Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydqvist. 1. Johan Erik R. - Rydqvist. 2. Karl Magnus R. - Rydsgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtminstone då han började sitt arbete, endast
i ringa mån utgifna, hvarför han måste med en
outtröttlig flit samla sitt material till stor del
ur själfva handskrifterna. Resultatet af hans mödor,
Svenska språkets lagar, började utges 1850. Första
delen afslutades 1852; den andra utkom 1857-60,
den tredje 1863, den fjärde 1868-70 och den femte
1874. En sjätte del utgafs först efter R:s död
genom K. F. Söderwall 1883. Planen för detta
storartade verk är icke just lyckligt funnen:
det utgör snarare en historisk-etymologisk ordbok,
ordnad efter grammatiska kategorier, än en verklig
grammatik eller språkhistoria. 1300-och 1400-talens
fornsvenska samt 1800-talets nysvenska äro utförligt
behandlade; däremot har mindre uppmärksamhet egnats åt
runornas samt 1500-, 1600- och 1700-talens språk. Mest
lyckade äro de båda första delarna, som redogöra för
ordböjningen; vida mindre tillfredsställande är 4:e
delen (vokaler och konsonanter), som snarare är en
bokstafs- än en ljudlära. Om ordbildningen (5:e delen)
lämnas knappast annat än antydningar. Syntaxen hann
R. aldrig behandla. 3:e och 6:e delarna innehålla
icke blott register till föregående delar,
utan äfven därutöfver synnerligen rikhaltiga
och värdefulla ordlistor. Mindre betydande
äro R:s smärre språkvetenskapliga arbeten:
Den historiska språkforskningen (inträdestal
i Vitt. hist. o. ant. akad., 1849; tr. 1851;
2:a uppl. 1863) och Ljus och irrsken i språkets
verld (1865, i Sv. akad:s handl., d. 39), båda af
metodologiskt innehåll, samt Svenska akademiens
ordbok, historiskt och kritiskt betraktad
(1870, i "Sv. akad:s handl.", d. 45). R:s hela
språkvetenskapliga författarverksamhet bär vittne
om ovanligt grundliga insikter i de nordiska
språken (däremot föga djupgående sådana i de
forngermanska systerspråken), idérikedom (om också
ej någon högre grad af originalitet), allsidighet
i bedömandet och en ytterlig, nästan öfverdrifven
varsamhet i omdömet, slutligen en i hög grad
vårdad, stundom kanske något akademiskt cirklad
stil. En säregen ställning intar hans broschyr
Ljudlagar och skriflagar (1870; äfven intagen
under titeln "Rättskrifning och språkriktighet"
i 4:e delen af "Sv. språkets lagar"), hvari han
med en polemisk skärpa, som föga rättfärdigas
af argumentens halt, angrep det 1869 i Stockholm
hållna Rättstafningsmötet och dess beslut. - Jfr
N. Linder, "J. E. R." (1878), T. Wisén, "Inträdestal
i Sv. akademien" (d. 54, 1879), K. Maurers uppsats
i tyska tidskr. "Germania" (bd XXIII, 1878) samt
K. Warburg i "Illustr. sv. litteraturhistoria" III,
475 ff. och i en uppsats i "Svenska studier tillägnade
Gustaf Cederschiöld" (1914).
2. Karl Magnus R., den föregåendes broder,
statsekonomisk skriftställare, f. 12 maj 1806 i
Göteborg, d. 11 juli 1884 nära Drottningholm, blef
1823 student i Uppsala, där han 1826 aflade examen
till rättegångsverken. Efter att ha tjänstgjort
i Ecklesiastikdepartementet och Kommerskollegium
utnämndes R. 1839 till advokatfiskal i det senare
verket. På 1840-talet deltog han flitigt, på den
konservativa sidan, i tidningspolemiken, i synnerhet
öfver nationalekonomiska frågor. I en skrift Om
tullagstiftningen uti åtskilliga länder i Europa
(1841) yrkade han, att alla
införselförbud borde utbytas mot lämpliga skyddstullar
samt alla utförselförbud, utom för järnmalm och
tackjärn, försvinna - ett för sin tid liberalt
förslag. Han afhandlade äfven fångvårdsfrågan
(Om nya brottmålslagen och cellfängelserna, 1848,
m. m.) och järnvägsfrågan (i ett större arbete, Om
nutidens kommunikationsanstalter, 1848-50). R. var
medlem af Sveriges första järnvägskommitté, den för
Köping-Hult-banan (1851-52), insattes 1854 i kommittén
för uppgörande af grunder för städernas beskattning,
var ordförande däri 1856-59 och utarbetade för dess
ändamål bl. a. historisk-statistiska beskrifningar
öfver Göteborg och Malmö. 1858 blef han medlem af
en kommitté för att ordna skjutsväsendet. Han var
v. ordförande i Strömsholms kanalbolag 1843-60, medan
kanalen ombyggdes. Motståndare till J. A. Gripenstedts
frihandelsprinciper, uppträdde R. i Statsekonomiska
betraktelser (1865) och äfven senare skarpt mot
den med Frankrike afslutade handelstraktaten. Af
1865 års riksdag valdes R. till statsrevisor och
justitieombudsmannens suppleant samt var ombud för
Älfsborgs län i Första kammaren 1870-78. R. tog 1872
afsked från advokatfiskalsämbetet. Han utgaf sedermera
Om bankväsendets utveckling (1876) och Frihandeln och
protektionismen nu för tiden (1878). R. blef 1857
led. af Vet. akad. och 1854 af Landtbruksakad.,
som 1881 valde honom till sin hedersledamot,
sedan han i 26 år varit föredragande på dess
statistiska afdelning. Begåfvad med god tenorröst,
var R. solosångare i Harmoniska sällskapet 1828-46
och invaldes 1861 i Mus. akad. 1. Ad. N-n.
Rydsgård,
gods i Villie socken, Malmöhus län, ett af de vackrast
belägna i Skåne. Hufvudbyggnaden, ursprungligen
uppförd 1740, men flera gånger förändrad (senast på
1900-talet), består
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
