Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rusdrycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man mycket ofta bortsett ifrån det kända faktum,
att rusdryckernas verkningar på den mänskliga
organismen både till förlopp och intensitet visa
sig synnerligen växlande hos olika personer och
under skilda yttre omständigheter.
Håller man det nu anförda i sikte, torde
följande kunna anses fastslaget i fråga om rusdryckernas
inverkan på den enskildes kroppsliga och
andliga hälsa. Mången tolererar ett tillfälligt
bruk af alkohol i en mängd, som för en annan
kan bli ödesdiger. Rusdrycksvanor, som af den
ene i långa tider kunna bibehållas utan iakttagbar
skada, kunna hos en annan snart nog undergräfva
hälsan i andligt och kroppsligt afseende; härvid
medverka dels en mängd yttre faktorer, såsom
lefnadsvanor i öfrigt, föda, bostad, sysselsättning
o. s. v., dels inre faktorer, såsom sjukliga anlag
särskildt på nervsystemets och själslifvets områden.
Vidare kan ett verkligt måttligt bruk af rusdrycker
bli farligt genom att fresta till småningom
eller hastigt stegrade mängder vid intagandet, då
den åsyftade effekten (exempelvis höjd sinnesstämning,
stegrad känsla af välbefinnande, glömska
af trötthet och bekymmer o. s. v.) eljest icke
infinner sig. Slutligen dämpas de med en akut
alkoholförgiftning förbundna, olustbetonade symtomen
medelst förnyadt intagande af rusdrycker, ett
faktum, som i viss mån och i talrika fall förklarar
det fortsatta, omåttliga begagnandet af alkoholhaltiga
drycker. Därest alkoholen i hithörande
fall genom en tids tvungen, men absolut afhållsamhet
blir fullständigt aflägsnad ur organismen,
synes det "okufliga" alkoholbegäret i allmänhet
försvinna – med undantag för vissa fall, där
säkerligen sjukliga anlag eller rubbningar i
nervsystemet, resp. själslifvet, föreligga.
Kusdrycksbrukets farlighet ligger sålunda –
liksom alla njutningsmedels, hvilka utöfva en
lifvande eller bedöfvande inverkan på människans
nervsystem - däruti, att detsamma i ofantligt
många fall frestar till fortgående stegring af de
intagna mängderna. Ytterligare en risk innebär
bruket af rusdrycker genom deras förmenta nytta,
i det förtäringen af dem – felaktigt – antages
ha en afsevärd betydelse såsom tillförande organismen
näring och värme samt såsom kraftkälla för
kroppsligt och andligt arbete. För den, som icke
vant sig vid bruket af rusdrycker, spela de endast
undantagsvis någon roll i dessa afseenden; vid
arbeten, som fordra uthållighet eller noggrannhet,
ha de i regel ett försämrande inflytande på
resultatet. Till missbruk förtärda rusdryckers
skadliga verkningar äro dels akuta (tillfälliga och
öfvergående), dels kroniska (ihållande och
kvarstående). Redan efter mindre mängder och långt
innan det kan vara tal om berusning, åstadkommes
i otaliga fall en nedsättning af den psykiska
hämningsmekanismen: reflexer utlösas lättare än
eljest, förmågan af eftertanke och behärskning
aftrubbas, och handlingar företagas, hvilka eljest
skulle uteblifvit. En häftig uppbrusning, som
eljest kunnat dämpas, en drift, som eljest kunnat
kufvas, utlöser sig därigenom i ödesdigra
handlingar. Metodiska undersökningar visa dessutom,
att en till synes oskyldig mängd af intagna
rusdrycker i många fall medför – efter en kortvarig
stegring – nedsättning af arbetsförmåga, omdöme,
uppmärksamhet och själfkritik, allt under det att
en känsla af höjdt välbefinnande för individen
själf döljer nedsättningen i arbetsprestationen.
Rusdrycksbruket är sålunda ytterst sällan till fördel,
men mycket ofta till skada vid sådant arbete, som
fordrar intensiv uppmärksamhet och vaket
omdöme eller viljekraft och uthållighet (högre
intellektuell verksamhet, precisionsarbete, idrott),
hvaremot arbete, som ställer mindre kraf på
nyssnämnda funktioner (grofarbete), också mindre
påverkas af rusdrycksförtäring. Erfarenheten visar,
att icke blott dumdristiga och ödesdigra, utan äfven
brottsliga handlingar begås i berusadt tillstånd af
personer, som eljest ådagalägga ett behärskadt
och laglydigt uppförande. Ett fortsatt och
långvarigt missbruk af rusdrycker medför hos mången
en nedbrytande inverkan både i intellektuellt och
moraliskt afseende. – Vid sidan af de allvarliga
skador, som rusdrycksmissbruket i otaliga fall
tillfogar nervsystemet, framför allt hjärnan och
därmed själslifvet, äro de däraf alstrade, sjukliga
förändringarna i andra organ, såsom magsäck,
lefver, hjärta, blodkärl och njurar, af mindre
betydelse, om också rusdryckerna, förtärda under
längre tid och i mängder, som af mången anses
oskyldiga, ofta bidraga till att äfven i dessa organ
framkalla obotliga skador med tillhörande nedsatta
förvärfsmöjligheter, långvarig sjuklighet och för
tidig död (se Alkohol, sp. 608-610,
Alkoholism och Delirium).
Från social synpunkt är först att konstatera det
stundom förbisedda förhållandet, att samhällets
ställning till rusdrycksmissbruket icke blott bestämmes
af drinkarens eget öde, i det denne ofta
faller det allmänna till last, utan äfven af de
skador, som han tillför sin omgifning i hemmet,
i arbetet och i sysslolösheten. Där drinkaren icke
tillfogat omgifningen direkta skador, utgör han
mycket ofta en högst riskabel faktor att räkna
med. Dessutom bör från social synpunkt
observeras, hurusom de bättre ställda samhällsklasserna
jämförelsevis sällan komma i direkt beröring
med de fruktansvärda verkningar, som
rusdrycksmissbruket så ofta medför inom de bredare
samhällslagren, där utgifterna för rusdrycker i otaliga
hem möjliggöras endast på bekostnad af verkligt
nödvändiga behof och genom onödiga umbäranden
i fråga om sådant, som hör till lifvets enklaste
nödtorft. Till det allmännas utgifter för fattig-,
sjuk- och fångvård är – om också proportionen
icke ens närmelsevis kan beräknas – rusdrycksmissbruket
med all säkerhet en afsevärdt bidragande
faktor. – I afseende på ärftlighet och
sinnessjukdomar kan om rusdrycksmissbruket icke
med visshet konstateras mycket mera, än att det
ofta förekommer hos drinkares efterkommande samt
i samband med sinnessjukdom. Huruvida
rusdrycksbegäret ärfves eller om vanan vid
rusdrycksmissbruk förvärfvas genom miljöns (hemmets,
omgifningens) inflytande, kan i de allra flesta fall
icke afgöras, lika litet som frågan, huruvida
rusdrycksmissbruk i ett gifvet fall varit orsak till
sinnessjukdom eller ett af symtomen på ett redan
förefintligt psykiskt sjukdomsanlag.
Hvad den absoluta afhållsamheten från bruket
af rusdrycker beträffar, finnas för en sådan hos
friska, vuxna personer inga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
