Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 889-890 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenborg, danskt slott - Rosenborg, Lars - Rosenborg, Johan Vilhelm - Rosenbusch, Karl Harry Ferdinand - Rosenbuschit - Rosenböna. Se Phaseolus, sp. 761 - Rosencrantz, svenska adliga ätter. Se Rosenkrands - Rosencreutz, Hans Hansen - Rosencrone, Marcus Gerhard de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Historiske efterretninger om R.’ (1881-83), och
J. J. A. Worsaae, "Optegnelser om Rosenborg-samlingen
i 25 aar" (1886). B. Ebg.

Rosenborg,
Lars, fortifikationsofficer, f. på 1670-talet,
d. 28 mars 1722 i Finland, son till professor
Anders Spole (se d. o.). R. studerade i Uppsala,
blef volontär vid fortifikationen 1697 och konduktör
1699 samt medföljde s. å. generalkvartermästaren
Stuart på dennes inspektionsresa till Finland och
Östersjöprovinserna samt utarbetade då åtskilliga
kartor och planer. Blifven löjtnant 1700, åtföljde
han armén först till Själland och sedan öfver
Östersjön samt bevistade rysk-polska fälttåget till
1702, då han beordrades förestå fästningsarbetet i
Reval. 1704 blef han fortifikationskapten i Stockholm
"för pagernas undervisning" och for 1705 med nådigt
tillstånd till Tyskland, Nederländerna och Frankrike
samt studerade därunder fortifikationsväsendet och
bevistade fälttågen i Brabant och Flandern. 1709
blef han ingenjörkapten vid Lifgardet samt fick äfven
kompani vid detta. 1710 biträdde han vid befästandet
af Stockholms avenyer. 1713 blef han öfverstelöjtnant
vid Östgöta tremänningskavalleri och transporterades
1714 till interimsöfverstelöjtnant vid Västgöta-Dals
regemente, men vid ordinarie öfverstelöjtnantens
återkomst s. å. fick R. återtaga sin tjänst vid
Lifgardet och Fortifikationen. R. adlades 1715,
som det vill synas med namnet Riddarcreutz,
hvilket dock snart ändrades till R. 1719 fick
han konfirmation på öfverstelöjtnants eller
generalkvartermästarlöjtnants karaktär och
utnämndes 18 febr. till chef för livländska
fortifikationsbrigaden, från hvilken befattning han
efter freden i Nystad transporterades till chef för
den finska. - R. var berömd matematiker och skicklig
fortifikationsofficer. L. W:son M.


Rosenborg, Johan Vilhelm,
finsk rättslärd, f. 6 april 1823 i Perno
socken, Nyland, d. 13 juli 1871 på Rönnskär nära
Helsingfors, blef student i Helsingfors 1840, filos.
magister 1847, juris utriusque licentiat 1857, docent
i kameral- och politilagfarenhet samt statsrätt 1858,
juris doktor 1860 och s. å. professor i kameral-
och politilagfarenhet samt statsrätt. R. utgaf
tre akademiska disputationer: Om inskränkningar
uti dispositionsrätten öfver hemman (1856), Om
fattigdomen och allmänna fattigvården i Finland
(1858) samt Bidrag till jordbeskattningens historia
i Finland under medlet af sextonde seklet (1860). Af
dessa var den sistnämnda grundad på arkivstudier. I
det konstitutionella lif, som på 1860-talet uppspirade
i Finland, medverkade R. inflytelserikt. I nov. 1862
kallades han af regeringen att deltaga i utarbetandet
af landtdagspropositioner. Hans arbete Om riksdagar,
föreläsningar hållna vid Helsingfors universitet
vårterminen 1863 (tr. s. å.) bidrog i ej ringa mån
till landtdagsarbetets
regelbundna gång under 1863-64 års landtdag. R. kallades
1864 till ledamot i kommittén för utarbetande
af förslag till ny sjölag och 1865 till ledamot i
kommittén för utarbetande af förklaringar och tillägg
till Finlands grundlagar. Vid 1867 års landtdag
var R. sekreterare i grundlagsutskottet, och vid
samma landtdag blef han utsedd till prästeståndets
bankofullmäktig, hvilken befattning vidtog 1868.
M. G. S.


Rosenbusch [rås-], Karl Harry Ferdinand,
tysk mineralog och geolog, f. 24 juni 1836 i
Einbeck i dåvarande konungariket Hannover, d. 20
jan. 1914, studerade till en början filologi
och teologi, men öfvergick 1862 till studiet
af naturvetenskaperna. R. blef 1868 docent vid
universitetet i Freiburg, 1873 professor vid
universitetet i Strassburg och 1878 i Heidelberg,
där han ända till 1908 verkade som en synnerligen
högt skattad föreläsare och lärare i petrografi
icke blott för egna landsmän, utan också för stora
skaror af utländska forskare. Genom dessa sina
lärjungar bildade R. skola öfver hela världen och
hade det mäktigaste inflytande på uppbyggandet
och utformandet af det moderna petrografiska
systemet. Bland R:s arbeten må särskildt nämnas
Mikroskopische physiographie der mineralien
und gesteine (1873-77; 4:e uppl. 1905-07). Häri
samlade R. resultaten af sitt eget rastlösa arbete och
forskningsresultaten från hela världens undersökningar
på petrografiens område. Synnerligen förtjänstfullt
är likaledes Elemente der gesteinslehre (1898; 3:e
uppl. 1910). R. blef led. af Svenska vet. akad. 1885.
A. Hng.

Rosenbuschit, miner., ljust orangegrått, monoklint
silicozirkonat af sammansättningen

6 Ca Si O₃* 2Na₂ ZrO₂ F₂ * (Ti Si O₃ TiO₃).
A. Hng.

Rosenböna, bot. Se Phaseolus, sp. 761.

Rosencrantz, svenska adliga ätter. Se Rosenkrands.

Rosencreutz, Hans Hansen, dansk-norsk
administratör, f. omkr. 1644, d. 1707, vardt 1682
öfverkrigskommissarie i Norge och 1689 därjämte
bergsråd samt 1700 etatsråd och deputerad vid
finanserna. Sin grundliga kännedom om Norge ådagalade
han i den värdefulla källskriften Relation om Norges
riges idsige tilstand anno 1699 (tr. i "Budstikken",
IV, 1823). K. V. H.

Rosencrone, Marcus Gerhard de, grefve, norsk-dansk
statsman, legatstiftare, f. 1738 i Bergen, d. 1811 i
Köpenhamn, var 1766-67 chargé d’affaires i Stockholm
samt 1782-84 statsminister, blef baron 1773, grefve
1783 och riddare af Elefantorden 1809. Sistnämnda år
fick han äfven för sitt stora gods Rosendal (se d. o.3
sp. 892 ff.) titeln baroni. Tills, med sin hustru
Agnete Marie Hjelmstjerne (d. 1838) upprättade han
9 nov. 1811 "den grevelige Hjelmstjerne-Rosencroneske
stiftelse".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>