Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryktborste - Ryktvante. Se Ryktborste - Ryl. Se Pyrola - Rylander, Karl Isak - Rylander, Ottilia Sofia. Se Littmarck - Ryle. 1. John Charles R. - Ryle. 2. Herbert Edward R. - Rylejev, Kondratij Fedorovitj - Rylsk - Rym. Se Hrym - Rymbegla, dets. som Rimbegla (se d. o.) - Rymdgeometri. Se Geometri och Stereometri - Rymdmått. Se Kubikmått och Metersystemet, sp. 294 - Rümelin. 1. Gustav R. f. 1815 - Rümelin. 2. Gustav R. f. 1848 - Rümelin. 3. Max Friedrich Gustav von R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flanker. Den afstrykes i allmänhet mellan hvarje
borsttag på skrapan. På hästens högra sida föres
ryktborsten af högra handen och på den vänstra af
vänstra handen. Skrapan (fig. 2) tjänar till att ur
ryktborsten aflägsna stöfvet. Ryktborsten, som bör
användas med lättare hand på finhåriga hästar
än på grofhåriga, kan på de förra lämpligen
ersättas med en mjuk ryktvante (fig. 3).
B. C-m.
Ryktvante. Se Ryktborste.
Ryl, bot. Se Pyrola.
Rylander, Karl Isak, miniatyrmålare, f. 1779, d. 1810
i Göteborg, lär ha begynt sin bana som guldsmed i
Åmål, blef sedan elev vid konstakademien i Stockholm
och målade porträtt i miniatyr. Hans bättre arbeten
utmärka sig genom god teckning och sträng modellering,
men äro något torra i färgen. Hans målningar förekomma
tämligen sällan. R. är representerad på Stockholms
Nationalmuseum. -rn.*
Rylander, Ottilia Sofia. Se Littmarck.
Ryle [råYl]. 1. John Charles R., engelsk biskop och
författare, f. 10 maj 1816 i Macclesfield, d. 10 juni
1900 i Lowestoft, tillhörde den s. k. "evangeliska"
riktningen och blef 1880 den förste innehafvaren
af Liverpools biskopsstol. Utom flera större
bibliska, kyrkohistoriska och pastorala arbeten,
bl. a. Expository thoughts on the gospels (i 7 bd,
1856-69, äfven utg. i en folkupplaga), författade
R. en mängd smärre uppbyggelseskrifter, som inbragt
honom benämningen "The prince of tract writers". Flera
af hans småskrifter äro öfversatta till svenskan. -
2. Herbert Edward R., den föregåendes son, biskop och
bibelforskare, f. 25 maj 1866 i London, studerade
i Cambridge, var teol. professor vid därvarande
universitet 1896-1901, biskop af Exeter 1901-03
och af Winchester 1903-11, men utbytte 1911 af
hälsoskäl sistnämnda ämbete mot befattningen som
domprost (dean) i Westminster. R. företräder en
moderat riktning inom den engelska bibelkritiska
forskningen; bland hans skrifter märkas The canon
of the old testament (1892), The early narratives
of Genesis (s. å.), On Holy scripture and criticism
(1904) och Commentary on Genesis (1914). - R. var
ordf. i den kyrkliga kommission, som 1909 af
ärkebiskopen i Canterbury sändes till Sverige
i och för förhandlingar om närmare förbindelse
mellan den svenska och den engelska kyrkan.
1. J. T. B. 2. V. S-g.
Rylejev, Kondratij Fedorovitj, rysk
skald och frihetsmartyr, f. 1795, d. 1826, lämnade
krigstjänsten och blef direktör för Nordamerikanska
handelskompaniet i Petersburg. Han blef en af ledarna
i Petersburg för dekabristernas sammansvärjning
och afrättades 1826. Hans poetiska styrka låg i den
historiska balladdiktningen med patriotisk tendens
(dumy), särskildt lillryska ämnen. Påverkade af Byron
äro hans vekt lyriska poetiska berättelser Nalivajko
(om en rebellisk kosack under Sigismund Vasa) och
Vojnarovskij (Mazepas systerson och hans sibiriska
fångenskap; se A. Jensen, "Rysk kulturhistoria",
III, 1908). R:s dikter och bref utgåfvos 1872, 1874
och 1893. A-d J.
