Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rousseau. 2. Phillipe R. - Rousseau, Samuel Alexandre - Rousseau, Victor - Roussel, Théophile - Rousselaere - Rousses, Les - Rousset, Camille Félix Michel - Rousset de Missy, Jean - Roussillon. 1. Fordom fransk provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förkärlek och med måleriskt
mästerskap blommor och stilleben.
l o. 2. G-g N.
Rousseau [rosa], Samuel Alexandre, fransk tonsättare,
f. 1853 i dep. Aisne, d. 1904 i Paris, lärjunge
till César Franck och Bazin vid Pariskonservatoriet,
vann Rompriset 1878 och staden Paris’ pris för sin
opera Mérowig 1892. Vidare fick han uppförda operan
La cloche du Rhin på Stora operan 1898 och Milia på
Opéracomique 1904. Han skref vidare mässor, orgel- och
pianostycken samt smärre saker för kammarmusik och för
sång. R. var kapellmästare vid kyrkan S:te Clotilde,
harmoniprofessor vid konservatoriet samt ett tiotal
år kördirigent vid konservatoriekonserterna
och verkade äfven som musikrecensent.
E. F-t.
Rousseau [rosa], Victor, belgisk skulptör,
f. 1861, var först stenarbetare, sedan i sex
år ornamentsbildhuggare, blef 1888 lärjunge vid
akademien i Bruxelles och till van der Stappen,
utställde 1890 gruppen Tankens smärta, som
förskaffade honom resestipendium, studerade därefter
i Italien och Frankrike och återkom till hemlandet
1894. Han har utvecklat en både frodig och betydande
verksamhet. Bland hans arbeten märkas Kvinnan vid
30 år (1894), Läsaren (1896, museet i Glasgow),
Jungfrulig kärlek<i></i> och Kärlekssång (bronsreliefer 1893
och 1896), Demeter (staty 1898, de tre sistnämnda i
museet i Bruxelles), Människolifvets sorgespel ("Drame
humain", af gripande allvar, 1901), Illusionens
systrar ("Les sœurs de 1’illusion", marmorgrupp
1901, museet i Bruxelles), Mot lifvet (bronsgrupp
af tre ynglingar, sammastädes) och bysten Den blinda
(med vackert uttryck af resignerad sorg). Bland hans
monumentala verk märkas minnesstod öfver borgmästar
Buls, en figurrik fontän för en park i Bruxelles
m. fl. En statyett Vid lefnadsbanans början finns i
Glyptoteket i Köpenhamn, en porträttbyst (Constantin
Meunier) i Berlins nationalgalleri. R. är sedan 1901
professor i dekorativ skulptur vid Bruxelles’ akademi.
G-g N.
Roussel [rose/11], Théophile, fransk läkare och
filantrop, f. 27 juli 1816 i Saint-Chély d’Apcher
i Frankrike, d. 27 sept. 1903, var medlem af
Franska institutet och Académie de médecine,
deputerad i lagstiftande församlingen (1849),
i nationalförsamlingen (1871), senator (1888),
dessutom ordförande och medlem i flera filantropiska
kommittéer och styrelser. Egnande sitt intresse
och sin vetenskap åt att lösa sociala frågor, såsom
barnavård, fattigvård, alkoholmissbruk och folkhygien,
spåras hans skarpsinniga och humana inflytande i
dåtida sociala lagstiftningar. Hans största verk är
Frankrikes barnavårdslagar af 1874 och 1889, hvilka
tillskrifvas hans lefvande intresse att upphjälpa sitt
lands sjunkande befolkningssiffra samt att förhindra
den tillväxande brottsligheten bland minderåringar,
hvarigenom han fysiskt och moraliskt räddat tusentals
barn åt fäderneslandet. Han väckte äfven förslag
i senaten om, att läkares enväldiga rättighet att
inspärra sinnessjuka skulle öfverlåtas åt domstol
för att bättre tillgodose den individuella friheten.
