Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachsen - Sachsen - Sachsen, Marskalken af. Se Morits, sp. 1116--17 - Sachsen-Altenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af bl. a. Weisse (7 bd, 1802–12), Gretschel och
Bülau (3 bd, 1841–54) samt Sturmhöfel (4 bd,
1897–1904). Hufvudverket är dock fortfarande Böttigers
"Geschichte des kurstaates und königreiches S."
(1830–31; 2:a uppl., bearbetad af Flathe,
i 3 bd, 1867–73). En god öfversikt är O. Kaemmels
"Sächsische geschichte" (i "Sammlung Göschen", n:r
100, 2:a uppl. 1912). Bland källpublikationer till
S:s historia märkes "Schriften der kgl. sächsischen
kommission für geschichte" (1898 ff.). Medelpunkt
för den sachsiska historiska forskningen är
det sedan 1880 utkommande "Neues archiv für
sächsische geschichte" med årliga öfversikter
öfver nyutkommen litteratur och i bd 15 (1894) en
af Ermisch utarbetad orienterande redogörelse för
de senaste 30 årens sachsiska historieforskning.
N. H–tz.
Sachsen, provins i Preussen, begränsas
i v. af prov. Hessen-Nassau och Hannover samt
Braunschweig, i n. af Hannover och Braunschweig,
i ö. af Brandenburg och till en liten del af
Schlesien samt i s. af de själfständiga sachsiska
länderna äfvensom de schwarzburgska och reussiska
områdena. Fullständigt skilda från S. äro kretsarna
Schleusingen på Thüringerwald och Ziegenrück vid
öfre Saale, hvaremot inom S:s gränser finnas delar af
de thüringska staterna och Braunschweig. Areal 25,269
kvkm. Till sin fysiska beskaffenhet är S. öfvervägande
slättland, med obetydliga höjningar, undantagande
i s. v., d. v. s. i reg.-omr. Erfurt, där det af
uppfylldt af berg. Nordligast höjer sig Harz med
Broeken (1,142 m.), nära västra gränsen. Därifrån
utbreder sig söderut det thüringska berglandet,
mellan hvars kullar breda och djupa dalar draga
fram. Nära Oberharz ligger Eichsfelds kala platå
med Ohmberg (523 m.) och Dun (500 m.), längre åt
ö. Hainleite med Kranichberg (327 m.), Schmücke
med Kinfels (338 m.), Hohe Schrecke med Steiger
(319 m.) och Finne (310 m.). Åt ö. ända till Saale
sänker sig landet småningom, men höjer sig åt s.,
stundom i toppar på 355 m., till Thüringerwald
med Beerberg (983 m.) och Finsterberg (946 m.) i
kretsen Schleusingen. Större delen af prov. tillhör
Elbes flodområde, en mindre del Wesers. Elbe med
sina bifloder, fr. h. Schwarze Elster, Ihle och
(på gränsen mot Brandenburg) Havel, fr. v. Mulde,
Saale med Weisse Elster och Unstrut, Ohre och
Tanger, Aland med Uchte, samt Jeetzel i sitt öfre
lopp, och Wesers bifloder Werra och Aller bilda inom
prov. ett naturligt vattennät af tills. 660 km. farbar
längd. Konstgjorda vattenvägar äro Plauekanalen (32,3
km.), mellan Havel och Elbe, samt Ihleburgkanalen
(30,4 km.), mellan Elbe och Plauekanalen. De
förnämsta sjöarna äro Süsser und Salziger see
s. ö. om Eisleben, Arendsee och Torgauer teich. S. är
rikt på salt- och svafvelkällor. Klimatet är i
det hela gynnsamt; Halle, Erfurt och Heiligenstadt
ha en medeltemperatur af 8,9–7,9, och endast under
jan. sjunker medeltemperaturen under 0°. Nederbörden
är i medeltal i Halle 480, i Erfurt 510, i Torgau
530 och i Heiligenstadt 596 mm. – Hufvudnäringar äro
jordbruk och boskapsskötsel. 1900 voro af hela arealen
60,6 proc. åker och trädgårdar, 8,4 proc. äng, 2,7
