Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 587-588 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roder - Roderbeslag. Se Roder - Roderbroms. Se Styrinrättning - Roderdubb. Se Roder - Roderik, västgotisk konung. Se Västgöter - Roderkvadrant. Se Roder - Roderlås. Se Roder - Roderplåt. Se Roder - Roderskvallra. Se Styrinrättning - Roderstäf (Rorstäf). Se Akterstäf - Rodertelegraf. Se Styrinrättning - Rodervisare. Se Styrinrättning - Rodet, Marie Thérèse. Se Geoffrin - Rodez l. Rhodez - Rodhe. 1. Bengt Karl R. - Rodhe. 2. Eva Sofia R. - Rodhe. 3. Edvard Herman R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ofta af gjutstål i ett stycke. Frihängande balansroder
(fig. 4) uppbäras helt och hållet af ett kullager
rundt rorhufvudet. På små segelfartyg manövreras
rorpinnen med styrtaljor (se d. o.) eller, såsom
i båtar, direkt med handen; för rodrets ordinarie
manövrerande på andra fartyg användes en särskild
styrinrättning (se d. o. och Ratt) samt som reserv
grundtaljor (se d. o.) och not- l. nödtaljor (se
Nottaljekätting). - Ofvannämnda roder äro
alla vertikala och tjäna till att styra fartyget
i sidoväg. På undervattensbåtar och torpeder
finnas äfven horisontella roder, med hvilkas
tillhjälp fartygets eller torpedens gång i höjdväg
regleras. Deras verkningssätt och konstruktion
äro lika med vertikala roders. Torpeden har endast
akterroder, undervattensbåten antingen



Fig. 8. Horisontella roder på undervattensbåt.

sådant eller sidoroder, i senare fallet (fig. 8)
vanligen två par, placerade på ömse sidor om fartygets
tyngdpunkt. C. K. S.

Roderbeslag. Se Roder.

Roderbroms, skpsb. Se Styrinrättning.

Roderdubb. Se Roder.

Roderik, västgotisk konung. Se Västgoter.

Roderkvadrant. Se Roder.

Roderlås. Se Roder.

Roderplåt. Se Roder.

Roderskvallra, skpsb. Se Styrinrättning.

Roderstäf (Rorstäf), skpsb. Se Akterstäf.

Rodertelegraf, skpsb. Se Styrinrättning.

Rodervisare, skpsb. Se Styrinrättning.

Rodet, Marie Thérèse. Se Geoffrin.

Rodez l. Rhodez, hufvudstad i franska
dep. Aveyron, vid floden Aveyron, och knutpunkt
för Orléans- och sydbanan. 11,370 inv. (1911; som
kommun 15,386). Biskopssäte. Katedralen, Notre-Dame,
byggd 1277-1535, är en af södra Frankrikes vackraste
gotiska kyrkor och har ett 77 m. högt torn, som
öfverst krönes af en kolossal Mariastaty, omgifven af
de fyra evangelisterna. Äfven biskopspalatset, S:t
Amans-kyrkan, i romansk stil, och flera egendomliga
gamla hus från 1200-1500-talen förtjäna nämnas. Ruiner
af en romersk amfiteater finnas, och staden förses
med vatten genom en romersk akvedukt, som blifvit
restaurerad. - R., som motsvarar rutenernas hufvudstad
Segodunum, senare kallad Rutena, antog kristendomen
på 300-talet och fick sin förste biskop, S:t Amans,
401. Under medeltiden var det hufvudort i grefskapet
Rovergue l. Rouergue, som 1589 af Henrik IV förenades
med franska kronan.

Rodhe. 1. Bengt Karl R., skolman, läroboksförfattare,
f. 14 mars 1834 i Gunnarps socken, Halland, d. 9
jan. 1897 i Stockholm, arbetade i ungdomen som dräng
och sedan på fabriker, senast vid Mölndal, där han
verkade äfven som predikant och genom P. Wieselgren
fick en lärarplats vid fabriksskolan. Efter att
1860 ha tagit folkskollärarexamen och 1860-64 ha
varit anställd vid en folkskola i Göteborg företog han på
offentligt uppdrag en resa till Tyskland
och Schweiz för att studera ljudläsemetoden,
hvarefter han införde och för svenskan bearbetade
den s. k. ljudskrifläsmetoden (se Ljudmetoden, sp. 859).
1867 öppnade han i Göteborg
egen skola, hvilken från primärskola småningom
utvidgades till ett 3-klassigt elementarläroverk,
och 1869 ett småskollärarinneseminarium, båda
mycket besökta. Dessutom verkade han som författare
af läseböcker för småskolan, hvilka utgått i öfver
1,000,000 exemplar, af skrifter rörande uppfostran,
äktenskapet m. m., som populär föreläsare och som
väckelsepredikant.

2. Eva Sofia R., den föregåendes brylling,
skolföreståndarinna, f. 18 sept. 1836 på Timmersjö,
Halland, förestod 1862-78 en högre flickskola i
Uddevalla, vistades 1878-81 utrikes för pedagogiska
studier och förestod 1881-1904 den af
henne i Göteborg grundlagda "Eva Rodhes praktiska
arbetsskola", afsedd för gossar och flickor
under 12 år. I denna skola har hon infört ett af
hennes medhjälparinna fröken Maja Nymann utarbetadt
särskildt slöjdsystem, som utgör en mellanlänk mellan
de sysselsättningar, som förekomma t. ex. i Fröbels
kindergarten, och den för äldre lärjungar lämpade
pedagogiska slöjden och som vunnit utbredning i
England och Nord-Amerika under namnen "The Eva
Rodhe model series" och "The connecting link".
Fröken R. var 1890-1910 led. af Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse och har beklädt
styrelseledamots- eller ordförandeplats i
åtskilliga pedagogiska och humanitära föreningar
eller institutioner. Hon tog initiativet
till ett lärarinnehem och till föreningen för
lifränta åt tjänare samt skolkök i Göteborg.


3. Edvard Herman R., den föregåendes kusin,
biskop, f. 26 okt. 1845 i Efveröd, Kristianstads län,
blef 1861 student i Lund, 1871 filos. doktor och 1874
e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket. 1877
aflade han teol. kandidatexamen och lät prästviga sig samt
blef s. å. domkyrkoadjunkt i Lund. 1879 förordnades
han till domkyrkovicepastor där. Han kallades
s. å. till kyrkoherde i Karlshamn, hvilken befattning
han tillträdde 1881. 1882 förordnades han till
kontraktsprost i Listers och Bräkne kontrakt. Två år
senare kallades han till kyrkoherde i Norrköpings S:t
Olai församling och blef 1886 e. o. hofpredikant. 1885
uppfördes han i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>