Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1387-1388 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rysk-japanska kriget 1904-05 - Rysk kanin. Se Kaninen - Rysk lakritsrot. Se Lakritsrot - Rysk mysk. Se Mysk, sp. 120 - Rysk-turkiska krig - Ryslinge - Ryss (Kolryss) - Ryssby. 1. Socken i Kalmar län

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slagskepp, 23 kryssare, 10 kanonbåtar, 17 torpedjagare
och 85 minbåtar under Togo. Ryssarna voro öfverlägsna
i antalet slagskepp, men underlägsna, i kryssare och
mindre fartyg. Japanerna hade dessutom utbytt allt
sitt äldre artilleri mot fullt nya och moderna
kanoner. De voro därjämte från början bättre
utbildade och hade nu fördelen af långvarig
krigserfarenhet. De vunno ock en lika lätt som
lysande seger. Hvad som undkommit under dagens strid
blef offer för torpedbåtsanfallen efter mörkrets
inbrott. Rozjestvenskij själf blef sårad och fången;
Nebogatov med 4 slagskepp och 1 kryssare, som sökte
fly mot Vladivostok, omringades och gaf sig. Endast
1 kryssare och 2 torpedjagare lyckades taga sig fram
till Vladivostok.

Freden. Ryssarna hade sålunda blifvit grundligt
slagna till såväl lands som sjöss. Då intet
hopp fanns, att krigslyckan skulle vända sig,
och oroligheterna i hemlandet tilltogo med hvarje
dag, såg man sig nödsakad att sluta fred. Under
amerikansk medling undertecknades denna i Portsmouth
5 sept. 1905. Ryssland afträdde Port Arthur med
Kwan-tung, östkinesiska järnvägen till Tschan-tschun
(222 km. s. om Charbin) och södra hälften af Sachalin
samt uppgaf alla anspråk på Korea.- - Krigets
närmaste resultat blef, att Japan därigenom kom att
obestridt intaga platsen som den främsta stormakten
i Öst-Asien.

Förlusterna under hela kriget uppgingo till:

	Ryssar	Japaner
Stupade	19,746	47,387
Sårade	122,690	220,812
Sjuka	358,425	236,223
Saknade	39,605	–
Summa	540,466	504,422
De sårade åter fördelade sig på:
Infanterielden	74,3	87,2
Artillerielden	24,1	11,3
Blanka vapen	1,6	1,5

För att rätt bedöma de mycket omtalade
bajonettanfallens roll i kriget torde ryska
generalstabsverket ge en god hållpunkt, då där
anföres, att af 1,950 registrerade fall af bajonettsår
1,220 träffat armar eller ben och att endast 15 fall
afgingo genom döden.

Till belysning af de olika vapenslagens roll i
striden kan anföras, att på ryska sidan fördelade
sig förlusterna i medeltal på 1,000 man:

	Döda	Sårade	Saknade
Infanteriet	58,4	362,7	122,3
Kavalleriet	20,3	105,4	18,3
Artilleriet	10,5	93,1	17,8
Ingenjörtrupper	2,6	23,7	10,5

Bland officerarna var i genomsnitt afgången
2,5 gånger större än bland truppen.

Kostnaderna för kriget beräknas ha uppgått till för
Ryssland 3,594 mill. kr. och för Japan 2,565 mill. kr.

Litt.: Bland ryska arbeten om kriget märkas
A. N. Kuropatkin, Rapport öfver rysk-japanska kriget
(på ryska; går i de 3 allmänt tillgängliga banden
till slaget vid Mukden; ty. öfv. i 4 bd 1909) och hans
Anteckningar (allmänt tillgängliga i ty. öfv. s. å.),
"Rysk-japanska kriget 1904–1905, behandladt i föreläsningar vid Ryska
Nikolajevska generalstabsakademien" (öfv. fr. ry., 3
hftn, utg. af Militärlitteraturföreningens förlag,
1910) och N. L. Klado, "Sjökrigshändelserna
under rysk-japanska kriget" (sv. öfv., utg. af
Marinlitteraturföreningen, 2 bd, 1908–09). Jfr äfven
"Einzelschriften über den russisch-japanischen
krieg" (Bihang till "Streffleurs Österreichische
militärische zeitschrift", 10 hftn, 1904–06),
v. Löbell, "Jahresberichte über die veränderungen und
fortschritte im militärwesen", 1905–06, samt Immanuel,
"Der russisch-japanische krieg" (6 hftn, 1904–05), sir
I. Hamilton, "A staff officer’s scrap book" (1905),
och "The russo-japanese war: british officers’
reports" (1908). N. D. E-d.

Rysk kanin, zool. Se Kaninen.

Rysk lakritsrot, farm. Se Lakritsrot.

Rysk mysk, med. farm. Se Mysk, sp. 120.

Rysk-turkiska krig. Mellan Ryssland och Turkiet ha
sedan Peter den stores tid många krig förts. Ryssland
ingick 1687 i en "stor liga" (med kejsaren, Polen
och Venezia) mot Turkiet, och däraf uppkommande
krig afbröts genom stilleståndet i Konstantinopel
1700 samt slöts definitivt genom freden vid Prut
1711. Sedermera ha följande rysk-turkiska krig
förekommit: 1) 1736-39 (fred i Belgrad); 2) 1768-74
(fred i Kutschuk-Kainardji); 3) 1787-92 (fred i
Jassy); 4) 1806-12 (fred i Bukarest); 5) 1827-29
(fred i Adrianopel); 6) 1853-56, Krimkriget (se
d. o.; fred i Paris); 7) 1877-78 (fred i San Stefano,
reviderad på Berlinkongressen 1878); 8) från 1914
(ännu pågående). Se Orientaliska frågan, Ryssland,
Historia, samt Turkiet, Historia.

Ryslinge, dansk socken, i södra delen af Fyn,
ung. midtemellan Odense och Svendborg. 1,363
inv. (1911). Här uppstod 1866 Danmarks
första "valgmenighed" med V. Birkedal
(se d. o.) som präst, och här stiftades
äfven 1866 en senare välkänd folkhögskola.
E. Ebg.

Ryss (Kolryss), ett fordon med en hög, af vidjor eller
andra kvistar flätad korg, hvari träkol forslas. Se
Kolmått.

Ryssby. 1. Socken i Kalmar län, Norra Möre
härad. 16,033 har. 2,778 inv. (1914). R. utgör
ett pastorat i Växjö stift, Norra Möre kontrakt. –
Socknens märkligaste historiska minnen äro fästa vid
Ryssby skansar, af hvilka lämningar ännu synas vid
gästgifvargården, nära kyrkan. 24 juli 1611 ankom
Karl IX, som efter den misslyckade stormningen af
Kalmar 17 s. m. hade dragit sig tillbaka norr ut,
till Ryssby, där ett läger då intogs på härför
förut beredd plats, som nu ytterligare befästes,
hvarigenom vägen från Kalmar norr ut spärrades för
danskarna. 30 juli tillbakaslogs lyckligt konung
Kristians öfverrumplingsförsök, och när han några
veckor senare återigen angrep, vardt han efter
tre dagars blodiga strider (22–24 aug.) återigen
tillbakaslagen och uppgaf därefter försöket att eröfra
Ryssbyställningen samt återvände till Kalmar. Konung
Karl fortsatte sedan med allmogens tillhjälp sitt
lägers förstärkning, men efter hans död afstannade
arbetena, och då danskarna 1 maj 1612 anföllo Ryssby,
där Jakob Jakobsson (Snakenborg) då förde befälet,
utrymdes genast den större s. om Torsbäcken liggande
skansen, och bron brändes, men danskarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>