Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 297-298 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachsiska Schweiz - Sachsiska språket. Se Fornsachsiska och Plattyska - Sachsiskt blått - Sachsiskt porslin - Sachs' jodprof, bot. Se Assimilation, sp. 239 - Sachsska barnsjukhuset. Se Sachs, sp. 272 - Sachtleven [-lefen], holländsk målarfamilj. Se Saftleven - Sack - Sack, svensk adlig ätt - Sack. 1 August Friedrich Wilhelm S -- 2. Friedrich Samuel Gottfried S - Sacka - Sackarat - Sackarifikation - Sackarimeter - Sackametri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Parti af Bastei, med bron.

Namnet S. uppstod först vid midten af 1700-talet och
förekommer i tryck första gången 1766. J. F. N.

Sachsiska språket. Se Fornsachsiska och
Plattyska.

Sachsiskt blått, kem., förr använd benämning
på den blåa koboltfärgen smalts, nu äfven inom
textilbranschen förekommande såsom beteckning på blå
färg, åstadkommen medelst konstgjord indigo.

Sachsiskt porslin, detsamma som Meissenporslin. Se
Keramik, färgpl., Meissen och Porslin.

Sachs’ jodprof, bot. Se Assimilation, sp. 239.

Sachsska barnsjukhuset. Se Sachs, sp. 272.

Sachtleven [-lefen], holländsk målarfamilj. Se
Saftleven.

Sacile [satjile], distriktshuvudstad i italienska
prov. Udine (Venetien), vid floden Livenza och
järnvägen Udine-Venezia. 2,006 inv. (1901). Siden-
och pappersbruk. Vinodling. Betydande handel.
(J. F. N.)

Sack. 1. Holländskt sädesmått = 1 hektoliter. -
2. Engelsk ullvikt = 1/12 last = 3 1/4 eng. ctr =
165,11 kg.; stenkolsmått = 3 bushels = 109,046 l. =
i vikt 101,6 kg.

Sack, svensk adlig ätt, som är en gren af tyska ätten
von S. (känd i Mark Brandenburg sedan 1284). Under
1500-talet slog sig en gren af denna ätt ned i Livland
och förvärfvade i Trikatens socken godset Lissen, som
fick namnet Sackenhof. En medlem, Otto von S., blef
omkr. 1605 page hos hertig Karl, deltog i Gustaf II
Adolfs ryska, polska och tyska krig samt var 1635-49
ståthållare i Riga. Han blef 1626 introducerad på
riddarhuset. Hans son Karl Filip S. (f. 1627, d. 1661)
var 1658-60 landshöfding i Kalmar län. Dennes sonson
Johan Gabriel S. (f. 1697, d. som kansliråd
1751) fick 1719 jämte sin syster friherrlig värdighet,
och hans änka, född Eva Bielke (f. 1706, d. 1778),
gjorde 1751 Bergshammar (se d. o. 1), som 1705
tillfallit ätten S. i arf, till fideikommiss för
sina efterkommande.

Sack. 1. August Friedrich Wilhelm S., tysk teolog,
f. 1703, d. 1786 som hofpredikant i Berlin (sedan
1740), var en af tysk-reformerta kyrkans mest
betydande skriftställare och predikanter på sin
tid. Teologiskt stod han under inflytande af den
Leibniz-wolffska upplysningsfilosofien, homiletiskt
var han påverkad af engelsmannen
Tillotson. – 2. Friedrich Samuel Gottfried S., den
föregåendes son, teolog, f. 1738, d. 1817 som biskop
i Berlin, var en inflytelserik och nitisk kyrkoman af
from kristlig-teistisk grundåskådning. Hans skrift
Über die vereinigung der beiden protestantischen
kirchenparteien in der preussischen monarchie (1812)
blef af ganska stor betydelse för den sedermera
genomförda unionen mellan lutheraner och reformerta
i Preussen. – 3. Karl Heinrich S., den föregåendes
son, teolog, f. 1789, d. 1875, professor i Bonn
1818-47, konsistorialråd i Magdeburg 1847-60, utgaf i
Schleiermachers anda Christliche apologetik (1829;
2:a uppl. 1841) och Christliche polemik (1838) m. m.
1-3. E. M. R.

Sacka, sjöv., bli efter, röra sig tillbaka. Ett fartyg
säges sacka, då det blir alltmera efter ett annat,
som rör sig åt samma håll, äfvensom när det, till
följd af vindens eller strömmens påverkan, drifver
eller flyttas akter öfver (bakåt), vare sig ankaret
är ute eller ej. Under bidevindssegling säges ett
fartyg sacka i (åt) lä om ett annat, om det har större
afdrift eller icke kan ligga så nära vinden som detta.
R. N.*

Sackarat (af grek. sakcharon, socker), kem.,
saltartad förening af socker med baser. Flera
sackarat äro (åtminstone i närvaro af motsvarande
bas i öfverskott) olösliga i vatten, så att de kunna
användas för utfällning af socker ur lösningar. Bland
rörsockrets sackarat ha särskildt
trikalcium-sackarat, 3CaO . C₁₂H₂₂O₁₁ + 3H₂O,
mono-strontiumsackarat, SrO . C₁₂H₂₂O₁₁ + 5H₂O,
och bistrontiumsackarat, 2SrO . C₁₂H₂₂O₁₁, fått stor
teknisk användning för utdragning af socker ur melass.
K. A. V-g.

Sackarifikation, Försockring, kem. tekn.. förvandling
af stärkelse, gummi eller cellulosa till socker
genom inverkan af ferment eller utspädda syror. Jfr
Brännvinsbränning, sp. 430, Enzym och Stärkelse.

Sackarimeter (af grek. sakcharon, socker, och
metron, mått), fys., polarisationsinstrument,
särskildt konstrueradt för bestämning af sockerhalten
(jfr Polarisationsinstrument, sp. 1183 -84
o. fig. 5, samt Sackarimetri). För bestämning
af denna i lösningar begagnar man den af Biot
upptäckta egenskapen hos sockerlösningar att i
likhet med vissa kristaller och många vätskor vrida
polarisationsplanet (jfr Polarisation, sp. 1179).
T. E. A.

Sackarimetri (se Sackarimeter), fys., bestämning
af sockerhalten hos lösningar. Om ett medelst
planparallella glasplattor vid ändarna tillslutet rör
(jfr Polarisationsinstrument, sp. 1183, fig. 4, R)
fylles med en sockerlösning och röret placeras i en
polarisationsapparat, så att det polariserade ljuset
kan passera genom röret, blir polarisationsplanet
hos det genomgående ljuset vridet i förhållande
till det infallande ljusets. Vridningens storlek
är proportionell mot vätskepelarens längd och
sockerlösningens koncentration. Med specifik
vridning hos den lösta substansen menar man den
vridning, som åstadkommes af en vätskepelare af 1
dm. längd, när 1 kbcm. af lösningen innehåller 1
gr. af ämnet. Specifika vridningen för en lösning
af rörsocker i vatten är för natriumljus 66,5°,
d. v. s. vridningsvinkeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>