Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom. III. Nyare tidens Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
praktfull portikomgifven gård (fig. 52; dess berömda
tafvelgalleri är numera inköpt af staten och flyttadt
till Villa Borghese), kyrkan S. Agostino (1483)
med det närgränsande forna klostret, inneslutande
bl. a. Biblioteca Angelica (se nedan), vidare
universitetet, det halfelliptiska torget Piazza
Navona, numera kalladt Circo agonale, med tre
präktiga springbrunnar, den mellersta och största
ett mästerverk af Bernini, med symboliska bilder
af fyra stora floder (fig. 50), och en obelisk,
som fordom stått på Maxentius’ cirkus. Nilens bild,
sade romarna, döljer ansiktet i handen för att ej
behöfva se fasaden på kyrkan S. Agnese. Vackra
äro de närgränsande kyrkorna S. Maria dell Anima
(1500-14), med Sangallos sköna fasad och Hadrianus
VI:s graf, förr tysk nationalkyrka, nu i österrikisk
ego, samt S. Maria della Pace (1484), med Rafaels
världsberömda sibyllor. Från universitetet kommer
man åt ö. förbi den gamla kyrkan S. Eustachio, med
torn från 800-talet, till Pantheon ("la Rotonda";
se sp. 661). Bakom kyrkan äro ruinerna af Agrippas
termer och af ett bibliotek, öster därom går man
öfver Piazza della Minerva till kyrkan S. Maria sopra
Minerva, ruinerna af Domitianus’ Minervatempel,
R:s enda större gotiska kyrka (1285), byggd måhända
på ett Minervatempel. Dess förnämsta prydnader äro
en korsbärande Jesus af Michelangelo samt fresker af
Filippino Lippi. Härifrån leder en gata åt ö. till
Collegio romano, f. d. jesuituniversitetet (slutet
af 1500-talet), som nu inrymmer en del af statens
universitet och ett gymnasium, Liceo och Ginnasio
Ennio Quirino Visconti, Biblioteca Vittorio Emmanuele
och förr hyste Museo Kircheriano, numera flyttadt
till Museo nazionale och till Villa Giulia (se
sp. 684), bland hvars skatter funnos "Arvalbrödernas
akter", "Spekrucifixet", "Palestrinafyndet",
"Ficoroniska cistan". Dessutom inrymmes där det stora
Museo etnografico preistorico. Till Collegio romano
hörde kyrkan S. Ignazio (1626-85), ett af barockens
mästerverk, med präktiga takmålningar af jesuiten
Pozzo. Strax s. om denna byggnadskomplex ligger
Palazzo Doria (se sp. 676). Härmed stå vi åter vid
Via nazionale. Tvärsöfver denna förbi Piazza di
Venezia kommer man till den präktiga jesuitkyrkan
Il Gesù (1568-75), med öfverdådig prakt uppförd
i barock af Vignola och della Porta. Längre fram
åt v. är kyrkan S. Andrea della Valle (1591-1665)
med målningar af Domenichino. Midtemot vid Corso
Vittorio Emmanuele ligger det sköna Palazzo Massimi
alle colonne (omkr. 1535; fig. 57), där R:s första
boktryckeri anlades, 1462. Sydväst om Andrea della
Valle träffas under moderna byggnader lämningar af
Pompejus’ teater. Nordväst därom ligger det vackra
ungrenässanspalatset Cancelleria (fig. 53 o. 54),
byggdt af Bramante (påfven har ännu dispositionsrätt
däröfver). Sydöst därom utbreder sig Campo de’
fiori, med en liflig grönsaks-, antikvitets- och
fotografihandel samt intressanta folktyper. Åt
s. v. kommer man till Piazza Farnese (med två
springbrunnar) och det ståtliga Palazzo Farnese
(se Farnese med fig.), börjadt af Alessandro Farnese
(Paul III; fullbordadt 1589), uppfördt af Sangallo,
Michelangelo och della Porta med materialier från
Colosseum och Marcellus-teatern; Sangallos
