Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1205-1206 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runeberg. 7. Hjalmar Johannes (Nino) R. - Runebom. Se Mytologi, sp. 180. - Runeborg. Se Ronnebrog 2. - Runell, Erik. Se Palmskiöld - Rung. 1. Henrik R. - Rung. 2. Frederik R. - Runge, Philip Otto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

filos. magister 1897, filos, licentiat 1905 och doktor
1907. Sedan 1902 är R. skollärare i Helsingfors. Han
debuterade 1899 med ett häfte Dikter, som 1902
följdes af Nya dikter (båda utg. under pseudonymen
Alceste). Skalden rör sig i dessa samlingar
förnämligast på den ungdomliga stämningslyrikens och
den fosterländska tendensdiktens gebit och finner
ofta känsliga och varma uttryck för den idealism,
som präglar hans poetiska temperament. Denna idealism
når i tredje samlingen Dikter (1908), R:s hittills
konstnärligt mest betydande och representativa
verk, sin kulmen i en fördjupad tankelyrik,
inspirerad af ett lefvande kraf på mänsklig
fullkomning och buren af ett starkt etiskt patos
i förening med en upphöjd skönhetslängtan. Sina
motiv hämtar R. med förkärlek från historien,
sagan och legenden. R. har äfven uppträdt som
dramatiker med skådespelet Maximiliano, kejsare
af Mexico (1913). 1910 utgaf han en förträfflig
öfversättning af "Bhagavad-Gita". Inom området af sin
vetenskap, romansk filologi, har R. offentliggjort
Le Conte de l’Ile-Poisson (i "Mémoires de la
Société néophilologique à Helsingfors" 1902)
samt den akademiska afhandlingen La geste Rainouart
(1905). Bland hans öfriga publikationer märkes Alkemi,
planetmystik och symboler (I-IV), en frukt af hans
lifliga teosofiska intressen. 2. (T. C.) 3. C. G. E.*
4. A. H. 5. J. J. T.* 6. R. T-dt. 7. H. N-m.

Runebom, no. Se Mytologi, sp. 180.

Runeborg. Se Ronneburg 2.

Runell, Erik. Se Palmskiöld.

Runemo,
ångsåg i Gäfleborgs län, Alfta socken, vid R. station
på Dala-Hälsinglands järnväg, med 4 dubbla ramar, l
kant-, l klyf- och l stafverk samt 2 hyflar, tillhör
Runemo sågverks a.-b. (1900; aktiekapital 120,000
kr.). Årstillverkning omkr. 2,500 stds sågade varor,
2,000 stds hyflade varor samt 50 stds staf- och annat
småvirke. Antalet arbetare omkr. 60. Skeppningsplats
Stugsund.


Rung. 1. Henrik R., dansk tonsättare, f. 31 mars
1807 i Köpenhamn, d. där 12 dec. 1871, studerade för
Zinck m. fl. och blef 1834 anställd i k. kapellet i
Köpenhamn. För sin musik till Hertz’ Svend Dyrings hus
(1837) fick han ett stipendium för tre år, som han
tillbragte mest i Rom., där han tog djupa intryck af
Palestrinamusiken i Sixtinska kapellet, och i Paris,
där han studerade sångkonsten. Han blef 1842 anställd
som "synge-mester" vid k. teatern. Sedan 1851 var han
dirigent för den af honom stiftade Cæciliaforeningen
(om denna se art. Ceciliaföreningar). Bland hans
elever nämnas Schram, Ferslev, Simonsen och fru
Gerlach. Utom till nyss nämnda skådespel komponerade
han musiken till många flera, äfvensom operor (Stormen
paa Kjöbenhavn) och andra vokalverk. R. var
utpräglad lyriker och som sådan en af Danmarks
förnämligare sångkompositörer. Bäst är han i sina
friskt melodiska romanser (omkr. 200), af hvilka en
del blifvit verkliga folksånger. Han blef 1853 led. af
Mus. akad. i Stockholm och fick 1866 professors
titel. - Hans hustru Pauline Charlotte
Frederikke R., född Lichtenstein, f. 1818 i Berlin,
d. 1890, var 1838-57 anställd som sopransångerska
vid k. teatern i Köpenhamn och utmärkte sig som Rakel
i "Judinnan", Valentine i "Hugenotterna", Elvira i
"Don Juan", Grefvinnan i "Figaros bröllop" och Liden
Kirsten. Om deras dotter sångerskan Sofie Keller
se d. o.

- 2. Frederik R., son till R. l, musiker,
f. 14 juni 1854 i Köpenhamn, d. där 22 jan. 1914,
utbildades af fadern och vid konservatoriet,
öfvertog 1877 dirigentskapet i Cæciliaforeningen och
bildade 1887 därinom en elitkör för a-cappella-sång,
Madrigalkoret, som han bragte till stor teknisk
fulländning. Från 1866 hade R. spelat med i
hofkapellet, 1872 blef han operarepetitör, 1884 andre
och 1908 förste kapellmästare vid k. teatern. 1881-93
var han pianolärare vid konservatoriet. Som
körledare gjorde han sig fördelaktigt bemärkt i
Stockholm vid nordiska musikfesten 1897 samt som
anförare hos Nya filharmoniska sällskapet 1904,
hvarjämte han dirigerat filharmoniska konserter i
Göteborg. R. komponerade rätt flitigt, bl. a. operorna
Det hemmelige selskab (1888) och Den trekantede hat
(1895), musik till åtskilliga skådespel, en symfoni,
sviter för stråkorkester och blåsare, serenad
för träblåsare och stråkar, 2 stråkkvartetter,
pianokvintett, violinsonat, pianostycken samt på det
vokala området några kantater, konsertarian Medea,
sångcykeln Ebba Brahe och ett 70-tal romanser,
l o. 2. E. F-t.


Otto Runge Efter ett själfporträtt.
Runge [ron,ge], Phi1ip Otto, tysk målare,
f. 1777 i Wolgast i Pommern, d. 1810 i Hamburg,
studerade för Herterich m. fl. i Hamburg, en kort
tid vid Köpenhamns akademi (1799-1800) och därefter
i Dresden, där han lefde i förtroligt umgänge med
K. D. Friedrich, Tieck och Schlegel och påverkades af
Böhmes mystik. Han var sedan bosatt i Hamburg.
Lyriker och tänkare, sökte R. i konsten poesi
och djup, dikt och musik. Han var jämte Friedrich
den tyska romantikens mest representative målare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>