Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rostgaard, Frederik - Rostgummi - Rostgåsen - Rosthög. Se Koppar, sp. 977 med fig. - Rostning. 1. Landtbr. Se Bränning. - Rostning. 2. Metall. - Rostock, hälsokälla i Dalsland - Rostock, stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reventlow, hvars oäkta dotter han gifte sig med 1703,
och blef 1700 geheimearkivarie, ombesörjde editionen
af Kongeloven 1709 och blef s. å. därjämte assessor
och 1720 justitiarius i Höjesteret. Denna ställning
utbytte han 1721 mot posten som ! öfversekreterare
i danska kansliet, men redan 1725 fråndömdes honom
bägge hans ämbeten, emedan han olagligt mottagit
gåfvor för visade tjänster. Redan 1727 togs han till
nåder igen, blef amtman på Antvorskov (till 1730)
och fick 1735 titeln konferensråd. Under det att
han redan 1693 i Leiden utgett en samling latinska
dikter af V. Bering, O. Borch och andra danskar,
svekos däremot de stora förväntningarna om hans egen
litterära verksamhet. Han öfversatte visserligen
många tyska psalmer, ännu delvis i bruk, samlade ett
stort material till en dansk ordbok och förberedde
en edition af And. Bordings dikter (1735) samt
lämnade villigt hjälp till andras litterära arbeten,
men utgaf själf ej något. Löjlig uppmärksamhet
ådrog sig hans klagoskrift öfver Holbergs "Peder
Paars", 1719. Detta hindrade dock ej, att han
längre fram kom i godt förhållande till skalden
och lämnade verksam hjälp till danska teatern. För
en af R. anslagen penningsumma upprättades 1834
en "rostgaardiansk" professur i "fäderneslandets
historia och fornkunskap". Luxdorph utgaf 1781 ett
bd "Rostgaardiana" (dikter m. m.), och K. Bruun
författade 1870 "R:s levned". E. Ebg.
Rostgummi, tekn., benämning på dextrin (se d
o.), framställdt genom upphettning af stärkelse.
K. A. V-g.
Rostgåsen (Tadorna casarca), husdjurssk., tillhör
mellersta Asien, södra Europa och nordöstra Afrika,
men har sedan årtionden förekommit som lyxfågel äfven
i norra Europa. Dess fjäderbeklädnad är öfvervägande
roströd. H. F.
Rosthög. Se Koppar, sp. 977 med fig.
Rostning. 1. Landtbr. Se Bränning. - 2. Metall.,
en mer eller mindre stark upphettning af malm,
i syfte att dels aflägsna flyktiga beståndsdelar
såsom kolsyra, vatten, svafvel och arsenik, hvilka
icke böra närvara vid den slutliga bearbetningen
för metallens utvinnande, dels uppluckra malmen och
därigenom förbereda den för smältningsprocessen,
dels eventuellt syrsätta den för att öka dess
reducerbarhet. Rostningen kan försiggå på olika
sätt alltefter malmernas natur och det använda
fabrikationsförfarandet; sålunda förekommer rostning
i högar, i rostgropar, i flamugnar med fasta eller
roterande härdar, eller i schaktugnar. Rörande
speciella rostningsmetoder vid behandling af
järnmalm, kopparmalm (klorerande röstning) och
blymalm m. fl. se Masugnsgång samt särskilda artiklar
öfver koppar, bly, zink m. fl. metaller. I fråga
om järnmalm har med den magnetiska anrikningens
utveckling i Sverige koncentratets eller den
s. k. sligens användning i masugnsprocessen i
stor utsträckning befordrats genom rostningens
kombination med brikettering (se d. o.) enligt
Gröndals system. Jfr Koppar, sp. 976- 979 samt fig. l,
2 o. 6. 2. G. H-r.
Rostock, hälsokälla och badinrättning i Gunnarsnäs
socken, Dalsland, 16 km. från Melleruds station och
lika långt från Dalskog. Vattnet innehåller, enligt
analys af Lyttkens på 1880-talet,
1,52 del kolsyrad järnoxid på 100 dlr och räknas
till de svagare järnkällorna. Säsong 4 juni-22
aug. Frekvens omkr. 500 kurgäster. Brunnen
har sedan gamla tider nyttjats af ortens
befolkning och sattes i stånd 1849.
Ln.
Rostock, största staden i Mecklenburg-Schwerin och
en af de viktigaste handelsstäderna vid Östersjön,
ligger 13 km. från hafvet, på vänstra stranden af
nedre Warnow, hvars stora bredd (500 m.) och djup
(5 m. genom muddring) tillåter medelstora fartyg
att gå upp till staden. 65,383 inv. (1910). Staden
består af tre delar: Altstadt i ö. samt Mittel- och
Neustadt i v., den förra ännu bevarande drag af den
gamla hansestaden, men de båda senare till större
delen regelbundet och väl bebyggda. Under de senare
årtiondena ha flera förstäder uppstått. R. var förr
en tämligen stark fästning, men fästningsverken äro nu
raserade och förvandlade till vackra promenader. Dock
återstå fyra gamla portar (bl. a. den intressanta
Kröpliner tor från början af 1300-talet (se fig.).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
