Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotel - Roteman - Rotemästare. 1. Gymn. - Rotemästare. 2. Kam. - Rotenburg - Rotens skans - Rotenturmpasset - Rotepenningar. Se Indelta armén, sp. 474 - Rotera - Roterande fält. Se Elektriska maskiner, sp. 285 - Roterande handkvarn. Se Kvarn, sp. 367 med fig. - Roterande nutation. Se Nutation 2 - Roterande omformare. Se Elektriska maskiner, sp. 290 - Roterande spegel - Rotering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehafvarens ämbetsverksamhet, så att biträdande tjänstemän
sägas vara indelade på dennes rotel. I- Afz-
Roteman, en af Stockholms kommun aflönad funktionär,
som inom ett särskildt område af hufvudstaden (se
Rote1) har till uppgift att ombesörja bokföring
af befolkningen till rättesnöre för mantals- och
skattskrifning och till ledning för fattigvård,
hälsovård och undervisningsväsen samt för de
värnpliktiges inskrifning. Rotemännen skola hvar
och en för sitt distrikt (rote) föra mantalsbok
öfver alla inom roten boende personer, hvilka
icke där uppehålla sig endast som resande eller
eljest tillfälligt. Flyttningar såväl till och ur
som inom staden skola för dem, med aflämnande af
prästbetyg, inom föreskrifven tid anmälas och af
dem inregistreras. Rotemännen lyda med afseende
på mantalsskrifningen under Stockholms stads
mantalsnämnd. Jfr k. förordn. af 28 maj 1897
med ändringar af 23 dec. 1908, 26 nov. 1909, 19
jan. 1912, äfvensom instr. för mantalsnämnden 24
maj 1878, ändrad 10 april 1895, och instr. för
rotemännen 12 juni 1888 med ändringar af 14
okt. 1892 och 14 mars 1908. Se Mantalsskrifning.
K. H. B. (Rld.)
Rotemästare (Rotmästare). 1. Gymn. R. l.
Troppchef, en bland ungdomen vald förare af en
underafdelning på omkr. tolf man (rote, tropp)
inom läroverkens stora gymnastikafdelningar. Hans
uppgift är att visa och med roten öfva de af läraren
angifna rörelserna, vanligtvis häfrörelser och hopp,
hvarigenom man uppnår tidsbesparing, omväxling och en
efter lärjungarnas förmåga och utveckling afpassad
stegring i graden af dessa öfningars ansträngning
och svårighet. Till hans hjälp och ersättande utses
en vice rotmästare. - 2. Kam. Se Rotehållare. -
Benämningen förekommer äfven inom den kyrkliga
förvaltningen i socknarna, där en roteindelning af en
eller annan grund genomförts. 1. N. F. S.
Rotenburg [råten-], stad i stiftet Bremen,
var befäst med en skans, som i början af maj
1632 eröfrades af svenskarna under Baudissin. I
sept. 1675 intogs R. af biskopen af Münster,
men återtogs snart och förstärktes sedan
intill 1680, då befästningarna slopades.
L. W:son M.
Rotens skans (Älfdals skans), i Dalarna vid Rots
by nära Rotälfvens förening med Öster-Dalälfven
i Älfdalens socken, byggdes 1675-79 som en
rektangulär bastionsskans med portverk samt omgafs
med stormpålar och spanska ryttare. Sedan länge
har skansen icke underhållits, men är likväl ännu
ganska väl bibehållen. Dit ha numera förlagts
därvarande hembygdsförenings samlingar: byggnader,
husgeråd, bonader m. m. af stort intresse.
L. "W:son M.
Rotenturmpasset [råten-], ung. Vörös Torony,
Alutas genombrottsdal i Transsylvanska alperna,
vid gränsen mellan Siebenbürgen och Rumänien, s. om
Hermannstadt, 352 m. ö. h. Vid norra mynningen,
ofvanför den österrikiska fästningen Boicza, ligger
fästet Rotenturm. Genom passet gick Via Trajana
(däraf namnet Trajanusporten), nu äfven järnväg.
Rotepenningar. Se Indeltaarmén, sp. 474.
Rotera. 1. (Se Rote), indela i rotar. -
2. (Lat. rotare, af rota, hjul), hvälfva sig kring
sin axel, kringsvänga. Jfr Rotation.
Roterande fält, elektrot. Se Elektriska maskiner,
sp. 285.
Roterande handkvarn. Se Kvarn, sp. 367 med fig.
Roterande nutation, bot. Se Nutation 2.
Roterande omformare, elektrot. Se Elektriska maskiner,
sp. 290 o. fig. sp. 291.
Roterande spegel, fys. Vid undersökningar
angående snabba rörelser, t. ex. vid bestämning
af ljusets hastighet (se Ljus, sp. 891) eller
svängningsrörelserna hos luften i en ljudande
pipa, användas ofta roterande speglar; jfr
Elektriska svängningar och Königs manometriska
lågor. Vanligen användes en apparat, bestående af
en fyrkantig låda, på hvars yttersidor speglar äro
anbragta och som medelst något slags rotationsapparat
kan bringas att rotera kring en vertikal axel (se fig.).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
