Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rålamb, adlig ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Rälamb
24
4. Klas Brorsson E., friherre, den föregåendes
halfbroder, riksråd, f. 8 (eller enligt annan
uppgift 2) maj 1622 i Stockholm, d. där 14 mars
1698, erhöll en vårdad uppfostran först hemma
och sedermera, 1642-44, under resor i främmande
länder. På hemresan fick han i Osnabrtick en liten tid
tillfälle att tjänstgöra vid svenska beskickningen
därstädes. Däremot afböjde han ett anbud att
inträda i Torstensons armé. Sedan han kommit hem,
anställde rikskansleren Axel Oxenstierna själf i
drottningens närvaro förhör med honom rörande hans
iakttagelser i Osnabriick och vid armén, ett förhör,
som föranledde, att han utnämndes till kavaljer vid
fredsunderhandlingen vid Brömsebro. Under Kristinas
regering vistades han dock mest på landet, sysselsatt
med landt-bruk och juridiska studier, af hvilka senare
resultatet blef det värdefulla arbetet Observationes
juris practicas Thet är Åthskillige påminnelser vthi
rättegångs-saker (tr. 1674; ny uppl. 1679). Vid 1655
års riksdag infann R. sig och spelade en framstående
roll som ledamot af det adelns utskott, som med rådet
öfverlade om reduktionssaken och hvari han förde den
lägre adelns talan mot högadeln. Utnämnd till hof-
och krigsråd, åtföljde han Karl Gustaf till Polen
s. å. samt fick åtskilliga viktiga diplomatiska och
andra uppdrag. Så affär-dades han 1657 som sändebud
till Konstantinopel. Den ytterst äfventyrliga
resan och sin vistelse (1657-58) i Konstantinopel
har R. i målande drag själf beskrifvit i den 1658
författade Kort beskrifning om thet som wid then
Gonstantinopolitaniske resan är föreluppit (tr. 1679;
öfv. på engelska och infördt i "Collection of voyages
and travels", d. 5, 1732). R. kom hem utan att ha
lyckats i sitt värf - att knyta förbund med Porten -,
medan utskottsmötet 1658 i Göteborg pågick. Sedermera
åtföljde han konungen till Danmark och biträdde
där vid kansliärendens behandling. Vid riksdagen
i Göteborg 1660 var R. den, som på juridiska
skäl efter konungens död mäktigast bidrog till
ogillandet af konungens testamente, ett beslut,
som han segerrikt försvarade på den s. å. följande
riksdagen i Stockholm. Emellan båda riksdagarna hade
han utnämnts till landshöfding i Uppland. Vid 1664
års riksdag spelade R. likaledes en ledande roll som
oppositionsman mot regeringen och förfäktare af adelns
rätt. Det oaktadt utsågs han till riksråd (1664) och
rikskammarråd (s. å.), det senare, som det påstås,
på föranstaltande af M. G. De la Gardie, hvilken då
trott honom "vara sitt kreatur". Det var emellertid
under förvaltningen af det senare ämbetet, som den
ovilja mot rikskansleren och hans lättsinniga politik
helt naturligt grundlades, hvilken första gången
brast ut i striderna rörande Sveriges anslutning
till trippelalliansen 1668 och nådde sin höjdpunkt
med den anklagelse för laste-ligt tal emot konungen,
som R. jämte Kurck 1675
framställde emot rikskansleren. 1669 blef R. medlem af
den kommission, som skulle söka genomdrifva införande
af svensk lag och kyrkoordning i Skåne. Resultatet
af detta arbete var dock föga gynnsamt. 1673
utnämndes han till öfverståthål-lare, ett ämbete,
som han med kraft och skicklighet förvaltade
i fem bekymmerfulla år, varmt lof-ordad af den
ordkarge Karl XI. 1674 upphöjdes han i friherrligt
stånd. I ett vidlyftigt memorial afstyrkte han
s. å. vidtagandet af de åtgärder, som ledde till
kriget. Vid 1675 års riksdag var R. medelpunkten
i det mot rikskansleren fientliga partiet och den
inom rådet, som kraftigast medverkade till beslutet
att begära en undersökning af förmyndarregeringens
förvaltning. 1678 förflyttades han, troligen af
politiska skäl, från sitt öfver-ståthållarämbete
till presidentstolen i Göta hofrätt, men kallades
redan 1679 åter till hufvudstaden för att befordra
till slut en mängd i justitierevisionen kvarliggande
mål. Före 1680 års riksdag aflägs-nades han, som var
en förklarad motståndare till Johan Gyllenstierna,
i ett uppdrag till Tyskland, att hålla landtdagar och
sätta lagverk, kammar-och kyrkoväsen i provinserna i
bättre ordning. Vid R:s återkomst, hösten 1681, var
revolutionen genomförd och rådsmakten krossad. Han
måste i likhet med de öfrige rådsherrarna i början
af 1682 inlämna sin afskedsansökan. Genom Stora
kommissionens domar och reduktionen förlorade han
all sin egendom; hans möbler såldes, och hans dyrbara
bibliotek, det stora s. k. "Rålambska biblioteket",
nu införlifvadt med kungl. biblioteket, togs i
beslag. Då åtskilliga personer ville vid Karl XII
:s tronbestigning på våldsam väg åstadkomma en
förändring, afstyrkte R. likväl detta och rådde,
att man skulle söka med lagliga och fredliga medel
bringa en sådan till väga. R. efterlämnade en
mängd afhandlingar i handskrift och författade
bl. a. Historisk discurs och anmärkning öfver
Riksens ständers Stora commission och dess afsagde
dommar. Anno 1681 och 1682. Svenska akad. lät 1828
slå en minnespenning öfver R. Jfr Franzéns "Minne af
R." i "Svenska akad:s handl. ifrån år 1796" (d. XIII,
1830) och biografi öfver R. af N. v. Dardel i
"Personhistorisk tidskrift", 1902. 5. Åke Klasson R.,
friherre, den föregåendes son, encyklopediförfattare,
f. l april 1651 på Länna (Uppland), d. 25 sept. 1718
i Stockholm, tjänade vid Lifgardet, där han
1711 fick öfverstes karaktär. Han är märkvärdig
som författare till ett. slags encyklopedi, med
titeln Adelig of ning, af hvilken dock blott 6
strödda delar, omfattande aritmetik, landtmäteri,
snabbskrifningskonst, fortifikation, skeppsbyggen,
ekonomi m. m., utkommo 1690-94, försedda med af
förf. graverade kopparstick. Ett utdrag, som omfattar
ränteberäkning m. m., har såsom En liten handbok af
adelig öfning blifvit folkbok och upplefvat en mängd
upplagor ända in på 1800-talet. En hans Deduction
huru stora landt-togs gärden olagligen gått ifrån
kronan utgafs tillsammans med en skrift af Ehrensteen
1709. Han har äfven upp getts vara författare till
en hand-skrifven Vederläggning emot presterskapets i
Stockholm predikan om skattepenningen 1693, hvilken
skrift blef föremål för förbud. Flera samlingar af
k. bref och förordningar rörande olika ämnen, ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
