Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roman, Johan Helmich - Romana, Pedro Caro y Sureda dela - Romanati - Romancement. Se Cement, sp. 1419 - Romancero. Se Romans - Romanchedjupet - Romancuk, Julij - Roman de la rose, fransk medeltidsdikt. Se Franska litteraturen, sp. 1195 - Roman de Renard, fransk medeltidsdikt. Se Franska litteraturen, sp. 1195 - Romanes, George John - Romanesca. Se Galliard - Romanesk - Romani. Se Quirites - Romania (Rumenia), Kap (eg. Kap Ramunia), udde - Romania. Se Romanska språk och Rumänien - Romania, vetenskaplig tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
R:s tid, ha på senare tiden utgetts ett mindretal
sånger och ett klaverstycke i "Svensk sång"
(1901), samt diverse bearbetningar af P. Vretblad
(1915). Litt.: A. Sahlstedt, "Äreminne öfver
... J. H. K." (1767), A. Hülphers, "Historisk
afhandling om musik" . . . (1773), Fr. Grönhamn,
"Svenska musikens fader" (1885), T. Norlind, "Svensk
musikhistoria" (1901) samt P. Vretblads på omfattande
undersökningar stödda arbete "J. H. R., svenska
musikens fader. I. Bio-bibliografiska studier,
II. Tematisk förteckning öfver R:s tonverk"
(1914). - Intet kändt porträtt af R. finns.
P. V-d.
Romana [råma’-], Pedro Caro y Sureda de la, markis,
spansk general, f. 1761, d. 1811, utmärkte sig i
striderna mot Frankrike 1793-95. Han ställdes 1807
i spetsen för 15,000 man spanska hjälptrupper, som
Napoleon I äskat i syfte att försvaga Spaniens här
och som voro ämnade att i förening med en fransk
styrka under marskalk Bernadottes befäl angripa
svenskarna. R. befann sig med sin kår på Fyn,
då han fick underrättelse om de tilldragelser,
som timat i Madrid 2 juni 1808, och beslöt att
söka stärka sitt fäderneslands stridskrafter mot
Napoleon. Genom hemligt förstånd med officerare
på engelska östersjöeskadern lyckades R., utan att
uppväcka misstankar hos Bernadotte, inskeppa sig med
sina trupper och föra dem tillbaka till Spanien, där
han verksamt deltog i striden mot fransmännen. 1810
öfvertog han kommandot öfver den vid Guadiana
stående spanska armén, förenade sig i Portugal med
den engelska härstyrkan och försvarade, i förening
med general Hill, vänstra Tajo-stranden mot marskalk
Masséna, medan Wellington skyddade den högra.
Romanati [-natsi], län (jude?) i Rumänien, ett bördigt
slättland i sydöstra hörnet af Lilla Valakiet. 3,560
kvkm. 248,690 inv. (1912). Hufvudstad Karakal, med
15,048 inv. (1912).
Romancement. Se Cement, sp. 1419.
Romancero [råmanthe7rå]. Se Romans.
Romanchedjupet [rårma’j-], ett 1883 af franska
krigsskeppet Romanche funnet djup, det största i
södra Atlanten, 117 s. br., 18° 15’ v. lgd, 7,230 m.,
tillhör det vulkaniska området vid S:t Paulklippan,
hvilket ofta har vulkaniska utbrott och vattenskalf.
Roman?uk [råmantju’k], Julij, lillrysk politiker
i Galizien, f. 1842, lärare vid lillryska gymnasiet
i Lemberg, redigerade 1873-75 tidskriften "Pravda",
var 1883-95 medlem af galiziska landtdagen och
1891-97 af österrikiska riksrådet. På 1880-talet
blef R. ledare för dets. k. ukrainofila partiet, som
på lojal grund sökte verka för nationaliteternas
likställighet och bättring af det galiziska
bondeståndets ställning. Under grefve Badenis
ämbetstid lyckades han utverka några lättnader åt det
lillryska folket i Galizien, men hans kompromissande
med regeringen gjorde honom impopulär, och partiets
politiska makt öfverflyttades på de radikale,
hvilkas litteräre ledare var författaren Ivan Franko.
A-d J.
Roman de la rose [råma7 dolarås], fransk
medeltidsdikt. Se Franska litteraturen, sp. 1195.
Roman de Renard [råma7 de ronär], fransk
medeltidsdikt. Se Franska litteraturen, sp. 1195.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