A. L-m.
Rousselaere [rausselar], Roeselare, fr. Roulers,
stad i belgiska prov. Väst-Flandern, vid en liten
biflod till Lys och flera järnvägar. 25,488
inv. (1911). Stor tillverkning af ylle- och
halfylletyger, lärft m. m. 13 juli 1794 vunno
fransmännen under Pichegru och Macdonald en seger
där öfver de af Clerfait anförde österrikarna.
(J. F. N.)
Rousses [ross], Les, fort i franska dep. Jura, vid
vägen från Poligny till Nyon vid Genèvesjön. Fortet
understödes af fort Risoux på vägens norra sida samt
några annexverk. L. W:son M.
Rousset [rosa], Camille Felix Michel, fransk
historiker, f. 15 febr. 1821 i Paris, d. 19
okt. 1892 i Saint-Gobain (dep. Aisne), blef
1841 lärare i historia vid college Saint-Louis,
1843 i Grenoble och 1845-63 vid collège Bourbon
(sedermera lycée Bonaparte). 1864-76, då platsen
indrogs, var han historiograf och bibliotekarie vid
krigsministeriet. 1871 invaldes han efter Prévost
Paradol i Franska akademien. 1876 uppträdde han
förgäfves som kandidat till deputerad i Paris
under Mac Mahons egid. R. var en flitig historisk
författare; bland hans alster märkas: Précis de la
révolution française (1849), Histoire de Louvois
(4 bd, 1861-63; 6:e uppl. 1879), hans mest bekanta
verk, som tre år å rad af Franska akad. fick "prix
Gobert", "Correspondance de Louis XV et du maréchal de
Noailles" (1865), Le comte de Gisors 1732-58 (1868),
Les volontaires de 1791-94 (1870), en amper kritik
af den första republikens arméer, La grande armée de
1813 (1871), Histoire de la guerre de Crimée (1877),
La conquête de l’Algérie (1879) och Un ministre de la
restauration, le comte de Clermont-Tonnerre (1883).
E. A-t,
Rousset de Missy [rosa do misi], Jean, fransk
skriftställare, f. 1686 i Laon, d. 1762 i Bruxelles,
miste tidigt sina föräldrar, som voro protestanter,
begaf sig till Holland, i hvars armé han tjänade
under Spanska tronföljdskriget. Han öppnade sedermera
en skola i Haag för adelsmän. 1723 vann han stor
framgång med en tidskrift "Mercure historique et
politique" samt utgaf Mémoires du règne de Pierre
le grand (4 bd, 1725-26). Han satt en kortare tid
fängslad i Haag för sitt deltagande i politiken, men
lyckades vinna prinsens af Oranien förtroende och blef
hans historiograf. Bland hans många, f. ö. ganska
värdelösa, arbeten märkas Histoire des guerres
entre les maisons de France et d’Autriche (1742) och
framför allt aktsamlingen "Recueil historique d’actes,
négociations, mémoires et traités de paix depuis la
paix d’Utrecht jusqu’au second congrès de Cambrai"
(23 bd, 1728-55). E. A-t.
Roussillon {-sijå’]. 1. Fordom fransk
provins (omkr. 3,650 kvkm.), låg mellan
Languedoc, Medelhafvet, Pyrenéerna och
grefskapet Foix samt motsvarar nu nästan hela
dep. Pyrénées-orientales. Provinsen hade sitt namn
efter en liten borg (Ruscino, Rosceliona, Castel
Rossello, nu Castel Roussillon) nära hufvudstaden
Perpignan. Området utgjorde en del af romerska
prov. Gallia Narbonensis "från 50 f. Kr. till 462
e. Kr. Det tillhörde därefter västgoterna och besattes
720 af sarasenerna, som fördrefvos af frankerna
under Pippin den lille 759. Hvad som senare utgjorde
provinsen R. bildade under 900- och 1000-talen tre
olika grefskap: R. (östra), Cerdagne (västra) och
Bésalu (mellersta delen), hvilka 1172 förenades af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
