Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rodin, Auguste - Rodinal - Rodium l. Rhodium - Rodiumguld - Rodnad - Rodney, George Brydges, baron R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
starkare än någon annan sin samtids sträfvan inom
skulpturen - en sträfvan, som nu under det nya
århundradet mötes eller fullständigas af sökande
efter formens förenklande, efter samlad massa,
sluten helhet. R. har på senare tid varit bosatt i
Meudon, där han i en galleribyggnad sammanfört sina
egna verk jämte en samling antik skulptur. Han har
likväl samtidigt haft ateljé i Paris, sedan 1908
i Hôtel Biron vid Rue Varenne. Uppslaget att där
inrätta ett museum för R:s samtliga verk och för
hans samlingar af antik och modern konst, med R. som
museets konservator för lifstiden, har, nära sitt
förverkligande, uppskjutits genom det 1914 utbrutna
världskriget. R:s uttalanden om konst ha väckt
uppmärksamhet; en del är upptecknad och offentliggjord
under titel "L’art. Entretiens réunis" af Paul Gsell
(1911; tysk uppl. s. å.). 1914 utkom "Les cathédrales
de France", med 100 akvareller och teckningar af
R. samt inledning af Ch. Morice. Arbeten af R. finnas
flerstädes äfven utanför Frankrike. Museer i London,
Hagen, Weimar, Berlin, Dresden, Budapest och Venezia
ega enstaka verk af honom. Den största samlingen
finnes i Köpenhamn, där Glyptoteket eger "Borgarna
i Calais" (gruppen uppställd utanför Glyptoteket),
"Johannes döparen" m. m. i brons, "Kyssen", "Eva"
och flera små grupper i marmor, dessutom åtskilliga
porträttbyster. Nationalmuseum i Stockholm eger
exemplar af "Kopparåldern", V. Hugos byst och
"Bellona" (alla i brons), "Tänkaren" finns i brons
i prins Eugens ego (Valdemarsudde), en marmorgrupp
(Najader) i Thielska galleriet, porträttbyster i
privatsamlingar. Kristiania Nationalgalleri eger
ett litet bronsexemplar af "Tänkaren", och en af
figurerna ur "Borgarna från Calais" är uppställd
vid Drammensvejen. Galleriet i Helsingfors
eger ett par grupper i marmor och brons samt en
förminskad bronsafgjutning af Balzacs hufvud. -
Jfr O. Mirbeau m. fl., "A. R. et son œuvre" (1900),
monografier af Judith Cladel (1902; ny uppl. 1908),
Brieger-Wasservogel (1903), F. Lawton (1906), G. Kahn
(s. å.), C. Mauclair (1907), O. Grautoff (1908),
M. Ciolhowska (1912) och R. M. Rilke (2:a uppl. 1913).
G-g N.
Rodinal, handelsnamn på en mycket använd
fotografisk framkallningslösning, som består af
paramidofenol (se d. o.) jämte kaliummetabisulfit
och natriumhydrat. Lösningen förekommer i starkt
koncentrerad form och utspädes för bruk med
vatten. Rodinal är ett typiskt exempel på den af
Lumière funna regeln, att en aromatisk förening för
att kunna tjänstgöra som fotografisk framkal-lare
bör innehålla antingen flera hydroxyl- eller
aminogrupper eller också minst en af hvartdera slaget.
J. Htzg. I. B.
Rodium 1. Rhodium (af grek. rhodeos, rosenröd,
med hänsyn till salternas mörkröda färg), kem.,
ett sällsynt, af Wollaston 1803 upptäckt och af
Berzelius närmare undersökt metalliskt grundämne,
hvilket i naturen i små mängder åtföljer platina
och guld. Rodium är en silfverhvit, hård, men
mycket smidig och tänjbar metall, af egentliga
vikten 12,1, samt något mera svårsmält än platina
(smältpunkt 1,970°). Rodium är den dyrbaraste af de
ädla metallerna och betalas med
guldets tiodubbla pris. Det förändras icke i luften
vid vanlig temperatur, men oxideras vid glödgning
till oxidul, RhO; det angripes icke af syror, icke ens
af kungsvatten. I pulverform har rodium ännu starkare
katalytiska verkningar (se Kata1ys) än andra
platinametaller. Så t. ex. sönderdelar det myrsyra i
vatten och koloxid: H . COOH = H2O + CO. Äfven några
andra organiska ämnen sönderdelas på liknande sätt. -
Rodiums atomvikt, som tecknas Rh, är 102,9. I kemiska
förhållanden liknar rodium bland platinametallerna
mest iridium och för öfrigt krom och kobolt; det
är oftast trevärdigt och ger t. ex. den komplexa
cyaniden K3Rh(CN)6, isomorf med rödt blodlutsalt.
P. T. C. (K. A. V-g.)
Rodiumguld, miner., naturlig, i Mexico förekommande
guldlegering, med 34-43 proc. rodium (se d. o.).
K. A. V-g.
Rodnad (lat. rubor), fysiol., har sin grund i
en utvidgning af blodkärlen i huden och däraf
förorsakadt ökadt blodtillflöde till densamma. Rodnad
kan framkallas af inflammationer och förekommer
då ofta i förening med svullnad, hetta och smärta,
hvilka jämte rodnaden äro de gamla klassiska tecknen
på inflammation ("tumör, calor, dolor, rubor"), eller
också kan rodnad vara ett tecken till en mer eller
mindre rent vasomotorisk rubbning i huden, framkallad
af nervösa orsaker, t. ex. s. k. hektisk rodnad.
I. H.
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>