Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rörholmens skans - Rörhvalen, zool. Se Fenhvalar, sp. 29 ff - Rörhönan, zool. Se Gallinula - Rörik - Röring, sjöv. Se Ankare, sp. 1050 - Rörkamfer. Se Kamfer - Rörkvarn, tekn. Se Krossverk, sp. 72 - Rörkylare. Se Kylapparat, sp. 448 - Rörlibell, fys. Se Vattenpass - Rörliga högtidsdagar. Se Kyrkoår, sp. 525 - Rörliga kasus, språkv. Se Kasus, sp. 1243 - Rörliga lavettage [-taJ], artill. Se Lavettage, sp. 1423 - Rörliga postanstalter, postv. Se Postanstalt - Rörlig bestyckning, krigsv. Se Bestyckning 1 och Lavettage, sp. 1424 - Rörlig järnvägsmateriel ("Rullande" järnvägsmateriel). Se Järnvägsmateriel - Rörlig lefver l. Vandrande lefver, med. Se Lefversjukdomar, sp. 29 - Rörligt kapital l. Flytande kapital. Se Kapital, sp. 849 ff - Rörläggning - Rörmaneter, zool. Se CÏlenterata, sp 486 - Rörmessläktet, zool. Se Skäggmessläktet - Rörning, bygnk. Se Puts - Rörnät - Röros - Röros - Rörosrasen - Rörpipor, mus. Se Orgel, sp. 866, och Tungpipor - Rörpneumatik - Rörpost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
211 Rörhvalen-Rörpost 212
under anfallet på nämnda stad. R. raserades efter
Kristianstads intagande.
L. W:son M.
Rörhvalen, zool. Se Fenhvalar, sp. 29 ff.
Rörhönan, zool. Se Gallinula.
Rörik, Korek (Hrör-), nordiskt mansnamn.
Se Ryssland, sp. 1436.
Röring, sjöv. Se Ankare, sp. 1050.
Rörkamfer. Se K a m f e r.
Rörkvarn, tekn. Se Krossverk, sp. 72.
Rörkylare. Se Kylapparat, sp. 448.
Rörlibe11, fys. Se Vattenpass.
Rörliga högtidsdagar. Se Kyrkoår, sp. 525.
Rörliga kasus, språkv. Se Kasus, sp. 1243.
Rörliga lavettage [-tāʃ], artill. Se Lavettage,
sp. 1423.
Rörliga postanstalter, postv. Se Postanstalt.
Rörlig bestyckning, krigsv. Se Bestyckning 1
och Lavettage, sp. 1424.
Rörlig järnvägsmateriel (”Rullande”
järnvägsmateriel). Se Järnvägsmateriel.
Rörlig lefver 1. Vandrande lefver, med.
Se Lefversjukdomar, sp. 29.
Rörligt kapital 1. Flytande kapital. Se
Kapital, sp. 849 ff.
Rörligt manår, Rörligt solar, astron. Se
Kronologi, sp. 38.
Rörläggning, tekn., i allmänhet nedläggning af
fördelningsledningar för gas, vatten eller aflopp i
gräfda eller sprängda grafvar, hvarvid beträffande
vatten- och avloppsledningar är att tillse, att de
om möjligt förläggas på frostfritt djup under
marken. I vidsträcktare mening innefattar rörläggning
alla med anordnande och installation inomhus af
rörledningar förbundna arbeten.
G. H-r.
Rörmaneter, zool. Se Cœlenterata, sp. 486.
Rörmessläktet, zool. Se Skäggmessläktet.
Rörning, bygnk. Se Puts.
Rörnät, tekn., en sammanhängande följd af
rörledningar, afsedda att förmedla fördelning eller
aflopp inom ett visst område. Uttrycket användes
särskildt om gas- och vattenledningsverks
fördelningsanordningar inom samhällen. Man skiljer i ett
sådant rörnät mellan de gröfre hufvudledningarna
och de från dem matade gren- eller servisledningarna,
hvilka i sin tur inom fastigheter o. d. ytterligare
utgrena sig till de direkta förbrukningsställena.
G. H-r.
Röros, härad och pastorat kring staden med
samma namn i S. Trondhjems amt, Norge. 1,900,45
kvkm. 5,016 inv. (1910).
