Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland. Förvaltning - Ryssland. Rättskipning - Ryssland. Finanser - Ryssland. Riksvapnet, flagga, ordnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litt.: P. Chasles, "Le parlement russe" (1909),
A. Palme, "Die russische verfassung" (1910), och
Gribowski, "Das staatsrecht des russischen reiches"
(1912).
Rättskipning. R. har haft skrifven lag sedan mycket
gamla tider. Redan under Jaroslav den store (1015–54)
utarbetades en lagbok (Ru’ss-kaja pravda), som i
mycket påminner om de skandinaviska lagarna. Nya
lagböcker utkommo under Ivan III och Ivan IV, men
dessa efterträddes af Alexej Michailovitjs stora
lagsamling (Ulozje’nie zako’nov), senare kompletterad
med en mängd, ofta mot hvarandra stridande ukaser,
hvilka bidrogo att göra det ryska rättsväsendet
i högsta grad oredigt. Först under Nikolaus I:s
regering utkom (1826–33) en fullständig samling
af ryska kejsardömets lagar (Sobra’nie zakonov),
i 48 volymer. En andra samling af lagar (utfärdade
1825–81) har sedermera utgetts, och f. n. håller man
på med en tredje samling. Samtidigt med utgifvandet af
den första lagsamlingen utgafs 1833 ett sammandrag
(Svod zakonov), som i systematisk form innehöll
de bestämmelser, som ansågos ega fortfarande
giltighet. Denna svod, som alltjämt kompletterats
med nyare lagbestämmelser, är sålunda R:s gällande
civila lagbok. En ny strafflag utkom 1845. –
Rättegångsväsendet blef fullständigt omorganiseradt
efter moderna principer genom 1862–65 utfärdade
lagar. Domstolarna äro af tre slag: fredsdomstolar,
allmänna domstolar och särskilda domstolar. 1)
Hvarje krets bildar ett antal fredsdomardistrikt, där
domen fälles af en fredsdomare (mirovo’j sudja’),
som utses af kretsens zemstvo och är aflönad (i
de polska och de asiatiska guvernementen utses
fredsdomaren af regeringen). För att kunna väljas
till fredsdomare fordras en viss bildning och en viss
förmögenhetscensus (jord på landet till ett värde
af 15,000 rubel, i städerna till ett värde af 3,000
rubel). Valperioden är 3 år. Fredsdomaren dömer i alla
civila mål, som ej öfverstiga 500 rubels värde, och
i alla kriminella mål, där straffet ej öfverstiger
ett års fängelse eller 300 rubel i böter. Vad
från dem får ej ega rum i mycket obetydliga mål, i
andra åter kan man vädja till samtliga fredsdomare
i kretsen, hvilka en gång i månaden samlas till en
fredsdomarförsamling (mirovoj sjezd). Dumans dom kan
ändras endast genom kassationsbesvär i senaten. 2)
De allmänna domstolarna äro af två instanser,
distriktsdomstolen (en eller två i hvarje guvernement)
och appellationsdomstolar. Distriktsdomstolen
(okru’zjnij sud) består af flera afdelningar
och dömer i alla civila och kriminella mål, som
öfverstiga fredsdomstolens kompetens. I kriminella
mål, som kunna medföra förlust af medborgerliga
rättigheter, användes härvid jury. Som åklagare
funktionerar en prokurator. Appellationsdomstolarna
(sude’bnija pala’tij) äro 10 i det europeiska
R. (i Petersburg, Moskva, Charkov, Odessa, Kiev,
Kazan, Saratov, Warschau, Vilna och Novotjerkask)
och 4 i det asiatiska. De äro delade på departement
och döma redan i första instans i brottmål rörande
ämbetsmän och vissa rangklasser samt i politiska
förbrytelser. Deras domar äro definitiva och icke
underkastade appellation, men kunna i kassationsväg
underställas pröfning af senaten, hvilken är landets
