vatten, och åran erhåller sålunda
en jämförelsevis fast stödjepunkt; därefter befinner
sig emellertid årbladet i vatten, som redan är satt
i rörelse, hvarigenom stödjepunkten blir sämre, och
en hel del kraft sålunda går förlorad. Därför gäller
det att lägga ned full kraft i början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0304.html