Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom, stad. I. Gamla Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nytt, af Domitianus påbörjadt forum, kalladt Forum
Nervæ l. F. transitorium ("Passagen"; fig. 14)
med ett Minervatempel, hvaraf vackra fragment äro
bevarade. Alla dessa praktplatser fördunklades dock
af Forum Trajani n. v. om Augustusplatsen. På detta
forum uppbyggdes en stor basilika, Basilica Ulpia,
af hvilken finnas kvar delar af golfvet och många
pelarfragment, vidare ett par bibliotek, två ofantliga
halfrunder (exedror) i två våningar samt i midten af
den öppna arean den en gång i guld och färger strålande, ännu kvarstående
Trajanuskolonnen, hvars relief band förhärligar
kejsarens segrar öfver dacierna och på hvars topp
hans bild stått (Sixtus V lät där uppställa en stod
af Petrus; se fig 61) och under hvars fot hans aska
säges ha varit bisatt. Ammianus berättar, att ännu på
360-talet Trajanusplatsen varit så gripande skön och
ståtlig, att Konstantin II stannat stum af beundran
vid anblicken. I kyrkor och kloster finnes nu dessa
praktbyggnaders dyrbara material. – Trajanusplatsen
skjuter ett godt stycke in på Marsfältet förbi Capitolium.
Från Forum kom man dit upp genom
en brant brink (Clivus Capitolinus), en fortsättning
af Sacra via, utmynnande i sänkan mellan bergets två
spetsar. Norr därom låg på den högre af spetsarna Arx,
borgen (se fig. 11, t. h. i bakgrunden), hvaraf man
påträffat spår ungefär på samma plats, som nu upptas
af Araceli (se nedan, sp. 678). Den andra spetsen
(omkr. tyska ambassadhotellet. Palazzo Caffarelli)
bar Templum Jovis optimi maximi (Juppiter den
högstes och bästes tempel), af hvilket spillror
funnits under nämnda palats. Där befann sig också
det s. k. Auguraculum, där augurerna togo auspicier
(se Augur). Templet, som äfven inneslöt bilder
af Juno och Minerva, var under konungatiden byggdt
af etruskiska handtverkare. Brunnet 69 e. Kr.,
återställdes det af Domitianus i gyllene prakt. Dit
tågade triumfatorerna (se Triumf); där förvarades
riksklenoderna. På platsen bakom Arx stod ett tempel
åt Juno moneta (varnerskan); sedan förbands därmed
myntverket. Därifrån ned till Forum förde trappor
(gradus Monetæ), hvilkas nedersta del, som ledde
förbi statsfängelset (Carcer, se nedan, sp. 678),
af hvilket en kammare finnes kvar, kallades Scalæ
gemoniæ (suckarnas trappa). Utom de nu omtalade
hade höjden ännu en uppgång; mot Marsfältet, från
hvilket nu tre uppgångar leda, var höjden tvärbrant
utan hvarje förbindelseled. Mot Velabrum låg den
s. k. Tarpejiska klippan (se d. o.). Mellan de båda
ursprungligen skogbevuxna spetsarna fanns den i sagan
frejdade asyllunden. Södra delen af denna sänka
fylldes sedan af Tabularium (riksarkivet), hvars
nedre våning ännu kvarstår såsom underbyggnad till
det högt öfver Forum tronande s. k. Senatorspalatset
(medeltidens; se fig. 15), nu samlingsrum för R:s
stadsfullmäktige. – Vid Sacra vias fortsättning
från Forum och i dess närhet funnos flera märkliga
byggnader. Gatan hade sitt namn af de många där
belägna templen, och detta namn häftade hufvudsakligen
vid den del, som går från Velias höjd till ingången
af Forum. Men där funnos äfven förnämliga enskilda
hus. Hufvudsakligen var dock "heliga gatan" åtminstone
från Cæsars tid ett affärscentrum, där
juvelerare, parfymhandlande, blomsteraffärer (ja
t. o. m. en flöjtfabrikant) hade sina butiker. Efter
den stora branden under Commodus reglerades hela
trakten och Sacra vias sträckning; redan förut hade
den fått dragas mera sydligt för att lämna plats
åt Hadrianus’ praktfulla, efter hans egna ritningar
byggda Templum Veneris et Romæ, ett dubbeltempel,
omgifvet af en bred kolonnad med två gudabilder i två
från hvarandra vända absider och sålunda med ingångar
både från ö. och v. På samma plats hade förut atriet
i Neros "gyllene hus" befunnit sig. Den mäktiga
Konstantinsbasilikan, som ligger v. om nyssnämnda
tempel, har redan nämnts. Sixtus V tog bort den
sista kolonnen för att på den ställa madonnan
framför S. Maria Maggiore (fig. 58). I dalen mellan
Esquilinus, Velia och Cælius byggde Favierna på den
plats, där Nero låtit anlägga en stor konstgjord sjö,
Colosseum (se d. o. med fig. samt fig. 22 o. 23),
som blef färdigt 80 e. Kr.; om något, kan denna
byggnad anses motsvara R:s storhet. Där framför
åt s. v. glänste Neros kolossalstod, som efter
kejsarens fall genom tillsättande af strålar kring
hufvudet förvandladss till solgud. Af denna koloss
har jättebyggnadan fått sitt namn. Ej långt härifrån
åt s. stod den springbrunn, som folket kallade Meta
sudans ("den svettande pelaren"). Efter Konstantins
seger öfver Maxentius byggdes en triumfbåge v. om
Colosseum. Den treskeppiga Konstantinsbågen (se fig. å
pl. VII till art. Byggnadskonsten) har sitt konstvärde
endast genom reliefer, statyer och arkitekturfragment
från en Trajanusbåge. – Quirinalis, där sägnen
låter konung Tatius bo och bygga med sina sabiner,
förbands ursprungligen med Capitolium genom en
låg ås. Gatan Alta Semita förde öfver Quirinalis
till stadsmuren. Där uppfördes väldiga varmbadhus,
thermæ, det ena af Diocletianus, det andra af
Konstantin. Af det förra kvarstå ännu betydliga
lämningar i närheten af järnvägsstationen. De
sträcka sig ända in på Viminalis. På den
sistnämnda höjden liksom på Esquilinus hade under
skilda tider anlagts många begrafningsplatser, af
hvilka man oupphörligt upptäcker nya. I senare tider
anordnades präktiga parker, såsom af Mæcenas. Af den
mäktige och konstälskande ministerns lustgård finnes
ännu kvar ett trädgårdshus, antagligen ett orangeri,
falskeligen kalladt Auditorium Mæcenatis ("Mæcenas’
hörsal"). På Esquilinus’ sydvästra sluttning byggde
Titus kolossala termer, till en del öfver Neros af
Vespasianus nedrifna Domus aurea ("gyllene hus"),
som med trädgårdar och andra tillbehör sträckte sig
ända upp på Palatinus längs åsen Velia. På Cælius,
som ursprungligen skall ha blifvit bebyggd af
etruskiska och albanska kolonister, uppförde kejsar
Commodus ett präktigt palats för att vara närmare
de af honom lidelsefullt älskade gladiatorsspelen
i Colosseum. Palatsets förmodade lämningar anses af
många härstamma från ett Claudiustempel. Längre åt
s. låg ett väldigt slakthus med saluhallar, Macellum
magnum (jfr sp. 656), och ej långt därifrån åt
v. Castra peregrina, kasernerna för främlingslegionen,
som delvis utgjorde kejsarens garde. En bit därifrån,
vid den nuvarande Scala santa, stod kasernen för
Equites singulares, en beriden ordonnanskår, äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
