Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 159-160 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rönn - Rönn, nord. myt., namnform for Ronn (se d. o.) - Rönnberg, Hanna - Rönnberget - Rönnbäck, Oskar Ernst Viktor Fredrik - Rönnbärsmalen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver vintern kvarstannande fåglar (vissa trastarter,
sidensvansen m. fl.) och nyttjas som lockbete i snaror
till fågelfångst. Rönnbär kunna äfven användas till
beredning af sylt m. m.; särskildt är

Rönn. 1 gren i blom, 2 blomma och blomknopp, 3 diagram af blomman, 4 liten del af fruktställningen, 5 "rönnbäret" afskuret på tvären och 6 visadt i längdsnitt.

detta fallet med frukterna af den s. k.
sötrönnen, en form af den vanliga rönnen med rent sura
frukter, som är förtjänt af odling. Rönnen är ett af
de löfträd, som gå längst mot norden, och kan växa
ännu vid gränsen för skogsvegetationen. Rönnens
ved är fast och seg. Med s. k. flogrönn
("flygrönn", d. v. s. en rönn, hvilken liksom flugit
till sitt växtställe) förstår allmogen en rönn,
som uppvuxit i ett träd, på en berghäll eller en
bergvägg genom bär, som ditförts af någon fågel. Af
sådana rönnar tagas i regel de s. k. "slagrutorna"
(se d. o.). I Syd-Europa odlas ej sällan Sorbus
domestica, som liknar rönnen, men har ända till 3
cm. stora, gulröda, välsmakande frukter, använda
till sylt, i likör- och ciderfabrikationen.
O. T. S. (G. L-m.)

Rönn, nord. myt., namnform för Ronn (se d. o.).

Rönnberg, Hanna, finsk målarinna och författarinna,
f. 16 april 1862 i Tavastehus, studerade i Finska
konstföreningens ritskola i Helsingfors, vid
konstakademien i Stockholm 1881-85 och i Paris
1888 och 1890. R. har målat realistiska landskap
och genrebilder, t. ex. Landskap från Skåne,
Fjäderplockerskor, Arbetarhem samt landskap och
folklifsbilder från Åland. Under senare år har
R. nästan uteslutande egnat sig åt journa-

listik och skönlitterärt författarskap samt
har publicerat resebref i dagspressen och
bondenovellsamlingarna Från Ålands skär (1899), Nästa
Sa-venko (1901), Brovaktens historier (1904, belönad
af finska staten), och Bredbolstad (1907). 1910
började fröken R. utge familjejournalen "Hemma och
ute", som hon fortfarande redigerar. T. Stz.

Rönnberget, kronopark i Dorotea socken af
Västerbottens län, tillhör Dorotea revir
af Härnösands distrikt. Kronoparken har
i enlighet med bestämmelserna i K. M:ts
befallningshafvandes i Västerbottens län
afvittringsutslag 21 juli 1885 bildats af gammal
kronomark. Arealen var vid 1910 års slut 3,302 har.
S-r.

Rönnbäck, Oskar Ernst Viktor Fredrik, finsk
skriftställare och politiker, f. 8 febr. 1838
i Loimijoki, västra Finland, d. 23 nov. 1894 i
Åbo, gjorde sig under sin studenttid känd för
sina frisinnade åsikter, råkade i konflikt med
universitetsmyndigheterna samt blef relegerad
1867. 1866 utgaf R. en svensk öfversättning af
"Predikningar af Samuel Vögelin" och kom därigenom
i en häftig polemik med en teologie professor. 1867
aflade han filos, kandidatexamen och vistades under
det stora nödåret på landet. Hans nationalekonomiska
intressen fingo sålunda en praktisk riktning; han
publicerade sina uttalanden i "Åbo underrättelser",
hvars huf-vudredaktör han blef i slutet af 1868. Sitt
publicistiska värf fyllde han med glans, trots de
svåra censurförhållandena. Från tidningen afgick
han 1875, då han öfvertog sekreterarskapet i
Finska hushållningssällskapet, men återinträdde
i publici-stikens tjänst som hufvudredaktör
(1883-84) och sedan medarbetare i den nyuppsatta
"Åbo tidning". Hans uttalanden fingo inflytande
långt utom hemstaden på grund af sin klarhet, sin
kunskapsrikhet samt sin genomgående frisinnade och
konstitutionella hållning. I det medborgerliga lifvet
i Åbo användes R. för många olikartade uppdrag och
var slutligen stadsfullmäktiges ordförande. Han
invaldes i landtdagarna från 1882 och intog en
mycket uppmärksammad ställning med tyngdpunkten
inom ekonomiska frågor. Som hushållningssällskapets
sekreterare, hvilken post han innehade till sin
död, var R. mycket verksam, och sällskapet hade
under hans tid en glansperiod. Han invaldes
1884 till led. af Landtbruksakad. i Sverige.
T. C.

RÖnnbärsmalen, Argyresthia conjugella, zool., en
till malfjärilarna hörande insekt, hvars larv stundom
uppträder som skadedjur på äpplen. Fjä-riln (fig. 1)
har grå fram-vingar, med dragning i violett, hufvudet,
ryggen och ett streck längs fram-vingarnas bakkant
gulhvita. Nämnda streck är ungefär vid vingens midt
afbrutet af ett svartaktigt tvärband. Nära vingens
spets finnes i framkanten en trekantig hvitgul
fläck. Ving-bredd 22 mm. Larven är som ung grågul,
som äldre ljusröd och når en längd af 7 mm. Puppan
ligger inom en spolformig, hvit kokong, som i sin
tur omges af en lösare, hvit väfnad. Denna insekt
förekommer hos oss i södra och mellersta delarna

Fig. 1. Rönnbärsmal (2 ggr nät. storl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>