högsta domstol. 3) Särskilda domstolar äro kyrkliga
domstolar,
handelsdomstolar, krigsrätter m. fl., däribland
volostdomstolen och högsta brottmålsdomstolen. I
hvarje volost finnes en volostdomstol (volostno’j
sud), som uteslutande består af bönder (4–12) med
domsrätt endast öfver bönder i mindre kriminella
och fordringsmål samt i tvister angående den
gemensamma byjorden. Det är den sista återstående
ståndsdomstolen. Den högsta brottmålsdomstolen är en
af kejsaren personligen sammankallad domstol, som af
dömer statsbrott, begångna af medlemmar af statsrådet,
ministrarna eller cheferna för de centrala verken. –
Den personliga rättssäkerheten är dock föga skyddad,
enär guvernörerna kunna på förvaltningsväg döma till 3
månaders fängelse, vissa brott kunna hänskjutas till
krigsdomstolarna, guvernörerna kunna i samråd med
inrikesministeriet förvisa en person till hvilken
ort som helst inom det europeiska eller asiatiska
R., och slutligen kan, när ett område förklaras i
krigstillstånd, t. o. m. dödsstraff där användas
utan hvarje rättsligt förfarande. Sedan 1905 ha
stora delar af R. varit förklarade i krigs- eller
"undantagstillstånd" (det senare något lindrigare);
dödsdomarnas antal, som 1891–1900 voro inalles 126,
stego under tiden nov. 1905 till nov. 1908 till 4,812,
hvaraf 2,298 verkställdes; under samma tid afrättades
1,331 personer utan all dom. 1909 dömdes af de normala
domstolarna 81,270 pers. till olika straff. Hela
antalet fångar utgjorde 1911 174,733. Till Sibirien
förvisas i regel både svårare förbrytare och
politiska. Kroppsliga bestraffningar äro afskaffade
inom armén och de allmänna samt fredsdomstolarna;
de finnas kvar endast hos volostdomstolarna, som döma
brottslingen till högst 20 spöslag.
Finanser. Den verkliga budgeten för 1913 upptog
i ordinarie inkomster 3,417,4 mill. rubel och i
ordinarie utgifter 3,094,2 mill. rubel samt i extra
inkomster 13,8 mill. rubel och i extra utgifter
288,7 mill. rubel, sålunda visande ett öfverskott på
öfver 48 mill. rubel. Af inkomsterna utgjorde 272,5
mill. direkta skatter, 708,1 mill. indirekta (hvaraf
tullar 352,9 mill.), stämpelafgifter, hamnafgifter,
järnvägs- m. fl. medel 231,3 mill., statsmonopol
1,024,9 mill. (hvaraf spritförsäljningsafgifter
899,3 mill., post- och telegrafmedel 119,7 mill.),
statsdomänernas afkastning 1,043,7 mill. Af
de ord. utgifterna kommo på kejserliga huset
17,4 mill., på den heliga synoden 45,7 mill., på
allmänna undervisningen 143 mill., på landtförsvaret
581,1 mill., på sjöförsvaret 244,8 mill. samt på
statsskuldens förvaltning 424,4 mill. rubel. Dessutom
ingingo i de extra utgifterna 125,7 mill. till
landtförsvaret. – Statsskulden steg 1 jan. 1914 till
9,888,31 mill. rubel.
Riksvapnet: på en gyllene sköld, krönt af
kejsarkronan med två blå, guldinfattade band,
är anbragt en svart, trefaldigt krönt dubbelörn,
med röd näbb och röda fötter, hållande i högra
foten spiran, i vänstra riksäpplet samt bärande på
bröstet storfurstendömet Moskvas vapen (S:t Göran
och draken) och på vingarna de olika landsdelarnas
vapen. Landets färger äro svart, orange och hvitt i
horisontala strimmor. Flaggan (se två afbildningar
å färgpl. till art. Flagga) är hvit, delad diagonalt
af ett blått kors (dock finnas särskilda flaggor för
Östersjön, Svarta hafvet o. s. v.); handelsflaggan
är hvit-blå-röd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
