Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Safarik [Ja'farJik], tysk transkription Schafarik 1. Pavel Josef S -- 2. Janko S - Safavider. Se Safider - Safed - Safe-deposit - Safed Koh. Se Sefid-Kuh - Saffi - Saffian. Se Läder, sp. 173, och Saffi - Saffira. Se Anania - Saffisk - Safflor - Saffran - Saffranholts, bot. Se Cassine (där genom tryckfel står Saffranhout - Saffron-Walden - Saffuije, by. Se Diocæsarea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraftigt i den samslaviska rörelsen vid kongressen i Prag
1848, men af böjde alla politiska förtroendeposter
och tillbragte sina sista år under svåra ekonomiska
förhållanden i nöd och sjukdom, så att han till och
med gjorde själfmordsförsök. I sina sista skrifter
egnade han sig åt studiet af den glagolitiska
litteraturen: Památky drevného písemniství
Jihoslovanu (1851), Pámátkam hlaholského písemnictví
(1853) och Über den ursprung und die heimat des
glagolitismus (1858). Hans vidlyftiga korrespondens,
af hvilken han i ett anfall af sinnesförvirring brände
en del, utgafs först 1873-75. – Hans son Vojtech,
f. 1831, d. 1902, var den förste läraren i kemi
vid Prags tekniska högskola.
2. Janko S., den förres brorson, f. 1812, d. 1876,
blef 1849 professor i historia vid Belgrads
universitet och grundlade Belgrads museum och
bibliotek. På grundvalen af arkivstudier i Venezia
skref han Srbske vzpomínky z benatského archivu samt
monografierna Zivot Stepána Decanského och Zivot
svetého Metnodeje, prvního arcibiskupa moravského
(1863).
1-2. A-d J.
Safavider. Se Safider.
Safech, egyptisk gudomlighet. Se Egypten, sp. 1472.
Safed, stad i turkiska vilajetet Beirut,
10 km. n. v. om Tiberias sjö, har sedan
början af 1500-talet uppsökts af polska
judar, hvilka betrakta den som en helig
stad. Berömd rabbinskola. Omkr. 10,000 inv.
(J. F. N.)
Safe-deposit [seif dipå’sit], eng., förvaringshvalf
i en bank. Se Inteckningsgarantiaktiebolag, sp. 756.
Safed Koh. Se Sefid-Kuh.
Saffi l. Safi (Asfi, Asaffi), stad i
Marokko, vid Atlantiska oceanen, mellan Kap Cantin
och floden Tensifts mynning Omkr. 9,000 inv. Staden,
enligt traditionen grundlagd af kartagerna, dref förr
betydande handel med marokkanskt läder, hvars namn
saffian härleder sig från exportorten. Stadens
import hade 1912 ett värde af 554,376 pd st. och dess
export 589,097 pd st. Till 1641 var den portugisisk
besittning.
(J. F. N.)
Saffian. Se Läder, sp. 173, och Saffi.
Saffira. Se Anania.
Saffisk, oriktig form för sapfisk (se Sapfisk strof).
Safflor. 1. Farm. Se Carthamus. – 2. Metall.,
rostad koboltmalm, till sin grundmassa bestående
af koboltoxid och koboltoxidul. Den användes inom
porslins- och glastillverkningen för framställning af
blåfärgadt porslin eller glasmassa samt i blandning
med kvartspulver för tillverkning af smalts.
2. G. H-r.
Saffran (af arab. asfár, gul), bot. farm.,
en drog, som består af de lindrigt torkade,
brunröda märkena (stigmata) hos den lilla vackra
lökväxten Crocus sativus L., af fam. Iridaceæ,
underfam. Crocoideæ. Växten har en fast och köttig
stamknöl och gräslika blad samt violetta, trattformiga
blomkalkar med mycket lång pip och sexflikadt bräm,
utanför hvilket de tre märkena hänga fram. Den har
sedan urminnes tider odlats från Kina ända till
Spanien och Frankrike, hvarest den bästa drogen
frambringas. I största skala odlas saffran i Spanien,
där ända till 100,000 kg. årligen produceras.
Andra arter af samma släkte äro Crocus vernus
L., i många färger, den gula Crocus mœsiacus m. fl.,
som odlas allmänt i våra trädgårdar och blomma tidigt
om våren. Odlade i kruka ("krokus") drifvas de mycket
till blomning under vintern.
 |
| Crocus sativus. T. h. stift med de tre märkena (saffran). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
