Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rumford, Benjamin Thompson von - Rumfordmedaljen - Rumfords fotometer, fys. Se Fotometer, sp. 1010 - Rumgitter - Rumi, Mevlana Djelal ud-din Muhammed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i tjänst hos kurfursten Karl Teodor af
Pfalz-Bajern. Där vardt han efter hand adjutant,
statsråd, generallöjtnant, krigsminister och
polisminister samt upphöjdes 1792 i grefligt stånd,
då han antog namnet Rumford, efter sin hustrus
födelsestad (nu Concord i New Hampshire). R. styrde
i 11 år Bajern nästan despotiskt, men med ypperlig
förmåga. Han omskapade bajerska armén, undertryckte
tiggeriet, skaffade stadig industriell sysselsättning
åt de arbetslöse och förbättrade de fattiges
lefnadsvillkor genom införandet af potatisodling,
besparingsugnar och den s. k. rumfordska soppan
(kokt på ben jämte blod och andra billiga närande
ämnen). Under kriget mellan Franska republiken och
Österrike lyckades R., som efter en tids vistelse
i England och på Irland hösten 1796 återvändt
till Bajern, genom sitt kraftfulla uppträdande
bevara Bajerns neutralitet. Han sändes 1798 som
bajersk ambassadör till London, men erkändes ej
som sådan af engelska regeringen. R. kvarstannade
då som privatman i England, egnade sig helt
åt vetenskapliga forskningar och stiftade
1799 med Jos. Banks Royal institution (för de
experimentella vetenskaperna). 1804 flyttade han
till Paris, där han gifte sig med Lavoisiers änka
(äktenskapet upplöstes 1809). I München äro två
minnesvårdar resta öfver honom. - Under hela
sin statstjänstbana sysslade R. oförtrutet med
gagnande vetenskapliga rön, företrädesvis öfver
värmet, ljuset, krutets drifkraft, eldstäders
konstruktion och belysningen. Bl. a. konstruerade
han en fotometer, en kalorimeter för gaser och en
differentialtermometer. R. uppfann och införde
praktiska förbättringar i ugnars och kaminers
konstruktion, hvarigenom bränsleåtgången reducerades
högst betydligt. Genom iakttagelser angående
värmeutvecklingen vid kanonborrning kom han till
den uppfattningen, att värme är en form af arbete;
därigenom blef han en af förelöparna för den mekaniska
värmeteorien (se d. o.). Vetenskap och teknik hade
i honom en ifrig gynnare, och som Royal societys
vicepresident genomdref han anslående af stora
summor till belöning för nyttiga uppfinningar. Han
var instiftare och förste emottagare af Royal
societys Rumfordmedalj och donerade medel till en
Rumfordprofessur vid Harvard-universitetet. Förutom
en mängd afhandlingar i "Philosophical transactions"
och Nicholsons "Journal" m. m. utgaf R. Essays,
political, economical, and philosophical (4 bd,
1797-1803) och Philosophical papers (1802). Hans
Complete works (2:a uppl., 5 bd, 1876) inledas med en
utförlig biografi öfver R. af G. E. Ellis. Jfr äfven
Berthold, "R. und die mechanische wärmetheorie"
(1874), och Bauernfeind, "Benjamin Thompson, graf
von R." (1889). (V. S-g. T. E. A.)
Rumfordmedaljen [ra’mf9d-], en af Royal society i
London hvartannat år utdelad belöning för de under
de båda närmast föregående åren gjorda viktigaste
upptäckterna inom värmeläran. Grefve B. T. von Rumford
(se denne) donerade till sällskapet 1796 1,000 pd i
3 proc. statsobligationer.
Rumfords fotometer [ra’mfods-], fys. Se
Fotometer, sp. 1010.
Rumgitter (af ty. gitter, galler), krist. Den
fysikaliska likvärdigheten emellan alla en homogen
kristalls inbördes parallella kanter och inbördes
parallella plan är tänkbar endast under förutsättning,
att kristallmolekylerna äro likartadt anordnade
längs kristallens sinsemellan parallella kanter
och plan. För att åskådliggöra detta tänker man
sig i st. f. molekyler materiella punkter, bildande
ekvidistant med molekyler besatta punktrader. Längs
de sinsemellan parallella raka linjer, som uppkomma
genom förening af dessa punkter, är smådelarnas
anordning likartad. Genom denna konstruktion
erhålles ett oändligt utsträckt, plant nät med
parallellogrammatiska maskor, i hvilket smådelarna
öfverallt äro anordnade på likartadt sätt, nämligen i
hörnpunkterna af parallellogram med sidor af gifven
längd. Omkring en punkt utanför sagda nätplan, men
närmast tänkbart intill detta, konstrueras ett med
detta likartadt, parallellt nätplan o. s. v. En
oändlig mängd likartadt byggda, med hvarandra
parallella nätplan på gifvet afstånd från hvarandra
bildar tillsammans ett rumgitter, hvilket sålunda
kommer att bestå af punkter, liggande i hörnen af
parallellepipeder, och som utmärkes därigenom, att
smådelarna inom parallella plan visa sinsemellan
likartad, inom olika orienterade plan däremot
olikartad anordning. Vid undersökning har det visat
sig, att inalles 14 arter af parallellepipediska
anordningar äro geometriskt möjliga och att dessa
tillhöra 7 genom sin olika grad af symmetri olika
klasser. Se Frankenheim, "Die lehre von der cohäsion"
(1835), Bravais, "Mémoire sur les systèmes fermés
par des points distribués régulièrement sur
un plan ou dans 1’espace" (1850), och Sohncke,
"Die gruppierung der moleküle in den krystallen"
(i Poggendorffs "Annalen der physik", 1867).
A. Hng.
Rumi, Mevlana Djelal ud-din Muhammed, persisk
skald och mystiker, f. 30 sept. 1207 i Balch, d. 17
dec. 1273, tillhörde en gammal förnäm släkt och
röjde tidigt sina ovanliga andliga gåfvor, dels genom
brådmogna kunskaper, dels genom visioner och extatiska
tillstånd. Han var son till en berömd lärd, som 1212
utvandrade till Mindre Asien (efter hvilket lands
österländska namn, Rum, R. tog sitt tillnamn), och
där efterträdde han sin fader som skolföreståndare i
Konia. Till åminnelse af sin vän och lärare, mystikern
Schems-ud-din från Tebris, och sin äldste son,
hvilka bägge omkommo vid ett folkupplopp, stiftade
R. den berömda Mevlevi-orden (se d. o.), hvars högsta
ledning alltsedan har stannat inom hans familj. Vid
sin död var han af hög och låg dyrkad som helgon. -
R. anses för österlandets störste mystiker. För
Mevlevidervischerna diktade han sina hänförda,
af kärlek till det gudomliga ingifna oden samt det
stora verket Mesnevi-i-ma’navi (Mystiska mesnevi
1. dubbelrimdikt), som i 6 böcker innehåller inemot
40,000 verser med omväxlande etiska betraktelser och
föreskrifter, berättelser, allegorier, utläggningar
af verser i koran o. s. v. samt i dityrambiska toner
förkunnar sufismens panteistiska läror. Detta arbete
vördas i österlandet som den yppersta andaktsbok. Det
ställes af de bildade perserna i jämbredd med koran,
och genom dess tillegnande med själ och hjärta anser
man sig säker om evig salighet, d. v. s. ett helt
uppgående i gudomen. Arbetet är utg. fullständigt i
Bulak (1835-36), i Bombay (1846)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
