Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rudbeck. 5. Ture Gustaf R. f. 1806 - Rudbeck. 6. Oskar Ture Gustaf Alexander Fredrik R. - Rudbeck. 7. Johannes Reinhold Gustaf R. - Rudbeck, Erik - Rudbeckia - Rudbeckius. 1. Johannes Johannis R. (d. ä.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingick efter studier i Uppsala i kanslistyrelsens
expedition 1826 samt befordrades 1838 till kopist i
hofkanslersexpeditionen och 1842 till registrator
i kabinettet för utrikes ärenden. 1855 utnämndes
han till postmästare i Vimmerby, där han äfven
blef tullkammarföreståndare, och innehade dessa
befattningar till sin död. - R. var en särdeles
flitig författare på flera områden. Här må nämnas hans
historiska skadespel La Valette eller Maltas belägring
1565 (1830) och Skander-Beg (1835), båda på vers,
samt hans romaner och noveller Förrädarne (1837), Den
lutherska nunnan (s. å.), Den siste Hohenstaufen och
hans vän (2 dlr, 1840) och Stockholms forntid (3 dlr,
1845; ty. öfv.). Vidare skref han reseskildringar:
Strödda anteckningar under en resa i Sverige år
1831 (1833), Resebilder samlade i Tyskland år 1839
(1841), Från Frankrike, Belgien och Holland (1843),
barnböcker, bidrag till kalendrar o. s. v. Af hans
senare arbeten märkas Försök till beskrifning öfver
Sveriges städer (3 dlr, 1855-60), Forssell, den
siste kopparstickaren (1861) och Femtiofyra minnen
(2 dlr, 1864).
6. Oskar Ture Gustaf Alexander Fredrik
R., friherre, sonsons son till R. 3, målare, f.
1829, d. 1907, studerade i Stockholm,
Düsseldorf och Paris och blef 1871 agré vid
konstakademien. En altartafla i Grödinge, Kristus
och äktenskapsbryterskan, torde vara hans största
arbete. Af hans öfriga taflor märkas
Toaletten, Bondfolk i en kyrka, Flicka i
Normandie.
7. Johannes Reinhold Gustaf R., friherre,
den föregåendes brorson, bibliognost, f. 7
mars 1867 på Edsberg, Sollentuna socken, aflade
mogenhetsexamen 1885 i Stockholm och examen
till rättegångsverken 1891, vardt 1909
sekreterare i Generalpoststyrelsen och föreståndare
för Postmuseum. R. har författat flera juridiska
handböcker, Svenska bokband under nyare tiden (I
1910, 2:a uppl. 1913, II 1913, III 1914) och många
uppsatser af bokhistoriskt innehåll i tidskrifter.
1. C. A. 2. C. Lmn. 3. (L. S.) 4-6. -rn.*
Rudbeck, Erik, finsk sagosamlare, f. 1833 i Idensalmi
socken, d. 1867 som gymnasieadjunkt i Kuopio, samlade
och utgaf finska folksagor (4 hftn 1852-66), affattade
sådana de utgått ur folkets mun, dock så, att språket
är befriadt från dialektegenheter. Äfven andra
folks sagor studerade R., hvarför han vid "hvarje
af honom utgifven finsk saga kunde ange liknande hos
andra, äfven långt aflägsna folk. En frukt af dessa
jämförelser är äfven en artikel i "Litteraturblad för
allmän medborgerlig bildning" 1854 med titeln Försök
att utreda folkäfventyrets egendomliga karakter. Den
folkliga, poetiska stil, som R. tillegnat sig ur
folksagorna, återfinnes i hans andra arbeten, bland
hvilka särskildt märkas flera skrifter för barn. Som
författare nyttjade han pseudonymen Eero Salmelainen.
O. G.*
Rudbeckia L., bot., örtsläkte med omkr. 30 arter
i Nord-Amerika, hörande till fam. Compositæ,
afd. Tubulifloræ och samma grupp som
Helianthus. Liksom hos solrosorna äro korgarna stora
med långa, tunglika, könlösa, i en rad sittande
gula eller röda strålblommor och oftast brunvioletta
diskblommor, örtbladen äro oftast sträfhåriga och
strödda. För sitt ståtliga utseende
odlas flera arter allmänt som prydnadsväxter
t. ex. R. laciniata och R. (Echinacea)
purpurea. G. L-m.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
