Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röpenack - Röppisit, miner., en varietet af fayalit. Se Olivin - Rör - Röra - Röra - Rörafskärare - Rörbaggar, zool. Se Donacia - Rörblomstriga - Rörbrunn. Se Brunn 1 - Rörbye
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Röppisit-Rörbye
196
Belling. Efter en häftig strid och sedan
Hessenstein med ett par regementen kommit
till Wrangels undsättning, tillbakaslogos
preussarna, som lidit af sevärda förluster.
L- W:son M.
Röppisit, miner., en varietet
af fayalit. Se O l i-v i n.
A. Hng.
Rör. 1. Bot. I folkspråket en kollektiv benämning på
gröfre gräsarters strån eller stammar, hvilka äro
styfva, fasta och efter regeln ihåliga som "rör’’,
t. ex. "bamburör", "sockerrör" (hvars strå dock
ej är ihåligt), "vassrör" (Phrag-mites communis]
samt "sandrör" m. fl., utgörande arter af släktet
Calamagrostis (se d. o.). Med "rör" betecknas ock
vissa rotangpalmers stammar, "spanskt rör", samt
äfven det i Medelhafs-trakterna växande grofva och
höga gräset Arundo Donax L., som oriktigt ansetts
lämna s. k. spanskt rör. - 2. Jur. Se K å g å
n g. - 3. Tekn. Eör för framledande af flytande
och gasformiga ämnen förfärdigades i äldre tider
genom utborrning af trästockar, numera så godt som
uteslutande af metall, lergods eller cement, för
laboratorieändamål och i vetenskapliga apparater
äfven af glas. De metaller, som ifrågakomma,
äro hufvudsakligen järn, koppar, mässing och
bly. Järnrör tillverkas dels af gjutjärn, dels af
smidesjärn (stål) och förekomma i handeln mest i
vissa allmänt antagna normaldimensioner. Gjutna
järnrör utföras sålunda i dimensioner om 40-1,200
mm. inre diameter och användas särskildt för gröfre
vatten-och gasledningar, där trycket i regel icke of
verstiger 8 atmosfärer. De vanliga smidesjärnrör,
som användas vid klenare ledningar för vatten-
och gasdistribution, äro framställda af hopböjda
plåtämnen med i vällvärme sammansvetsade fWar och
dragas med maskinkraft genom draghål (jfr D r a g-s k
i f v a) ned till önskade dimensioner. De förekomma
i normalstorlekar af 13-114 mm. yttre, motsvarande
JA-4 eng. tums inre diameter. Smidesjärnrör (stålrör)
för ånga, vatten af höjrt tryck o. d. utföras med
särskildt omsorgsfull svetsfog och valsas (jfr V
a l s n i n g) eller framställas helt och hållet
utan fog, t. ex. som mannesmannsrör (se d. o. med
fig.). Dylika rör erhållas i dimensioner mellan 25 och
400 mm., uthärdande tryck af ända till 20 atmosfärer
och ångtemperaturer af 400° C. Mycket stora rör,
t. ex. för vattenkraftanläggningar, förfärdigas
genom sammannitning af järnplåtar. Smärre rör af
tunn plåt förfärdigas enliet arbetsmetoderna för
bleckslageri (se d. o., sp. 664 och fig. 6). Rör
af koppar, bly, mässing framställas med fog genom
lödning af plåtämnen, utan fog genom dragning af
gröfre gjutna rörämnen eller medelst pressning
af varma göt genom ringformiga munstycken. - Rör
af brändt lergods användas i stor utsträckning
bl. a. i glaseradt tillstånd för aflopps-ledningar,
ledningar för frätande vätskor och gaser i kemiska
fabriker o. d. ändamål, samt oglaserade (poröst)
för täckdikning. Gjutna cementrör tillverkas numera
fabriksmässigt och finna särskild användning för
större afloppstrummor, kloaker och dräneringar. -
Muffrör (fig. 1) kallas ett sådant rör, som i ena
ändan är utvidgadt till en "muff", i hvilken vid
sammanfogning med ett annat rör detta instickes
och fästes. Ett f l ä n s r ö r (fig. 2) slutar med
en ringformig, utåtgående kant, fläns, hvilken vid
hopkoppling
af flera dylika rör är afsedd att fästas vid nästa
rörfläns medelst skrufbultar. Ett k a m f l ä n s-r
ö r är efter hela sin längd tätt besatt med flän-
Fig. 1. Gjutet muff rör.
sär, afsedda att öka rörets värmeutstrålning vid
dess användning i värmeledningar. - Beträffande
isoleringsrör för elektriska led-
P
Fig. 2. Gjutet nänsrör.
ning ar se Elektriska ledningar. - Eldrör. Se
Ångpanna. - Böjliga rör. Se Slang. -
Ett expansionsrör är ett kort, vanligen i
hästskoform eller spiralform böjdt fjädrande rör,
som insattes i en rörledning, för att upptaga
genom temperaturväxlingar e. d. framkallade
sträckningar eller hoptryckningar i ledningens
längdriktning. Rörf ormstycken äro särskildt
formade rör, afsedda att underlätta hopsättningen
af rörledningar (se R ö r d e l a r). Jfr R ö
r-förbindning. 1. O. T. S. (G. L-m.) 3. G. H-r.
Röra, socken i Göteborgs och Bohus län, Orusts västra
härad. 4,648 har. 1,684 inv. (1914). Annex till
Tegneby, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt.
Röra, härad och socken (utgörande en del af Inderöens
pastorat och tingslag), N. Trondhjems amt, Norm 28,3
kvkm. 866 inv. (1910). K. V. H.
Rörafskärare, lekn., verktyg för afskärning af
järnrör. Den skärande effekten åstadkommes vanligen
genom skarpa trissor af hårdt stål. G. H-r.
Rörbaggar, zool. Se Donacia.
RÖrblomstriga, bot., namn på gruppen Cynaro-cephalce
bland Compositce.
Rörbrunn. Se Brunn 1.
Rörbye [-by], Martinus Christian Wesseltoft, dansk
målare, f. 17 maj 1803 i Drammen af danska föräldrar,
d. 29 aug. 1848 i Köpenhamn, studerade 1820-26 vid
akademien i Köpenhamn och hos Kr. V. Eckersberg. Till
hans tidigare arbeten höra en del porträtt (bl. a. af
målaren Kr. A. Lorentzen i sitt arbetsrum, 1828,
förträffligt i sin realistiska karaktärsskärpa)
samt framställningar af byggnadsverk i förening med
smärre figurer. Åren 1834-37 tillbragte R. i Italien,
Grekland och Turkiet, och hans taflor därifrån slogo
mycket an såväl genom färgbehandlingen som genom
ämnenas nyhet. En af dem, En turkisk notarie upprättar
ett kontrakt, vann utställningsmedaljen första gången
den utdelades (1838). Till hans mest representativa
sydländska bilder höra Österlänningar spela schack
(konstmuseet) och Utsikt öfver Aten (Thorvaldsens
museum). Bland hans Köpenhamnsmotiv märkas Parti vid
gamla rådhuset (konstmuseet) och Börstrappan (båda
med ypperliga tidstypiska figurer). R. var framför
allt en duktig tecknare och karakteristiker. Han
efterlämnade förtjänstfulla porträtt. De helt få
altartaflor, som han målat, äro betydelselösa. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
