Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 15-16 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådspensionär - Rådstufva - Rådstufvurätt - Rådstuga. Se Rådstufva - Rådsturätt. Se Rådstufvurätt - Råfett. Se Fodermedel, sp. 696 och sp. 701--702 - Råfosfat, kem., landtbr. Se Fosfat 2 och Gödselmedel - Råg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

formulerade besluten, öppnade alla ingående skrifvelser,
brefväxlade med ministrarna på utrikes orter
och konfererade med främmande sändebud m. m. Han
bevistade öfverläggningarna hos de deputerade råden
(holländska ständernas verkställande utskott)
och var ständig deputerad vid "generalstaterna"
(provinsernas gemensamma representation). Ämbetet
besattes genom val för fem år i sänder; inne-hafvaren
blef efter den tidens förlopp vanligen omvald. De
mest bekante bland Hollands råds-pensionärer
voro Oldenbarnevelt, De Witt, Fågel och Heinsius.
(N. H-tz.)

Rådstufva l. Rådstuga, Rådstu (fsv. raþstova,
raþstuva), lokal, där rådstufvurätten (se d. o.) har
sina sammanträden. – Se vidare Allmän rådstuga, sp. 642–643.

Rådstufvurätt (Rådsturätt, Rådhusrätt), domstol för
stad med egen jurisdiktion. Denna domstol är domför
med tre ledamöter. Där målens antal det fordrar,
må rätten fördelas på afdelningar, hvarvid
dock bör iakttagas, att ärenden af visst slag –
t. ex. fastighetsboksärenden – alltid komma att
handläggas af samma afdelning. Rätten sammanträder
första helgfria dag i veckan och däremellan, så ofta
det finnes erforderligt. – När vid rätten förekommer
mål ang. klander af dispasch (se d. o.), skola utom
domfört antal af rättens ledamöter tre i handel och
sjöfart kunniga och erfarna män ha säte och stämma i
rätten. Om särskild sammansättning af rådstufvurätt
i handelsmål se Handelsdomstol. Jfr Magistrat.

^{I. Afz.}

Rådstuga. Se Rådstufva.

Rådsturätt. Se Rådstufvurätt.

Råfett. Se Fodermedel, sp. 696 och sp. 701–702.

Råfosfat, kem., landtbr. Se Fosfat 2 och Gödselmedel.

Ax af förädlad råg.

Råg (fsv. rugher, da. rug, ty. roggen), Secāle
cereale L., bot., är ett i Europas tempererade länder, såsom
Ryssland, Österrike, Ungern, Polen, Tyskland och
Skandinavien, men äfven i öfriga europeiska länder
samt Nord-Amerika och Asien allmänt odladt sädesslag,
likasom de öfriga egentliga sådana hörande till
fam. Gramineæ Juss., kl. Triandria L. Rågen anses
härstamma från sydöstra Europa och västra Asien,
där dess förmodade stamform, Secale montanum, ännu
finnes vildväxande och där dess odling är urgammal. I
Skandinavien har rågodling varit allmän åtminstone
sedan 1200-talet och varit stadd i jämn ökning,
om än i senare tid ej i lika hög grad som hela
åkervidden. Rågarealen har under senaste århundrade
mer än fördubblats, från 180,000 har till 400,000
har, och skörden tredubblats, från 2 till omkr. 6
mill. dt., men rågens andel i hela sädesskörden har
under samma tid nedgått från omkr. 1/3 till ungefär
1/4. Vid 1900-talets början intog råg omkr. 11
proc. af hela åkerarealen, mest, 20–30 proc., i
sydöstra delarna af landet, i Blekinge, på Gottland
och i delar af Kalmar län, där ringa nederbörd och
traktvis förhärskande sandig jordmån ger råg företräde
framför öfriga mer fuktighet kräfvande sädesslag. Råg
uthärdar vintern ännu i Norrbottens kustland och går
nordligare än öfriga sädesslag utom korn, men dess
odling aftar mot
norr och upptar i Gästrikland och Dalarna blott
omkr. 6 och 2 samt i Norrbotten föga öfver 1 proc. af
hela åkervidden. Den inhemska odlingen motsvarade
omkr. 1850 förbrukningen, men sedan har den senare
ökats mer än den förra, så att under senaste år en
öfverskjutande införsel af omkr. 100,000 ton egt
rum. Emedan råg befruktas med vindens tillhjälp,
så att förefintliga sortkaraktärer lätt utplånas,
finnes föga af utpräglade sorter. Efter såningstiden
skiljes mellan höst-, midsommar- och vårråg; höstråg,
som allmännast odlas, sås på hösten och skördas mogen
följande sommar; midsommar- l. Johannesråg, efter sitt växtsätt äfven
kallad tufråg, sås på högsommaren, hvarför
den hinner rota sig starkt före vintern och därför
odlas, där jorden lätt fryser upp, skördas ungefär
samtidigt med höstrågen; båda dessa sorter äro mer
storkorniga. 1,000 korn väga 25–40 gr. och lämna i
medeltal något öfver 20 hl. eller 15 dt. kärna och 2,5
ggr så mycket halm för har, under det att vårråg, som
fullbordar sin utveckling på en sommar, har smärre
korn, af hvilka 1,000 bruka väga 15–30 gr., och finare
halm, samt lämnar mycket lägre skörd, hvarför denna
sort odlas endast, där höst- eller midsommarråg ej
går väl till. 1 hl. råg väger omkr. 70 kg. Af höstråg
förekomma olika landtsorter: norrländsk och finsk,
som ha lång halm och långsträckta, små korn: den
finska rågen, Vasaråg, har i norra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>