K. V. H.
Röros, bergsstad i R. härad, Norge, vid den lilla
Hitterelven, som s. om R. faller ut i Glommens
biflod Haaelven. R. bildar ej egen kommun. 2,034
inv. (1910). Det är oregelbundet bebyggdt med
trånga backiga gator. R. anlades 1646, då det
första bergverket fick sina privilegier på de 1644
gjorda fynden af kopparmalm i fjällen Rauhammeren
och Storvola. Hufvudgrufvorna i
nyare tid äro Storvarts’ grufva, upptäckt
1708, 8 km. n. ö. om R., med en totalvinst af
öfver ½ mill. ton malm, hållande öfver 35,000
ton koppar, Kungens grufva, öppnad 1734,
14 km. n. v. om staden, 850 m. ö. h., har haft
en produktion af inalles omkr. ½ mill. ton malm,
hållande 20,000 ton koppar, hvarjämte uttagits
öfver 400,000 ton exportkis, Muggruben,
öppnad för verksamhet 1770, omkr. 18 km. n. v.
om R., anses ha levererat inalles omkr. 375,000
ton malm med en halt af omkr. 16,000 ton koppar.
Men dessutom finns det en mängd andra grufvor
och fyndigheter, delvis spridda på ganska betydligt
afstånd från själfva R. För drift af gruf- och
anrikningsmaskiner m. m. anlades 1896 en elektrisk
kraftstation vid Kuraasfossen i Glommen. R:s
verk egdes förr af ett bolag (”participantskap”);
1 jan. 1910 öfvergick det till ett aktiebolag med
ett kapital af 1,238,400 kr. Firmans säte och
kontor finnas i Trondhjem. I juli 1678 brändes
R. af en svensk styrka under Sparre, och s. m.
1679 vederfors det samma öde af svenskarna under
Planting. Senast 1701 hade en befästning (ett inre
högre och ett yttre lägre muradt verk kring en
kulle) anlagts vid R. och besattes 10 dec. 1718 af
svenskarna under De la Barre, som sedan lät
upptaga 16 skeppund under vatten gömd koppar och
föra den öfver gränsen till Långa skans samt
därefter lämnade R. 26 dec. – Se P. Hjort och P. S.
Krag, ”Efterretninger om R. kobberverk og
præstegjæld” (1846), och H. Dahle, ”R. kobberværk
1644–1894” (1894).
K. v. H. L. W:son M.
Rörosrasen (no. röroskvæg], husdjurssk., vanlig
benämning på den i Röros härad, men äfven
annorstädes i södra Trondhjems amt förekommande
nötkreatursrasen, som anses vara närbesläktad
med vår fjällras; den är s. k. ryggskäck med
svarta sidor. Lefvande vikten växlar mellan 280
och 330 kg. Mjölkafkastningen för år och ko
öfverstiger sällan 1,800 kg.
H. F.
Rörpipor, mus. Se Orgel, sp. 866, och
Tungpipor.
Rörpneumatik, mus., ett i orglar på senare tid
försökt system, hvarigenom alla för spelningen och
registreringen afsedda rörelser öfverföras från
spelbordet till luftlådan med tillhjälp af komprimerad
luft, som i metallrör ledas emellan hvarje tangent
och dess spelventil samt emellan hvart registerandrag
och dess registerventil.
Rörpost (ty. rohrpost, fr. poste pneumatique l.
poste tubulaire, eng. tube post) afser, i den
mening ordet vanligast användes, en anordning för
framdrifvande medelst en antingen enligt
kompressions- eller vacuum-principen eller med
tillämpning af båda alstrad pneumatisk kraftöfverföring i
förgrenade underjordiska rörledningar af
postförsändelser, som lämpa sig för dylik befordran och
för ändamålet inneslutas i cylindriska metallbehållare,
hvilka sluta tätt till rörens insidor (jfr
Pneumatiska befordringsmedel). Den
längsta sträcka, på hvilken befordringen kan ske
i anslutning till en och samma kraftkälla, beräknas
till 6–7 km. Liknande anläggningar inom en
och samma byggnad kunna ha en aktionsradie af
500 meter. Det äldsta kända förslaget att
använda pneumatisk drifkraft för befordran af post
härrör från Denis Papin 1667. Först på 1850- och
1860-talen komma rörpostanläggningar efter hand
till stånd i London, Paris och Berlin, på 1870-talet
i Wien och München, först senare i Milano,
Neapel, Rom m. fl., äfvensom i åtskilliga af
Amerikas förenta staters storstadssamhällen. Världens
förnämsta anläggning i förevarande hänseende är
Berlins berömda stadtrohrpost, som med förgreningar
till förstäderna nått en utsträckning af 158
km. I Amerikas förenta stater har man under de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