Rylsk, kretsstad i ryska guv. Kursk, vid Desnas
biflod Seim. 11,415 inv. (1897). Handel med hampa och
spannmål. (J. F. N.)
Rym. Se Hrym.
Rymbegla, dets. som Rimbegla (se d. o. samt
K. Kålund och N. Beckman, "Alfræ i islenzk", II,
1914 ff.).
Rymdgeometri. Se Geometri och Stereometri.
Rymdmått. Se Kubikmått och Metersystemet,
sp. 294.
Rümelin. 1. Gustav R., tysk politiker,
statistiker och skriftställare, f. 26 mars 1815
i Ravensburg, Württemberg, d. 28 okt. 1889
i Tübingen, studerade teologi vid Tübingens
universitet, vardt latinskolerektor och valdes
1848 till medlem af Frankfurtparlamentet, blef
1856 statsråd och departementschef för kyrko-
och skolväsendet i Württemberg, 1862 direktör för
statens statistisktopografiska byrå samt 1867 docent i
statistik och filosofi vid universitetet i Tübingen
samt dettas kansler 1870. Hans författarverksamhet
spände öfver skilda områden af vetenskapliga
och allmänmänskliga intressen. Sålunda skref han
Shakespeare-studien (1866; 2:a uppl. 1874), Die
berechtigung der fremdwörter (1874; 3:e uppl. 1887)
och Aus der Paulskirche (utg. postumt 1892). Hans
Reden und aufsätze utkommo i tre olika samlingar
(1875, 1881 och 1894). Statistiska och demografiska
ämnen behandlas i flera af dessa ypperligt skrifna
essayer, och i Schönbergs nationalekonomiska
handbok skref R. afhandlingarna om statistik och
befolkningslära. Han ställde sig ganska obetingadt
på Malthus’ ståndpunkt, dock med det förbehåll, att
denne ej tagit tillräcklig hänsyn till vissa hinder
för befolkningstillväxten, hvilka, åvägabragta
af klokhets- eller sociala skäl, i och för sig
själfva hvarken vore moraliska eller omoraliska. Han
uppdelade statistiken i två afdelningar: den ena,
den egentliga, vore en metodologisk hjälpvetenskap
för olika empiriska vetenskaper rörande det mänskliga
lifvet; den andra vore demografien, en själfständig
disciplin på gränsområdet mellan geografi och
samhällsvetenskap. R. hade en väsentlig andel i det
geografisk-statistiska samlingsverket "Das königreich
Württemberg" (1863; ny uppl. 1884). Se G. Schmollers
biografi af R. i "Allgemeine deutsche biographie"
(bd 53).
2. Gustav R., den föregåendes son,
tysk rättslärd, f. l maj 1848 i Nürtingen
(Württemberg), d. 11 juni 1907 i Freiburg (Baden),
blef 1878 e. o. professor i Göttingen och s. å.
professor i Freiburg. Han utgaf bl. a. Zur
lehre von der exceptio rei judicatæ (1875),
Juristische begriffsbildung (1878) och Dienstvertrag
und werkvertrag (1905).
3. Max Friedrich Gustav von R., broder
till R. 2, tysk rättslärd, f. 15 febr. 1861 i
Stuttgart, blef 1886 juris doktor i Tübingen och
docent i Bonn, 1889 e. o. och 1893 ord. professor i
Halle, hvarifrån han 1895 flyttade till Tübingen
som professor i civilrätt m. m. Bland hans
skrifter må nämnas Das selbstcontrahiren des
stelivertreters (1888), Der zufall im recht
(1896), Die gründe der schadenszurechnung (s.
å.), Die verwendung der causalbegriffe in
straf- und civilrecht (1900), Zur lehre von den
schuldversprechen und schuldanerkenntnissen (1906)
samt åtskilliga uppsatser i det af R. jämte
andra utgifna "Archiv für die civilistische
praxis", äfvensom en del akademiska festföredrag
af civilrättsligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