proc. betesmarker och 21,2 proc. skogbärande mark
samt 7,1 proc. begagnade hvarken
i agronomiskt eller forstligt syfte. S. är
Preussens fruktbaraste provins. Sandiga och
mindre bördiga trakter finnas ö. om Elbe, vid
Mulde och i Altmark. Allra fruktbarast är området
mellan Magdeburg, Zeitz och Erfurt, hvilket är
hufvudorten för betodling och sockertillverkning
i Tyska riket. Vinrankan odlas i Naumburg vid
Saale. Spannmål, humle, tobak m. m. utföras i stor
mängd. Ansenliga skogar finnas, i synnerhet på Harz
och i Thüringen. S. lämnar mera brunkol (20 mill. ton)
och salt än någon annan provins i Tyska riket. Stenkol
finnes vid Wettin. Dessutom förekommer silfverhaltig
kopparmalm, järn, nickel, vitriol, alun, marmor,
alabaster m. m. – Industrien, som omfattar nästan alla
förvärfsgrenar, har i städerna och i vissa trakter
på landet nått en mycket hög utveckling. Främst står
sockerindustrien med 108 fabriker och 6 raffinaderier
(1906). I likhet med industrien är handeln mycket
liflig. Den underlättas af provinsens centrala
läge och det stora nätet af segelbara floder samt
ett järnvägsnät af 2,953 km. normalspåriga banor,
dessutom 185 km. s. k. småbanor. Magdeburg och
Halle äro de förnämsta handelsstäderna. Ull, säd,
socker, cikoria, salt, kläde, brännvin, koppar-,
järn-, stål- och trävaror äro de viktigaste
handelsartiklarna. Befolkningens antal uppgick 1910
till 3,089,275 pers. (122 inv. på 1 kvkm.), hvaraf
2,830,151 protestanter, 232,513 romersk-katolska
(öfvervägande på Eichsfeld), 18,718 andra kristna
och 7,838 judar. – I administrativt hänseende är
landet deladt i 3 reg.-omr.: Magdeburg med 17,
Merseburg med 19 och Erfurt med 12 kretsar. Till
tyska riksdagen sänder prov. 20 medlemmar. I
Preussens andra kammare är den representerad af
38 ombud. S. har en oberlandesgericht i Naumburg
a. S. under hvilken sortera 8 landgerichte och 22
amtsgerichte. De exklaverade kretsarna höra dock
under oberlandesgericht i Jena. Uppsikten öfver den
evangeliska landskyrkan utöfvas af konsistorium
i Magdeburg. Katolikerna lyda under biskopen
af Paderborn. Oberpresidenten bor i Magdeburg,
men provinsförvaltningens säte är Merseburg. Af
bildningsanstalter eger S. ett betydligt antal:
universitet i Halle, prästseminarium i Wittenberg, 27
gymnasier, 7 realgymnasier, 11 högre realskolor, ett
progymnasium, ett realprogymnasium, 8 realskolor,
12 skollärarseminarier (hvaraf 1 katolskt),
1 lärarinneseminarium, 2,816 folkskolor, 139
fortsättningsskolor m. m. Dessutom finnas konstskolor
(3), bergsskola, landtbruksskolor, militärskolor
m. m. I Halle finnes ett museum. Flera sällskap
och föreningar för konst, vetenskap, landtbruk,
trädgårdsskötsel m. m. ha bildats, och öfver
hufvud taget står det andliga lifvet i S. på en hög
ståndpunkt. – I militäriskt afseende bildar S. större
delen af 4:e armékårens område med generalkommando
i Magdeburg.
(J. F. N.)
Sachsen, Marskalken af. Se Morits, sp. 1116–17.
Sachsen-Altenburg, tyskt hertigdöme med en areal
af 1,323,7 kvkm., begränsas af konungariket och
prov. Sachsen, storhertigdömet Weimar, hertigdömet
Meiningen, furstendömet Rudolstadt och furstliga
reussiska området Gera, som delar hertigdömet i två
hälfter (Ostkreis och Westkreis). Den östra delen af
hertigdömet är svagt kuperad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
