Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röök [rök], svensk adelssläkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Röök
228
1773, då han äfven naturaliserades som svensk adelsman
(han hade 1763 adlats af kejsar Frans I). 1779
placerades E. i Stockholm och erhöll afsked 1785. –
Under Pommerska kriget utsågs K. att med 200 man
natten till 5 april 1758 återtaga Peenemiinde, men
misslyckades. Sedan denna ort 27 juni inbekommits,
förordnades K. till dess kommendant och försvarade sig
där från slutet af mars 1759 med synnerlig tapperhet
mot preussarna, men måste kapitulera 10 april, sedan
skansen förvandlats till en grushög. 1766 mottog R. af
Ehren-svärd Sveaborgs fästningsbyggnad, och 1772-73
gjorde han undersökningar för en kanals dragande från
Motala till Slätbaken. R. var en såväl praktiskt
som teoretiskt skicklig fortifikationsofficer. Han
utgaf 1766 Noureau systéme de la défense des places
fortes, ett förtjänstfullt arbete, som visserligen
var grundadt på Vaubans första maner, men dock
innehöll åtskilliga själfständiga och goda idéer
samt ej få förbättringar synnerligast i afseende på
det inre försvaret i betäckta vägen, ra-velinerna
och bastionerna.
2. LarsJakobvonR., den föregåendes son,
fortifikationsofficer, konstnär, f. 14 okt. 1778
i Stralsund, d. 5 febr. 1867 i Stockholm. Han blef
konduktör vid Fortifikationen 1784, tog officersexamen
1795, antogs samtidigt till kammarpage hos Gustaf
IV Adolf, medföljde denne till Petersburg 1796,
reste 1798, utnämnd till löjtnant i armén, i en
hemlig beskickning till Berlin och besökte 1801
Paris. Några år senare ämnade han resa till Orienten
med en fregatt, men lämnade denna genom Spanien och
där han vistades ett
L. J. v. llöök. Efter en blyertsteckning af
J. Arsenius.
i Lissabon och vandrade Frankrike till Rom
(1807), par f Efter
r samt studerade arkitektur och teckning,
sin hemkomst 1809 vardt R. löjtnant vid
fortifikationen 1812, var åter utrikes 1813,
biel hofjunkare 1814 samt utsågs till ambassadkavaljer
hos J. G. De la Gardie under dennes beskickning till
Spanien. Yintern 1814-15 tillbragte han i London
och for sedan till Madrid, där han råkade i oenighet
med sin förman, hvarför han ånyo reste till Rom.
Där inledde han bekantskap med en bankirfamilj
från Wien, hvilken han åtföljde till denna stad och
gästade i två år. Ånyo hemkommen 1818, upptogs han
i excellensen Wetterstedts hus. 1820 tog R. afsked
ur krigstjänsten. 1823 for han med en grefve
Wachtmeister till Sicilien och för tredje gången till
Rom, där han målade och studerade hos Byström. 1824
rests han hem som kurir för kronprinsessan Josefina
och utgaf Anteckningar under en resa på Sicilien
(1824) med åtskilliga af honom själf litograferade
teckningar. Med något uppdrag vid förvaltningen
af kronprinsessans furstendöme Galliera
uppehöll R. sig 1825-30 i Bologna, men hemkallades
sistnämnda år för att som kamrerare öfvertaga vården
af kungliga museum. - Där infördes någon reda under
hans förvaltning. En del af museet blef tillgänglig
för allmänheten; tryckta ! kataloger utgåfvos, och
samlingarna vårdades ge-] nom restaurationer o. d.
R. utnämndes till hof intendent 1839 och blef s. å.
ledamot af konstakademien. Olyckligtvis hade han
till följd af en i lång tids själfrådighet och
vederbörandes undfal-| lenhet fått för sig, att museet
vore en konungens j och hofvets tillhörighet, i
hvars angelägenheter i öfverintendentsämbetet icke
hade att blanda sig. | När därför den kraftfulle
och ordningsälskande l Anckarsvärd 1844 blef
hans chef, kunde samman-; stötningar ej undvikas,
vid hvilka R. måste draga i det kortare strået.
Han kvarstod dock till 1850, ! då han tog afsked
med pension. Yid sin död efter-| lämnade han minnet
af "en originell, småkvick och för konsten på sitt
sätt nitälskande personlighet". Hans dagböcker och
almanacksanteckningar testamenterades till Säfstaholms
arkiv; en del af dem är utgifven i A. Ahnfelts
"Ur svenska hofvets och aristokratiens lif"
(I, 1880). Äfven sina akvareller, studieritningar,
reseillustrationer o. d. bortgaf han genom testamente.
De såldes på auktion i Stockholm 1885 och
visade, att R. intog en ganska framstående
plats som arkitekturtecknare och utsiktsmålare.
1. L- W:son M. 2. -rn.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
