Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rörstrand - Rörströmsälfven. Se Fjällsjöälfven - Rörstämmor, mus. Se Tungpipor - Rörsvampar, bot., namn på fam. Polyporaceæ - Rörsångaren, zool. Se Kärrsångarsläktet - Rörtång - Rörugn. Se Kolning, sp. 574 - Rörum - Rörum, Norra, socken. Se Norra Rörum - Rörum, Södra, socken. Se Södra Rörum - Rörvattenpass. Se Vattenpass - Rörverk - Rörvig skans - Rörvik - Rörön - Rösaaen - Röscha - Rösicke, Gustav - Rösiö, Per Jönson-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
porslinsfabriker, i hvilket porslinsfabriken i
Göteborg ingått. Detta bolag har för afsikt att på
Lidingön på den inköpta egendomen Islinge uppföra en
fullt modern fabriksanläggning. – Jfr G. H. Stråle,
"Rörstrands historia och tillverkningar 1726–1850"
(1879).
Rörströmsälfven. SeFjällsjöälfven.
Rörstämmor, mus. Se Tungpipor.
Rörsvampar, löt., namn på fam. Polyporacece.
Rörsångaren, zool. Se Kärrsångarsläk-tet.
Rörtäng, tekn., en tång med runda, rafflade
grip-ytor för att fasthålla och kringvrida rör vid
rör-arbeten. JfrSkrufnyckel och Tång. (’.H-r.
Rörugn. Se Ko l n i n g, sp. 574.
Rörum, socken i Kristianstads län, Albo härad. 2,006
har. 805 inv. (1914). Annex till Östra Yemmerlöf,
Lunds stift, Albo och Järrestads kontrakt.
Rörum, Norra, socken. Se Norra Rörum.
RÖrum, Södra, socken. Se Södra Rörum.
Rörvattenpass, fys. Se Vattenpass.
Rörverk, mus., samtliga tungstämmorna i orgeln.
Rörvig skans, på Själland, vid inloppet till
Isefjorden, förstärktes af svenskarna 1658 och hölls
sedan besatt af dem till freden 1660. L. W:sonM.
Rörvik, handelsplats och fiskeläge på östsidan af ön
Indre Yigten vid Nserösundet öfverst i Nam-dalen,
N. Trondhjems amt, NoTge. 399 inv. (1910).
K. V. H.
Rörön, klippig ö i öckerö skärgård i Skagerak,
midtför Nordre älfs mynning, Älfvefjorden, n. om
de öfriga öckerööarna, är omkr. 2,5 km. lång och
1,5 km. bred och tillhör som 1/2 mtl öckerö socken,
Göteborgs och Bohus län.
Rösaaen [-åen], stort vattendrag i Helgeland,
Noidlands amt, Norge, bildar aflopp för R ö s v a
n-det (se d. o.) och faller ut i Ranenfjorden. Hela
vattendraget eges af norska staten. Genom reglering
anses det kunna representera minst 225,000 hkr.
K. V. H.
RÖ^cha (af ty. röschen, liten ros, rosett), boktr.,
förr benämning på figurer, af hvilka sådana sirater
som de förr brukliga breda ramarna 1. infattningarna
kring kolumnerna hopsättas.
RÖ’sicke, Gustav, tysk politiker, f. 15 juli 1856
i Berlin, blef 1886 domstolsassessor och egnade
sig sedan 1889 åt förvaltningen af sitt riddargods
Görbersdorf i Brandenburg. Han var från den agrariska
rörelsens början en af dess ledande män och blef
1898 jämte frih. von Wangenheim ledare för den
inflytelserika agrarsammanslutningen "Bund der
landwirte". 1898-1903 och 1907-12 tillhörde han
tyska riksdagen. - R:s äldre broder, Richard R.,
f. 1845, d. 1903, blef 1864 ledare för det stora
Schultheissbryggeriet i Berlin, invaldes 1890 i tyska
riksdagen och tillhörde där Frisinnade föreningens
mera bemärkta medlemmar.