vestibul och Annibale Carraccis fresker i l:a våningen
äro berömda; nu eges palatset af Frankrike och är
bostad för franska ambassaden och École française
d’archéologie. I närheten vid piazzan ligger ett
karmelitkloster, med den heliga Birgittas boning
(se ofvan sp. 665), nu kapell. Sydöst om Palazzo
Farnese står Palazzo Spada alla Regola (omkr. 1540,
efter förebild af Rafael; fig. 64) med många
konstverk. På Regolagatan m. fl. gator kommer man
till en ej särdeles stor plats, där judekvarteret,
det numera nedrifna il Ghetto (se fig. i bd XIII,
sp. 223), fordom låg, och ej långt därifrån den
vackra ruinen af Porticus Octaviæ och lämningar af
Marcellusteatern. I närheten ligger Palazzo Cenci,
en gång bebodt af den ryktbara Beatrice Cenci. I
trakten finns också kyrkan S. Caterina de’ funari,
inbyggd i Circus Flaminius, som under medeltiden var
tillhåll för repslagare (it. funari). Från denna
kyrka är blott en liten bit till Piazza Campitelli,
vid foten af Monte Capitolino. Dit upp beger man sig
vanligen genom Via di Araceli. Från dennas utvidgade
slutstycke, Piazza Araceli, kommer man på flera
vägar upp på höjden. I midten på la Cordonnata
(fig. 55), en asfaltramp med egyptiska lejon
(efterbildningar) vid foten och Dioskurernas bilder
vid toppen; i planteringen till vänster är en bur
med vargar, Roms vapendjur, samt en staty af Cola di
Rionzi. Rampen leder upp till Piazza del Campidoglio,
smyckad vid balustraden med "Mariustroféerna" från
Aqua Julias vattenkastell, midtpå af en präktig,
antik ryttarstaty af Marcus Aurelius, före 1538 vid
Lateranen. Platsen, anordnad af Michelangelo, infattas
af tre palats (fig. 55): åt n. ö. Capitolinska
museet med konstskatter af första rangen, såsom
"den döende gallern", staty efter Praxiteles,
byster af stora män och af kejsare, Capitolinska
Venus m. m. Ät s. v. ligger Konservatorspalatset,
förr samlingslokal för konservatorerna (se ofvan
sp. 669), nu museum. Där förvaras också de s. k. fasti
capitolini (se Fasti). Midt för Cordonnatan är
Senatorspalatset (Campidoglio), byggdt 1389 på
lämningarna af Tabularium, ombyggdt efter ritningar
af Michelangelo; nu innehåller det lokaler för Roms
Consiglio municipale (stadsfullmäktige) och stadens
verk. En annan väg från n. v, upp till Capitolium
är den 124 steg långa trappan till kyrkan S. Maria
in Aracoeli, urgammal, med 22 antika kolonner. Ett
närliggande minoritkloster har delvis nedrifvits, en
del för att lämna plats åt Viktor-Emanuels monument,
till hvilket en trappa leder. En väg från västra
stadsdelarna till Capitolium är en körväg, som förbi
lämningar af en gammal stadsmur slingrar sig upp till
tyska ambassadhotellet, Palazzo Caffarelli. Helt
nära detsamma ligger Tyska arkeologiska institutet
med sitt bibliotek i en vacker trädgård. Till Forum
leda trappor ner både i s. v. och n. ö., de senare
förbi Mamertinska fängelset (Carcer), nu två kyrkor
öfver hvarandra, öfverst S. Giuseppe de’ falegnami,
under S. Pietro in Carcere. Där visas Tullianum,
som, ursprungligen brunnshus, tjänat till fängelse
åt Jugurtha, Catilinas medsammansvurna, aposteln
Petrus m. fl. - Om Forum är ofvan taladt. Det är nu
fullständigt utgräfdt (fig. 15 o. 16), likasom allra
största delen af ruinerna på dess sydvästsida;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
