- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1073-1074

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rubens, Petrus Paulus - Rubens, Heinrich - Rubenson. 1. Albert R. - Rubenson. 2. Robert R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ständig omväxling i kompositionen, en kraft i
teckningen; en must i färgen, som höjer honom högt
öfver den rikt begåfvade generation af flamska målare,
som omgaf honom. Och äfven på andra områden framstår
han som den i sitt slag oupphunne. Han målar landskap
i stor stil och i en underbar färgskala, som gör
honom till den förste monumentale landskapsmålaren
i norden före Rembrandt. I sådana målningar som
"Kärlekens lustgård" och "Bonddansen" framstår
han som en genremålare af högsta rang, och i sina
jaktstycken visar han sig öfverträffa djurmålarna
ex professo, genom den flykt och liffullhet, som
karakterisera dessa arbeten, bredare och flottare
utförda än de specielle djurmålarnas vanligen
ängsligare utpenslade stycken. Så är och förblir han
det heroiska måleriets borne mästare, själf en heros
inom den flamska konsten, den store, oförliknelige,
kring hvilken äfven de bäste bland hans samtida
konstnärer blott äro drabanter. – Litteraturen
om R. är naturligtvis mycket omfattande. Till de
märkligaste böckerna om mästaren höra Max Rooses’
grundläggande verk "L’oeuvre de P. P. R. Histoire et
description de ses tableaux et dessins" (1886-92)
och hans "R:s leven en werken" (1901), E. Michels
"R., sa vie, son oeuvre et son temps" (1899),
och reproduktionsverket "P. P. R." ("Klassiker
der kunst in gesamtausgaben", V, 1905).
O. G-g.

Rubens, Heinrich, tysk fysiker, f. 30 mars 1865
i Wiesbaden, studerade först maskinbyggnadskonst
i Darmstadt och Charlottenburg, sedan fysik i
Strassburg och Berlin, blef filos. doktor i Berlin
1889, assistent vid fysiska institutet vid Berlins
universitet 1892, privatdocent i fysik vid tekniska
högskolan i Charlottenburg 1895, professor där
1898, professor vid militärtekniska akademien 1903
samt professor och direktor för fysiska institutet
vid Berlins universitet 1906. R. har utfört ett
stort antal viktiga undersökningar angående
värmestrålningen, reflexions- och elektriska
ledningsförmågan hos metaller, spektralanalytiska
undersökningar, speciellt rörande de ultraröda
strålarna, angående elektriska vågor, reststrålarna
m. m. samt har konstruerat många viktiga
instrument, bl. a. en pansargalvanometer,
en termostapel, en dynamobolometer.
T. E. A.

Rubenson. 1. Albert R., musiker, f. 20
dec. 1826 i Stockholm, d. där 2 mars 1901, var först
P. Elwers’ elev i violinspel samt studerade
1844-48 vid konservatoriet i Leipzig kontrapunkt för
Hauptmann, komposition för Gade och violin för
F. David. Han medverkade såsom orkesterspelare vid
Gewandhauskonserterna samt vid teatern i Leipzig,
vid musikföreningen i Köpenhamn, där han fortsatte
kompositionsstudierna hos Gade, och (1850-51) vid
hofkapellet i Stockholm. Därefter sysselsatte han
sig med musikkritik i "Ny tidning för musik"
och "Tidning för teater och musik", hvilken
sistnämnda han (1859) utgaf i förening med L. Norman
och F. Hedberg. Tillika komponerade han Symfoni
i C-dur (uppf. 1857), en stråkkvartett, flera
konsert-intermezzi, sviter och uvertyrer, flera
häften sånger, musiken till Hostrups "En natt bland
fjällen" (uppf. 1858; utg. i klaverutdrag af Musikal.
konstföreningen 1887) äfvensom till Björnsons "Halte
Hulda" (uppf. i Kristiania 1865, sedan i Tyskland),
festmarsch till Mus. akad:s byggnadsinvigning (1878)
o. s. v. Efter upprepade resor till Danmark, Tyskland,
Frankrike och Italien blef R. 1872 led. af Mus. akad.,
s. å. inspektor för dess konservatorium och verkade
på denna post, från 1882 med titel af konservatoriets
direktör, till sin död. Med stort nit och odeladt
intresse egnade han sig åt detta ledarskap och gjorde
sig oaktadt sitt inbundna väsen mycket värderad
inom läroanstalten. En fruktbärande nyhet, som han
införde, var elevernas musikföredrag. – R. visade
verklig frisinthet som kritiker på 1850-talet, då
han inlade stora och varaktiga förtjänster genom
sitt skarpa gisslande af den ytligare dilettantismen
bland både professionella och icke professionella
musikidkare samt äfven i ej oväsentlig mån förberedde
förståendet af Schumann och den tyska romantiken,
i motsats till den äldre kritiska skolan med Bauck i
spetsen. R:s kompositioner utmärka sig för välljud,
renhet i formen och skickligt arbete; de ha dock ej
vunnit någon större popularitet, med undantag af den
mycket sjungna manskören Korsfarersang.

<Porträtt: H. Rubens>
<Porträtt: R. Rubens>

2. Robert R., den föregåendes kusin,
meteorolog, fysiker, f. 10 april 1829 i
Stockholm, d. där 14 okt. 1902, blef student i Uppsala 1848
och filos. doktor 1854 samt företog 1859-62 som
bysantinsk stipendiat en utrikes resa, under hvilken han uti Italien
verkställde omfattande undersökningar öfver det
atmosfäriska ljusets polarisation. Han ordnade och
ledde de meteorologiska observationer, som
1865-68 anställdes vid Uppsala observatorium
hvarje timme på dygnet af en förening af 125
studenter (resultaten däraf offentliggjorde han
till universitetets jubelfest 1877). Sedan nämnda
timobservationer ersatts genom automatiska,
af registrerinstrument utförda iakttagelser,
ledde R. 1869-72 arbetet med dessas beräkning och
utgifning. Han utnämndes 1870 till
e. o. adjunkt i meteorologi. 1873 förordnades
han till föreståndare för den då inrättade
Meteorologiska centralanstalten (se d. o.)
i Stockholm och erhöll 1876 nytt förordnande
med professors titel; 1902 afgick han från
denna befattning. Han var Sveriges ombud vid
de meteorologiska kongresserna i Wien 1873 och i
Rom 1879 samt var 1875 en af de tre kommissarierna
för Sverige vid geografiska utställningen i Paris.
1878-87 var han t. f. lärare i fysik vid Stockholms
högskola. R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free