Rösiö, Per Jonson-, jordbruksfrämjare, f. 5
jan. 1861 på Hemmingsmåla gård, Jämshögs socken,
Blekinge, af gammal och ansedd bondesläkt, genomgick
en handelsskola i Norrköping, stod en tid i butik i
Sala, återvände,till hemmet, Rösjögården, men kom åter
ut i världen som landtbruksbokhål-lare, genomgick en
landtbruksskola i Trälleborg, fick sedermera platser
som arbetsledare, inspektor och förvaltare, sist vid
Gustaf svik i Värmland. Då
detta öfvergick tiil ny egare, flyttade han tillbaka
till hemgården (1886), där han började modernisera
och reformera jordbruket. 1888 grundlade han där
en landtbruksskola, till hvilken han själf skaffade
undervisningsmateriel och bland hvars nyheter märktes
särskilda försöks- och förevisningsfält. Kostnaderna
blefvo honom emellertid alltför stora, och han måste
nedlägga skolan. 1892 flyttade han till Stockholm,
där han lefde ett bekymmerfullt lif som författare;
genom att med okuflig energi verka i tidningarna för
sina idéer om jordbruksförbättringar tillförde han
pressen en nyhet: stående jordbruksafdelningar. Redan
1893 flyttade R. ånyo till landet, nu till närheten
af Jönköping, och återupptog sin undervisning,
som fr. o. m. 1898 varit förlagd till Hagaberg vid
Ljungarums station på Jönköping-Vaggeryds järnväg,
den s. k. Nordiska landtbruksskolan. Denna afser
att bibringa sina lärjungar, män och kvinnor i
åldern 15-50 år, insikt i framför allt det mindre
och minsta jordbruket, småbruket. Lärjungarna,
hvilkas förbildning vanligen är folkskolan, tillhöra
öfvervägande det mindre jordbruket och återgå efter
slutad kurs dit. Kurserna äro dels ettåriga, dels på
ett halft år, fyra, tre eller två månader. I de längre
kurserna meddelas undervisning i naturkunnighet,
jordbruks- och husdjurslära, trädgårdsskötsel,
skogshushållning, mejerilära, ritning, fältmätning och
afvägning, bokföring och jordbruksekonomi. Därjämte
föreläses i en del binäringar, affärskunskap och
allmänbildande ämnen, på det att Hagaberg skall vara
äfven en "folkets högskola i allmän odling". Examen
finnes icke, men väl hållas tentamina i hvarje ämne
för sig. Sedan 1894 ha hållits kortare afgiftsfria
småbrukskurser, delvis afgiftsfria kurser på ännu
kortare tid, de första i sitt slag, merendels i form
af vandringskurser landet rundt, hvarjämte R. hållit
ett oerhördt stort antal föreläsningar, dels,
liksom kurserna, för särskilda grupper af medborgare
(folkskollärare, beväringar, folkskolebarn o. s. v.),
dels allmänbildande. Själf har han beräknat, att
han hållit nära 3,000 föredrag för mer än 230,000
åhörare på öfver 630 orter i Sverige och haft bortåt
100,000 deltagare i sina olika kurser. R. har äfven
varit verksam som konsulent (personligen eller i
form af korrespondens) och anordnat utställningar
af maskiner, verktyg och förevisningsodlingar. Af
sina många tidningsuppsatser bildade han genom sam-
och omarbetning de stora, vidt spridda arbetena
Landtman-nens bok (1895-1900; ny uppl. 1903-08) och
Revolt (1905-06; ny uppl. 1908-10); vidare har han
i bokform utgett Landtbrukets hufvudstycken (1907,
25,000 ex. 1915), Uppsatser i husdjursskötseln (1907)
och Småbruket å Hagaberg (1912). - 1906 föreslogs han
af K. M:t till statsunderstöd, ett förslag, som föll
i Första kammaren, men vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
