Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rofsteklar - Roftand. Se Rofdjuren - Rofva. Se Brassica - Rofvefjäril. Se Kålfjärilsläktet - Rofväxt. Se Brassica - Rogaland - Rogasen - Rogate - Rogatio - Rogatjev - Rogberg. 1. Samuel R. - Rogberg. 2. Karl Georg R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cell och inlägga nya förråd, ända till dess larven ej
har behof af mera föda. Så är fallet hos arterna af
släktena Bembex (fig. 5), Monedula och Lyroda samt
vissa arter af släktena Ammophila och Stizus. Dessa
senare kunna därför sägas egna sin afkomma en
högre grad af omvårdnad, sådan den eljest endast
är känd hos sociala steklar. Framför allt är så
kändt vara fallet hos Ammophila campestris, som,
äfven utan att medföra nytt foder, ibland öppnar
sina i jorden gräfda, med gruskorn stängda celler
för att öfvertyga sig om sin larvs befinnande och
behof. Därvid bortkastas skrumpnade och till föda
odugliga fjärilslarver, och färska sådana anskaffas
i mån af behof, ända till dess stekelns larv
börjar vidtaga förberedelser till kokongspinning,
då cellen stänges för att ej vidare öppnas. Vissa
arter af släktena Monedula, Stizus och Bembex ha
befunnits visa ytterligare en från öfriga rofsteklars
afvikande vana, nämligen att lägga sitt ägg i den
ännu tomma cellen och afbida äggets kläckning för
att sedan efter hand bära in alltjämt ökade förråd
af foderdjur, i den mån stekelns växande larv har
behof af nya sådana. - Enastående i sina vanor inom
familjen äro slutligen arterna af släktet Nysson,
som befunnits vara parasiter hos arterna af det
närstående släktet Gorytes. Båda dessa släktens arter
likna i kroppsform och färgteckning i hög grad små
getingar. Nysson sitter på lur utanför ingången till
Gorytes-bona och tränger då och då in i de celler,
där den senare stekeln insamlat foderförråd af små
stritar, förtär Gorytes-ägget och anbringar i stället
på någon af stritarna sitt eget. - Rofsteklarna
hemsökas för öfrigt af flera slags foderparasiter,
framför allt af guldsteklar samt små flugor af
släktet Miltogramma (se Parasitflugor). Dessa
uppehålla sig på rofsteklarnas boplatser och
utspeja de med byte hemvändande steklarna, hvilka
vid anblicken af sina lurande fiender ofta länge
tveka att intränga i sitt bo för att ej förråda
dess läge samt genom hastiga svängningar och låtsad
bortflykt söka leda parasiterna på villospår. - Af
rofsteklarnas i alla världsdelar utbredda familj äro
mer än 4,000 arter beskrifna. I Sverige äro 113 arter,
tillhörande 27 släkten, funna. - Af nyare litteratur,
som behandlar gruppens lefnadsförhållanden, må
nämnas: J. H. Fabre, "Souvenirs entomologiques"
(l-4, 1879-91; "Ur insekternas värld", 1911),
Ch. Ferton, "Notes détachées sur 1’instinct des
hyménoptères" (l-7, 1901-11), G. och E. Peckham,
"Wasps, social and solitary" (1905), G. Adlerz,
"Lefnadsförhållanden och instinkter inom familjerna
Pompilidæ och Sphegidæ" (1-4, 1903-12).
G. A-z.
Roftand, zool. Se Rofdjuren.
Rofva, bot. Se Brassica.
Rofvefjäril, zool. Se Kålfjärilsläktet.
Rofväxt, bot. Se Brassica.
Rogaland, d. v. s. rygernas land, äldsta namnet
på sydvästra Norge, omfattande Rygiafylki
(Ryfylke), Egdafylki (Agder), Setesdalen och
Vest-Telemarken. Namnet utbyttes på 1200-talet mot
Rygiafylki, motsvarande ung. nuv. Stavanger amt,
som man föreslagit att döpa om till R. syssel. I
den diplomatariska litteraturen kallas det gamla R:s
inbyggare ibland äfven holmryger. K. V. H.
Rogasen (po. Rogožno), stad i preussiska
reg.-omr. Posen, vid Welna l. Lilla Warthe och den från
Posen till Hinterpommern gående järnvägen. 5,624
inv. (1910), hvaraf 1/3 polacker. Gymnasium och
katolskt lärarseminarium. (J. F. N.)
Rogate ("bedjen!") är den latinska benämningen på
femte söndagen efter påsk, eller bönsöndagen (se
d. o.). Namnet härleder sig icke från begynnelseorden
i denna söndags introitus (Es. 48: 20), som i stället
gett anledning till benämningen Vocem jucunditatis,
såsom denna söndag också kallats, utan från innehållet
i dagens evangelium, som handlar om bönen. Af samma
anledning har den ock fått benämningen Dies rogationum
eller Dominica ante litanias, liksom äfven dagarna
mellan denna söndag och påföljande torsdag, som
är Kristi himmelsfärdsdag (se Gångdagar), af ålder
(redan från midten af 400-talet) kallats "bönveckan".
J. H. B.*
Rogatio (lat., eg. fråga) kallades hos romarna en
till folkförsamlingen riktad hemställan vare sig
angående val af en ämbetsman eller ett förslag till
lag. När ett dylikt förslag blifvit i vederbörlig
ordning antaget, hette det lex. R. Tdh.*
Rogatjev [ragatjå’ff], kretsstad i ryska
guv. Mohilev, vid Dnjepr och järnvägen
Vitebsk-Slobin. 11,733 inv. (1900).
J. F. N.
Rogberg. 1. Samuel R., präst, topograf, f. 1698 i
Jönköping, d. 1760, blef student i Uppsala 1716,
filos. magister 1725, lektor i Växjö 1726 och präst
1730 samt kyrkoherde i Fröryd, Ramkvilla och Bäckaby
1739. Han deltog i riksdagarna 1738, 1741 och 1755-56
samt var vid den sistnämnda medlem af kommissionen
öfver statshvälfningsförsöket 1756 och omtalas som
en af de strängare medlemmarna. Sin namnkunnighet har
han vunnit genom Historisk beskrifning om Småland,
vidare utförd af E. Ruda (1770), ett arbete, hvars
många och svåra fel uteslutande äro att skrifva på
medarbetarnas och utgifvarnas räkning, såsom framgått
af jämförelser med R:s egna handskrifter.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
