Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runor. 1. bokstafsskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af släktskap eller vänskap dem emellan, prisar genom
något berömmande uttryck den döde eller antyder en
bragd af honom, hvarigenom ofta
historiska tilldragelser nämnas, som upplysa om
inskriftens tid, och slutar ofta med en bön till Gud,
Kristus eller "Guds moder" (Maria) för hans själ. En
del af inskriften är ofta i versform, vanligen i
fornyrdislag. Runinskrifterna på 800-900-talen
infattas af raka linjer (se Rökstenen), under
1000-talet krökas dessa efter stenens kanter och
öfvergå till en ormslinga eller drakslinga
(se d. o.), som efter hand slingras allt konstfullare och
sammanflätas med andra ormar, hvilken ornamentik når
sin fulländning i Uppland. Inskriftens ristare namnger
sig äfven ofta; särskildt många äro i Uppland och
vid dess gränser de inskrifter, som ristarna Asmund,
Balle och Ybber (Öbber) uppgett sig ha ristat (se vidstående tre
afbildningar af runstenar), och många namnlösa
ristningar visa sig genom utsirning eller ristsätt
vara ett verk af dessa eller andra namngifna ristare
eller tillsammans utgöra arbeten af en anonym ristare.
Ängeby-stenen i Lunda socken, Uppland, ristad af Asmund.
Ågersta-stenen från Löts socken, Uppland, ristad af Balle.
Skälby-stenen i Hammarby socken, Uppland, ristad af Ybber.
Ristarna ha understundom sökt visa sin skicklighet
och sätta läsarens skarpsinnighet på prof genom att
rista hela inskriften eller en del däraf i lönnskrift,
emellanåt af flera slag i samma inskrift. Vanligen
är lönnskriften grundad på runradens indelning i
tre ätter, i det att man först anger, hvilken ätt
runan, som skall betecknas, tillhör, och sedan,
hvilket nummer den har i ätten; därvid brukar Frejs
ätt ofta betecknas som den tredje och Tyrs ätt som
den första. Beteckning af en runas ätt och nummer
åstadkommes på olika sätt, t. ex. genom streck på
olika sidor af en staf, kvistrunor,
eller genom fristående streck,
is-runor (efter namnet is på runan #
i), t. ex. ristarens namn Erik på Rotbrunna-stenen, Uppland,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
