- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
315-316

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sadel - Sadel, sjöv. Se Blindrå - Sadelbildning, geol. Se Antiklin och Luftsadel - Sadelbom, ridk. Se Sadel, sp. 312 - Sadelbrott, ridk. Se Sadeltryck - Sadelbruten, veter. Se Selbruten - Sadelbåge, bygnk. Se Båge 4, sp. 799 - Sadeler, Gillis - Sadelflaska - Sadelföreställare. Se Fordon, sp. 840 - Sadelgjord - Sadelgjordspännare - Sadelhängare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverflödigt. Det öfversta af vänstra sidans horn uppbär
ryttarinnans högra ben; ändamålet med det nedre hornet
är att stödja mot hennes vänstra lår, hvarigenom
sitsen vinner i fasthet.

Packsadel (se fig. 20) användes för
framforsling af olika slags krigsmateriel,
t. ex. kulspruta eller pionjärutrustning (se
fig. 21) m. m.
B. C-m.

Sadel, sjöv. Se Blindrå.

Sadelbildning, geol. Se Antiklin och Luftsadel.

Sadelbom, ridk. Se Sadel, sp. 312.

Sadelbrott, ridk. Se Sadeltryck.

Sadelbruten, veter. Se Selbruten.

Sadelbåge, bygnk. Se Båge 4, sp. 799.

Sadeler, Gillis (Aegidius), flamsk
kopparstickare, f. 1575 i Antwerpen, d. 1629 i Prag,
var elev af sina farbröder, kopparstickarna
Jan S. (f. 1550 i Bruxelles, d. 1600 i
Venezia) och Rafael S. (f. 1555 i Bruxelles, d.
1616 i Venezia), hvilka han dock i så hög
grad öfverträffade, att man gaf honom tillnamnet
’’kopparstickarkonstens Phoenix’’. Han hade
redan länge vistats i Tyskland och Italien samt
vunnit rykte, då kejsar Rudolf II kallade honom
till Prag, där han äfven under kejsarna Mattias
och Ferdinand II stod i hög gunst. Han stack
företrädesvis porträtt och landskap. Hans blad äro
af stor betydelse för studiet af hans tids konst.
O. G-g.

illustration placeholder


Sadelflaska består af en liten spetsformad flaska
jämte bägare (se fig.), som ryttaren kan medföra
på hästen i ett läderfodral; detta fastspännes på
vänstra sidan af sadelns främre del.
B. C-m.

illustration placeholder


Sadelföreställare. Se Fordon, sp. 840.

Sadelgjord, ridk., ett medel, hvarmed sadeln
fasthålles (se Sadling) på hästen. Sadelgjorden
är dels enkel (se fig. 1), dels dubbel (se fig. 2
o. 3); den förfärdigas af väf (se fig. 1), af flera
intill hvarandra lagda snören (se fig. 2) eller af
flätade läderremmar (se fig. 3); de sistnämnda ha
fördelen att lämna luften tillträde till hästens
hud och äro därigenom svala, på samma gång de äro
starka. För att ge sadelgjorden en konstant spänning
har man konstruerat en s. k. sadelgjordsfjäder,
som består af spiralståltrådsfjädrar (se fig.
4) och fästes å sadeln som mellanlänk mellan
sadelgjorden och sadelstroppen (se fig. 5); den har
dock ingen vidare praktisk betydelse och kan vara
till obehag för hästen, om den åtdrages för
hårdt. Då sadeln har benägenhet att glida fram
öfver hästens manke, kan man för att hindra detta
tillgripa bl. a. en s. k. förgjord (se fig. 6), som
spännes under sadelns främre del. På kapplöpnings-
och jaktsadeln användes ofta s. k. öfvergjord (se
fig. 7), som spännes öfver sadeln för att jämte den
vanliga sadelgjorden bidraga till sadelns säkra läge.
B. C-m.

illustration placeholder
Fig. 1. Enkel sadelgjord.


illustration placeholder
Fig. 2 o. 3. Dubbla sadelgjordar.


illustration placeholder
Fig. 4. Sadelgjordsfjäder.


illustration placeholder
Fig. 5. Sadelgjordsfjäder anbringad å sadeln.


illustration placeholder
Fig. 6. Förgjord.


illustration placeholder
Fig. 7. Öfvergjord.


Sadelgjordspännare, ridk., apparat, afsedd att
underlätta sadelgjordens åtdragning (se Sadling),
består vanligen af en träklyka, som griper
om sadelgjordstroppen och tjänar som häfarm,
då stroppen skall åtdragas; någon större praktisk
betydelse ha dessa apparater emellertid icke.
B. C-m.

Sadelhängare, ridk., en efter sadelns form lämpad
hängare, på hvilken sadeln (se Sadel, ridk.)

illustration placeholder
Fig. 1. Sadelhängare för herrsadel.


illustration placeholder
Fig. 2. Sadelhängare för damsadel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free