Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 893-894 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosendal, stort jordagods i Norge - Rosendal, Hans - Rosendomherren. Se Domherresläktet, sp. 661 - Rosendrosseln. Se Drosselsläktet - Rosenfeld, Leopold - Rosenfeld, Morris - Rosenfelder, Karl Ludwig - Rosenfeldt, Verner von - Rosenfest - Rosenfinken, Rosenfinksläktet. Se Carpodacus - Rosenfors - Rosenfälth, Hans. Se Eriks skrin - Rosengarten, tysk hjältedikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

titulärbiskopen E. Londemann de Rosencrone,
som af R. upprättade ett fideikommiss, hvilket
vid den siste afkomlingens död skall tillfalla
Kristiania universitet. Från Rosencrones son grefve
Marcus Gerhard de Rosencrone (se d. o.) öfvergick
baroniet R. 1811 till hans närmaste arfvinge,
major K. H. v. Hoff-Rosencrone. En systerson till den
siste manlige egaren inom denna släkt, f. d. läkaren
i Aarhus Chr. Weiss-Hoff-Rosencrone (f. 1850), eger
och bebor sedan 1902 R. K. V. H.

Rosendal, Hans, dansk folkhögskoleföreståndare, f. 4
sept. 1839, var 1860-67 lärare vid borgarskolan i
Vejle, upprättade sedan folkhögskolan i Vinding nära
Vejle, hvilken han ledde i 25 år, och öfvertog 1892
Grundtvigs till Lyngby flyttade folkhögskola. R. har
utgett Nogle bidrag til Rödding höjskoles historie
(1894), Træk af danskhedens historie i Sönderjylland
(2 bd, 1911 -12), N. Fr. S. Grundtvig (1913) samt det
historisk-statistiska verket Danmarks folkehöjskoler
og landbrugsskoler 1844-94 (1894). E. Ebg.

Rosendomherren, zool. Se Domherresläktet, sp. 661.

Rosendrosseln, zool. Se Drosselsläktet.

Rosenfeld, Leopold, dansk tonsättare och sånglärare,
f. 21 juli 1850 af judiska föräldrar i Köpenhamn,
d. där 19 juli 1909, genomgick musikkonservatoriet
1872-75 och komponerade sedermera körverk
(bl. a. Henrik og Else), duetter och icke mindre än
omkr. 200 sångromanser, hvaraf ung. en tredjedel till
tyska texter, eljest danska och norska. Sångerna
röja en ganska fin lyrisk begåfning, närmast i
släkt med den tyska nyromantiken; de äro mera
gifvande i melodiskt och klangligt afseende
än i rytmik och harmonibehandling, om än den
senare sträfvar efter omväxling. R. egnade
sig äfven nitiskt åt sångundervisning och
utbildade en mängd elever bl. a. för operan. Han
författade Om textsang (1887) och verkade som
musikkritiker. 1889 fick han professors titel.
E. F-t.

Rosenfeld [råsenfelt], Morris, judetysk skald, f. 28
dec. 1862 i ryska guv. Suvalki, d. 1907 i New York,
flyttade efter växlande öden 1886 öfver till New York,
där han verkat som tidningsman. R:s Songs from the
Ghetto (1899; ty. öfv., 6:e uppl. 1907) väckte mycket
uppseende och har öfversatts till många språk. Se
R:s Gedichte (ty. öfv. 1913, med inledn. af M. Adler).

Rosenfelder [rasen-], Karl Ludwig, tysk målare,
f. 1813 i Breslau, d. 1881 i Königsberg, studerade
i Berlin 1832-36, målade historiebilder, bland
dessa Narcissus, Gideon, Cola di Rienzi i fängelse,
Prins Arthur bländas (ur Shaksperes "Konung Johan",
1838). Han var 1845-74 direktör för akademien
i Königsberg och utförde där bl. a. Marienburg
intages af Tyska orden, Bedjande vid Henrik
IV:s likkista (Kölns museum), Kristus på korset
(altartafla i Rastenburg), Teologien och Medicinen
(väggbilder i universitetsaulan i Königsberg).
(G-g N.)

Rosenfeldt, Verner von, sjöofficer, vitterlekare,
f. i nov. 1639 på Müntenhof i Estland, d. 5 dec. 1710
i Karlskrona, ingick vid flottan 1658 samt befordrades
till löjtnant, kommendör och major (1676). Till följd
af sitt välförhållande i
slaget vid Bornholm s. å. befordrades R. till
amirallöjtnant, deltog sedan i slaget vid Kjögebukten
1677, förde 1678 en transportflotta af 22 fartyg
till Rügen och tillbaka samt erhöll 1679 inspektion
öfver alla styrmän vid amiralitetet, utnämndes 1680
till vice amiral och 1700 till holmamiral. Under
fredstiden verkade R. för att höja Sveriges
sjömakt dels genom hydrografiska undersökningar i
Östersjön och Kattegatt, hvilka sedan under hans
ledning bearbetades i sjökort af P. Gedda, dels
genom utgifvande af Navigation eller styrmanskonst
(1693), ett för sin tid utmärkt och i hög grad
behöfligt arbete.

Han utgaf äfven Stockholmia,
en stor plankarta med vyer af hufvudstaden (1702),
åtföljd af hans Låfdicht öfver Stockholms stad, en
tabell öfver utländsk och svensk vikt (1698) m. m. Som
diktare uppträdde han dessutom med ett litet häfte,
Den waaksammes roo, eller lustige leedsamheet (1686),
men större delen af hans försök stannade i handskrift
(Nordinska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek)
samt har först i våra dagar utgetts (i Hansellis
samlingsverk, 16:e delen, 1873). En stor del består
af parafraser öfver Psaltaren samt bröllops- och
grafskrifter. I åtskilliga af dessa likasom i några
andra stycken, såsom Verköös slåtteröhl, Cupido inter
nautas m. fl., ådagalägger R. en fyndig fantasi,
liflighet och lustighet i framställningen ; men
hans diktion är ofta vårdslös och tung samt lider
af germanismer. - Se en uppsats af J. A. Almquist i
"Samlaren" 1896. -rn.*

Rosenfest (fr. Fête de la rosière), en landtlig fest,
som säges vara instiftad af den helige Medardus
(biskop i Noyon på 400-talet) och ännu firas här och
där i Frankrike, vanligen på nämnda helgons dag (8
juni), då rosorna stå i blomning, och som tillgår så,
att den enligt allmänna omdömet dygdigaste flickan i
trakten bekransas med rosor. Hon kallas La rosière,
"rosenjungfrun". Ståtligast firas rosenfesten i
Salency och Nanterre.

Rosenfinken, Rosenfinksläktet, zool. Se Carpodacus.

Rosenfors, smidesfabrik i Husby-Rekarne socken,
Södermanlands län, vid fall i Hyndevadsströmmen
(Eskilstunaån) och nära Skogstorps station vid
Oxelösund-Flen-Västmanlands järnväg. Vid fabriken,
som tillhör B. & O. Libergs fabriks-a.-b. (1895;
aktiekapital 250,000 kr.) och jämte kvarn m. m. samt
1/4 mtl Vreta är tax. till 268,100 kr., tillverkas
vapen, saxar, strykjärn, besman, korkskrufvar,
skridskor, hyfveljärn, skrufnycklar m. m., med ett
årligt värde af omkr. 250,000 kr.

Rosenfälth, Hans. Se Eriks skrin.

Rosengarten [rasen-], en berättande tysk hjältedikt
från slutet af 1200-talet, en af de många, som lånade
sina uppslag från Nibelungensagan. Konung Giebichs
dotter Grimhild har inbjudit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>