Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1019-1020 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rottryck - Rottryffel. Se Scleroderma - Rottweil - Rortula - Rotumah - Rotunda - Roturier - Rotutdragning. Se Rot, mat. - Rotwitt, Karl Edvard - Rotvold - Rotvälska - Roty, Louis Oscar - Rotälfven - Rotämne. Se Frö, sp. 53, och Groning - Rotätare. Se Rotfjärilar - Roubaix - Roubillac, Louis François - Roucou - Roucourt. Se Rocoux - Roudaire, François Élie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

språk. Ordet är lånadt från tyskan, där
redan under medeltiden tjufvars och skälmars
afsiktligt tillkrånglade språk kallades rôtwalsch,
d. v. s. tiggar-välska (italienska), däri förra
beståndsdelen är det i nämnda rotvälska förekommande
rot, "tiggare". Äfven i våra dagar förekomma dylika
språk litet hvarstädes, såsom hos zigenare i Spanien,
tattare, skolpojkar (t. ex. baka talvändt - tala
bakvändt, pladevattydevyskadevan - plattyskan,
arhal udal aritval ortabal = har du varit borta,
dilber skalber jalber talber = dig ska fan ta, det
berömda "fikon-språket", där gubben heter fibben gukon
o. s. v.), i det s. k. Malungs skinnarmål i Dalarna
(Ramo = Mora, kimi = miki, "mycket"), som användts
af Malungs "skinnare", d. v. s. gårdfarihandlande
(ursprungligen skinnvarufabrikanter) och omnämnes
redan 1733, men numera lär vara så godt som utdödt;
vidare västgötaknallarnas språk (äldre "månsing")
och de åtskilliga språk (yngre månsing, "rommani"
m. m.), som användas af klock- och hästskojare,
tjufvar och andra förbrytare, samt slutligen sotarnas
hemliga skråspråk, det s. k. knoparmåjet. Se Noreen,
"Vårt språk" (I, s. 40, 310), Lundin och Strindberg,
"Gamla Stockholm" (s. 530 ff.), H. Palm, "Hemliga
språk i Sverige" (i "Sv. landsm.", 1910), A. Ulrich,
"Ett ock annat om rommanespråket" och "Ett ock annat
ur zigenarspråket" (båda i "Sv. landsm.", 1909) och
"Anteckningar om hemliga språk" (i "Sv. landsm.",
1912), och A. Thesleff, "Stockholms förbrytarspråk"
(1912). - Om den i Tyskland förekommande
rotvälskan se Kluge, "Rotwelsch" (I, 1901).
Ad. N-n.


Oscar Roty. Efter en plakett af A. Patey.

Roty [råti’], Louis Oscar, fransk medaljgravör
och skulptör, f. 1846 i Paris, d. 1911, studerade
vid École des beaux-arts för Dumont och gravören
Ponscarme, debuterade som skulptör med Sårad Amor,
som fick medalj på salongen, 1873, utställde reliefen
Flora (1874) samt medaljer, vann 1875 Rompriset för en
relief, utförde i Rom Ungdomen (1877), Venus smeker
Amor (1878) m. fl. Faunpar (1882) vann 2:a medalj
på salongen. Sedan egnade sig R. hufvudsakligen åt
medaljgravyr. Jämte Ponscarme och Chaplain Pånyttfödde han
denna konstart, till hvars yppersta mästare han
kan räknas. Hans komposition och figurstil är ädel och
formren; han egde en genialisk fyndighet i uppslagen
och därjämte friskhet och omedelbarhet i stämning
och känsla. Han förnyade allegorien och förde den in
i framställningar af det samtida lifvet. Bland hans
många verk må nämnas Till odödligheten (frånsida af
Victor-Hugo-medalj 1885), Chevreuls 100-årsmedalj
(1886), Pasteurs 70-års-medalj (1892), plakett till
minne af Carnots död 1894 samt
bröllopsmedaljen Semper (afbildad på pl. IV till Medalj),
medaljer öfver unga flickors undervisning, moderskap
samt Saint-Lazareplaketten, slagen öfver föreningens
för frigifna fångar verksamhet. Högt konstnärligt
värde ha de nu gällande franska mynten, komponerade
af R. (francsstycken med den sående frihetsgudinnan,
som äfven återkommer på frimärken. Se afbildning till
art. Franc). R. utförde också små arbeten i silfver
och koppar, diadem, speglar, armband, tändsticksetuier
o. a. med figurer i relief. Han är rikt representerad
i Luxembourg-museet; några prof på hans konst finnas
i Nationalmuseum i Stockholm. Sedan 1888 var han
led. af franska institutet. Se Mazerolle, "R." (med
suppl., 1898-1906). G-g N.

Rotälfven, tillflöde fr. v. till Öster-Dalälfven,
kommer från Rottnasjöarna i Lillhärdals socken i
Härjedalen och upptar fr. v. Rällån, Rymån och
ett kort vattendrag, Näsvasslan, från Nässjön,
fr. h. Aspvasslan. Längd omkr. 65 km. Nära föreningen
med Dalälfven ligga Rotens by och lämningar af
Rotens skans. J. F. N.

Rotämne, bot. Se Frö, sp. 53, och Groning.

Rotätare, zool. Se Rotfjärilar.

Roubaix [robä], stad i franska dep. Nord, l,5
km. från belgiska gränsen och 8 km. n. ö. om
Lille, vid järnvägen mellan Paris och Gent och
vid den 27 km. långa R.-kanalen, som förenar
nedre Deûle med Schelde. 115,234 inv. (1911; i
hela kommunen 122,723). Spårvägar förena staden
med Lille och grannkommunerna Tourcoing, Croix
och Wattrelos m. fl., med hvilka R. bildar ett
stort industricentrum. Industriens specialitet
är ylleväfnader af olika slag, men äfven bomull,
silke och andra material förädlas. Produktionen
i R. med omgifning representerar 4/5 af
norra Frankrikes, omsättningen beräknas till
500 mill. frcs och arbetarnas antal ensamt i
textilindustrien till 50,000. Dessutom finnas i
R. bryggerier, gummivarufabriker, metallgjuterier
och maskinverkstäder. För att hålla tillverkningen
uppe på den höga konstnärliga ståndpunkt, som skapat
dess framgång, har man mångdubblat skolorna. Genom
samverkan af stat och kommun grundlades 1883 école
nationale des arts industriels, ett slags industriell
högskola, där, företrädesvis om aftnarna, kurser
meddelas i teckning, målning, skulptur, arkitektur,
konsthistoria, matematik, mekanik, fysik, kemi,
färgning och väfning; med läroanstalten äro
förenade ett litet industri- och konstmuseum samt
bibliotek. Stadens första fabriker anlades 1469, men
den egentliga utvecklingen af dess industri började
först efter den stora revolutionen. 1806 hade staden
endast 8,700 inv., 1834 redan 18,187 och 1876 83,000.
(J. F. N.)

Roubillac [robija’k], Louis François, fransk skulptör,
f. 1690 i Lyon, d. 1762 i London, öfverflyttade till
England 1744, var en skolad virtuos och utförde i
typisk barocksmak grafmonument i Westminster abbey
och i Cambridge, staty af Locke i Oxford m. fl.
G-g N.

Roucou [rokö], bot., detsamma som orleana. Se
Bixaceæ.

Roucourt [rokör]. Se Rocoux.

Roudaire [-dar], François Elie, fransk ingenjör,
f. 1836, d. 1885, var 1873 som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>